Strategisk utblick 2012. - FOI

36
i många fall passera zongränserna och genomföra sitt sabotage
innanför de elektromangnetiska skyddsvallarna.
I en analys över ett systems sårbarhet och framtagande av
åtgärdsplan bör man ta hänsyn till tre faktorer: känslighet,
tillgänglighet och konsekvens. Analys av systemets och dess
delkomponenters känslighet för en elektromagnetisk attack och hur
man minskar denna känslighet är det som är elektroingenjörens
normala angreppssätt på problematiken. Ledningsbunden störning
via datornätverk kan förhindras genom att man byter ut de
elektriska ledningarna mot optiska fibrer ända in till datorn, vilket
stoppar möjligheten att störa med ströminjicering i till exempel
ethernet-nätverket. Enklaste skyddet mot mikrovågsvapen är att
skärma känslig elektronik och att vara noga med kabeldragning till
och från apparaturen så att kablarna inte kan koppla in störningar
utifrån.
Tillgängligheten, eller hur nära antagonisten kan komma,
är av central betydelse. Det bästa sättet att motarbeta den
elektromagnetiske antagonisten är att se till att denne inte
kommer i närheten av elektriska system och kontakter. I många
fall är detta problematiskt och praktiskt omöjligt då det ofta rör
sig om offentliga platser och öppna lokaler såsom arbetsplatser,
tågstationer och banker. Säkerhetskontroller kan införas på
känsliga platser, men kan upplevas som en inskränkning i
det öppna samhället. Konsekvenserna av att ett system eller en
delkomponent slås ut måste också beaktas. Är konsekvenserna
stora så kan man vara beredd på mer genomgripande åtgärder
för att minska möjligheterna till en lyckad attack från den
elektromagnetiske antagonisten. Sedan Göteborgskravallerna 2001
har polisen bytt ut sitt analoga kommunikationsradiosystem mot
ett modernare digitalt system, som är väsentligt svårare att störa ut.
Den internationella radiovetenskapliga unionen URSI (Union
Radio-Scientifique Internationale) antog en resolution under
sin generalförsamling 1999 rörande brottsligt användande av
elektromagnetiska verktyg. Resolutionens syfte var att öka
det vetenskapliga samhällets medvetenhet om detta hot. Den
internationella elektrotekniska kommissionen IEC (International
Electrotechnical Commission) har sedan många år en arbetsgrupp
som studerar hur man kan skydda elektriska system mot nya
elektromagnetiska hot. Sverige är representerade både i URSI,
via Svenska Nationalkommittén för radiovetenskap, och i IEC,
via SEK (Svensk Elstandard). I Sverige utgör den Centrala
beredningsgruppen för elektromagnetiska hot (CBG EM-hot)
ett forum för samverkan mellan statliga myndigheter och bolag.
Huvudman för beredningsgruppen är MSB.