Strategisk utblick 2012. - FOI

Kommer talibanerna att vilja ge avkall på sin
kvinnosyn?
Talibanerna är en religiöst motiverad politisk rörelse med ett eget
samhällsprogram. De lägger i sin samhällsordning särskild tonvikt
på kvinnors ställning och funktion samt på privatmoral. Synen
på kvinnan som underordnad och avskild från samhällslivet är
ett framträdande drag i deras tolkning av god samhällsstyrning.
Under deras regim, 1996–2001, lades stora resurser på att
kontrollera kvinnors beteende och begränsa deras deltagande i
samhällslivet; vilket inte bara drabbade kvinnorna utan även deras
barn. Kvinnorna var tvingade till ett isolerat liv i hemmet. De
tilläts endast röra sig ute i samhället om de var helt täckta i burqa
och eskorterade av en manlig anhörig.
Eftersom kvinnliga läkare var förbjudna att arbeta och manliga
läkare förbjudna att behandla kvinnliga patienter, hade
kvinnor de facto inte tillgång till hälso- och sjukvård. Innan
talibanernas övertagande var 70 procent av lärarna, 50 procent av
statstjänstemännen och 40 procent av läkarna kvinnor. När en stor
del av den utbildade arbetskraften inom samhällskritiska områden
förbjöds att utöva sin profession, fick det negativ effekt på hela
samhället och försvårade möjligheten till en hållbar utveckling.
Kvinnorna i Afghanistan minns mycket tydligt talibanernas tid
vid makten. Livsvillkoren för kvinnor har förbättrats efter att USA
tvingade talibanerna från makten 2001. Många internationella
organisationer och framträdande kvinnliga afghanska politiker
uttrycker därför en stor oro inför fredsförhandlingarna som USA
och den afghanska regeringen försöker inleda med talibanerna.
Risken finns att kvinnors fri- och rättigheter inskränks för
att få till stånd ett fredsavtal. Den afghanska konstitutionen,
antagen 2004, fastställer mäns och kvinnors lika rättigheter. Den
afghanska lagstiftningen garanterar också kvinnors deltagande i
den lagstiftande församlingen. Detta strider mot grundläggande
element i talibanernas idé om hur samhället ska styras. En
avgörande fråga är därför om talibanerna verkligen är villiga att
sluta fred med en stat vars konstitution strider mot fundamentala
värderingar i deras samhälls- och människosyn? Det finns en risk
att talibanerna kommer att kräva att konstitutionen förändras för
att de skall kunna ingå ett fredsavtal och i förlängningen kunna
ingå i statsadministrationen.
Det finns analytiker som hävdar att talibanerna har reformerats
under det senaste årtiondet. De påstås ha blivit mer toleranta när
det gäller kvinnors och etniska minoriteters rättigheter. Framförallt
ska de numera acceptera att flickor deltar i skolundervisningen. De
afghanska kvinnorna har dock anledning att vara oroliga. Det finns
61