SFV-KALENDERN - Svenska folkskolans vänner
SFV-KALENDERN - Svenska folkskolans vänner
SFV-KALENDERN - Svenska folkskolans vänner
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ett synnerligen rikt forskningsmaterial.<br />
Bureus kan mycket väl ha hört sägnen om<br />
utflyttning från Gästrikland eller Hälsingland.<br />
Som sekreterare i Kungl.kansliet<br />
handhade han allehanda inrikes ärenden,<br />
bl.a. städernas privilegier.<br />
Det ligger nu nära till hands att antaga,<br />
att Bureus 1599 känt till och 1639 velat<br />
hugfästa den tradition om kolonisationen<br />
från Helsingland som det hänvisas<br />
till vid nygrundandet av Helsingfors. Av<br />
urkunden ovan framgår ju även att man<br />
övervägt flera olika förslag till namn och<br />
vapen. Bureus levde till 1652 och kan<br />
mycket väl ha varit rådgivare för både<br />
namn och sigillbild. Också Bureus kusin,<br />
den kände kartritaren, genealogen, astronomen<br />
och kanslisekreteraren Anders Bureus<br />
förbinder i en karttext 1631 Helsinge<br />
och Helsingfors med Helsingland.<br />
Man torde sålunda kunna förutsätta att<br />
det är en levande tradition som brevet till<br />
Per Brahe 1639 befäster – och den var ju<br />
ännu känd genom hela 1700-talet.<br />
Skapandet av stadens nya sigill 1639<br />
med båten som det centrala motivet är<br />
en medveten åtgärd, i politiskt och propagandistiskt<br />
syfte, med ett tidigt användande<br />
av antikvarisk symbolik som stöd<br />
och därvid ett element, såsom ovan konstaterats,<br />
i stormaktstidens ideologi och<br />
enväldets självbild (identitet) och nationalism.<br />
De moderna tolkningar om sjöfart, handel<br />
och fiske som applicerats på vapenbilden<br />
underskattar 1600-tals människans<br />
sätt att tänka, samtidigt som både de historiska<br />
dokumentens vittnesbörd glöms<br />
bort och själva händelsen – stadens förnyelse<br />
– inte ses i ett vidare sammanhang.<br />
Hade båten i stadens sigill avsett fiske i<br />
Vanda å hade väl också ett fiskeredskap,<br />
t.ex. en håv avbildats. Havet och båten<br />
har naturligtvis sin livskraft som symbol<br />
för Helsingfors oavsett tid, men i en<br />
historisk kontext blir förhållandet mera<br />
djupgående.<br />
I sig kan de moderna tolkningarna av<br />
både Helsinge och Helsingfors, av båt och<br />
strömmar, tas som exempel på nutidens<br />
oförmåga att hantera symboler och på<br />
en bundenhet till lexikaliskt nedskrivna<br />
förklaringar. Man har läst enbart privilegiebrevets<br />
korta definition och bundit sig<br />
till heraldikens bild, färger och placering,<br />
medan hela betydelsesammanhanget<br />
– den mentalitetsmässiga aspekten på<br />
1600-talets tänkande, handlande människa<br />
och hennes värld – gått förlorad eller<br />
nonchalerats.<br />
Oförmågan att hantera symboler är ett<br />
tecken på huru vår kultur är fixerad vid<br />
kunskap enbart som en materiell storhet,<br />
en bokstavens kanon, inte som en invigningens<br />
hemlighet. Vi har mistat det rituella<br />
språket. Symboler måste därför tolkas<br />
och förklaras offentligt, om och om<br />
igen om deras historiska betydelse över<br />
huvud skall ha någon mening för människorna<br />
och ge orter och händelser en plats<br />
i deras värld, en kontinuitet i livet som<br />
berättelse.<br />
När i dagens Finland kommuner och<br />
gamla socknar slås samman till nya städer,<br />
när nya namn och nya vapen skapas,<br />
behövs det alltså mera av berättande tradition<br />
och kunskap som insikt än bara ett<br />
varumärke eller firmanamn, som i demokratins<br />
namn röstas fram och fastställes<br />
genom politiskt beslut – för så vitt man<br />
inte tänker sig att nya byten ständigt kommer<br />
att ske och någon historia därmed inte<br />
är behövlig?<br />
Men det var väl inte precis detta som<br />
Mörne tänkte på, när han formade den<br />
sista strofen i Nylands vapen:<br />
15
Change language