SFV-KALENDERN - Svenska folkskolans vänner
SFV-KALENDERN - Svenska folkskolans vänner
SFV-KALENDERN - Svenska folkskolans vänner
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kan läsas om och om igen<br />
Bengtssons essäer har den underbara<br />
egenskapen att de kan läsas om och om<br />
igen och texten förefaller varje gång ny.<br />
Som kvällslektyr på en veckolång resa<br />
räcker mer än väl en enda volym; min<br />
personliga favorit i den vägen är De långhåriga<br />
merovingerna. Titelberättelsen<br />
handlar om den våldsbenägna kungaätt<br />
som regerade i 500-talets Frankrike, dess<br />
dåd och illdåd såsom biskop Gregorius<br />
av Tours i egenskap av tidens krönikör<br />
skildrar dem. FGB karakteriserar denne<br />
biskop som ”rörande trohjärtad mitt i sitt<br />
överflöd på underverk och mirakelkurer”<br />
men samtidigt som en hederlig berättare,<br />
därutöver ständigt sysselsatt med att avvärja<br />
kungars och drottningars värsta excesser<br />
som de för det mesta riktade mot<br />
varandra. Då och då är han tvungen att<br />
rensa upp även i sin egen närmaste omgivning<br />
där man lärt sig alltför mycket<br />
av de kungligas sätt att utgjuta blod och<br />
bedriva hor. Ibland riskerade den värde<br />
biskopen även sitt eget liv, bland annat<br />
genom att motsätta sig den nya uppfattning<br />
om treenigheten som konung Chilperik<br />
med Bengtssons ord själv uttänkt<br />
och önskade få genomförd.<br />
Det handlar alltså om våldsamma tider<br />
och fruktansvärda familjefejder, i denna<br />
essä och i åtskilliga andra med historiska<br />
motiv. Som Karl Ragnar Gierow framhållit<br />
ligger det något svårförklarligt i<br />
att Bengtsson förmår omforma all denna<br />
grymhet och förvildning till något underhållande.<br />
Bengtssons inställning är enligt<br />
Gierow att lidandet och olyckan ligger i<br />
det förgångna, vad som finns kvar är ett<br />
pittoreskt skådespel, ett nu utan följder,<br />
försinnligat av hans fantasi.<br />
Med tanke på folkmord och andra fa-<br />
sor i vår tid kan man väl ändå uppfatta de<br />
forntida skurkaktigheterna som volymmässigt<br />
ganska anspråkslösa. Och FGB<br />
bjuder ju också på mindre bloddrypande<br />
ämnen inom essäböckernas pärmar, till<br />
exempel den målande beskrivningen av<br />
Vintermänniskan som flera av FGB:s<br />
<strong>vänner</strong> tycks ha ansett som en av hans<br />
bästa skapelser. I den levererar Bengtsson<br />
språkbilder som verkligen talar till en<br />
nordbo: tåg kommer inte fram eftersom<br />
”vintern hostat vårdslöst längs spåren”,<br />
tre steg från dörren råder en värld med<br />
”fin snö i ansiktet, köld, vind och mörker…sedan<br />
ingenting utom markernas<br />
andedräkt, den stora likgiltighetens majestät<br />
och den öde oändlighetstonen från<br />
gamla furor”.<br />
Humoristiska effekter<br />
1930-talets serie av essäböcker kompletterades<br />
senare 1947 med ytterligare en<br />
samling som gavs namnet För nöjes skull.<br />
Efter Bengtssons död kom ytterligare två<br />
volymer, först Folk som sjöng (1955),<br />
vars urval på 26 essäer sammanställdes av<br />
Ingvar Andersson. Som tidigare nämnts<br />
gav Frans G. Bengtsson-sällskapet så sent<br />
som 1986 ut ännu en bok, Äreräddning<br />
för Campeadoren. Samtliga essäer som<br />
ingår i den hade publicerats någon gång<br />
tidigare på olika håll, men hade alltså inte<br />
funnit någon plats i FGB:s tidigare samlingsvolymer.<br />
I det stora material som de sex böckerna<br />
utgör måste det med nödvändighet finnas<br />
även sådana skriftstycken som hellre<br />
kunde kallas kåserier än essäer, lättviktare<br />
åtminstone vad omfånget beträffar.<br />
I boken om Campeadoren Rodrigo Diaz,<br />
även kallad Cid eller Slagfältens Herre,<br />
ingår en sådan betraktelse på endast två<br />
51
Change language