Strategisk utblick 2012. - FOI

forskningsreaktor. Avtalet möttes av misstänksamhet i väst
eftersom det inte innebar ett totalstopp för iransk anrikning och
resulterade i att avtalets mening aldrig implementerades.
Turkiet strävar efter en fredlig lösning på det iranska
kärnkraftsproblemet och försöker spela en balanserande roll
mellan Iran och USA. Under hösten 2011 gick man med på att
låta USA basera ett radarsystem på turkiskt territorium. Även om
USA tydligt uttryckte att radarsystemet är till för att skydda mot
iranska missiler, så undvek turkiska politiker att peka ut Iran som
anledning till beslutet. För Turkiet är det viktigt att hålla goda
relationer med väst och radarsystemet är ett led i den processen.
Turkiet anstränger sig för att gå sin egen väg och har alla
förutsättningar för att på allvar kunna konkurrera om inflytandet
i Mellanöstern. Det finns en tydlig ambition att ta större plats.
Turkiet representerar en politisk modell som kan tilltala såväl
väst som Mellanöstern, ekonomin är stark och relationerna med
grannarna liksom med USA och Europa är goda.
Iran – fortsatt relevant i världspolitiken
Iran har också ambitionen att vara en regional stormakt, och
satsar på att framställa sig som den ideala islamiska staten. Iran
tycker sig ha en viss trovärdighet på den fronten eftersom landet
genomgick en ”islamisk” revolution 1979. När den arabiska våren
tog fart under 2011 gick Irans högste ledare Ayatollah Khamenei ut
och sade att det handlade om ett islamiskt uppvaknande. Det var
underförstått att de berörda länderna nu skulle ha hittat den rätta
vägen och följt Iran i fotspåren.
Irans ihärdiga försök att skaffa sig inflytande under religionens fana
ses som ett hot av många i regionen, trots att de flesta är muslimska
länder. Det beror på att Iran är ett shiamuslimskt land och även
om shiiterna finns utspridda över hela Mellanöstern är de flesta
regimerna sunnimuslimska. Bahrain har till exempel en sunnitisk
regim men en till majoriteten shiitisk befolkning och därför oroar
sig den bahrainska ledningen för iransk påverkan. Detsamma gäller
för Saudiarabien vars shiitiska befolkning är i minoritet men bor i
den betydelsefulla östra provinsen, som är centrum för de saudiska
oljefyndigheterna.
Den religiösa uppdelningen avspeglar sig i regionens
alliansmönster. Iran är nära allierat med Syrien vars regim är
shiitisk. Syrien har liksom flera andra regimer i regionen reagerat
våldsamt på demonstrationerna. I just detta fall verkar Khamenei
däremot inte tycka att det rör sig om ett islamiskt uppvaknande.
53