Strategisk utblick 2012. - FOI
Strategisk utblick 2012. - FOI
Strategisk utblick 2012. - FOI
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ubåtens roll som strategiskt vapen<br />
Sedan 1500-talet har maritim verksamhet till sin natur varit<br />
global då huvudingrediensen varit handel och den därtill kopplade<br />
ekonomiska utvecklingen. Den globala handelns transporter sker<br />
till nästan 90 procent på köl längs världens vattenvägar. Dessa<br />
vattenvägar är sårbara och passerar till del genom strategiska<br />
förträngningar och regionala områden där trafiken är extra<br />
sårbar. Skyddet av vattenvägarna är därför av vital betydelse för<br />
de flesta länder. Hotet mot vattenvägarna har historiskt främst<br />
utgjorts av pirater, fientliga kapare och örlogsfartyg. De sjömilitära<br />
aktörerna har utnyttjat sina marina stridskrafter för att skydda<br />
vattenvägarna och den egna statens intressen samt om möjligt säkra<br />
ytterligare marknadsandelar med hjälp av sina sjöstridskrafter.<br />
Dessa har sedan urminnes tider byggts upp efter den s.k.<br />
marinkalenderprincipen – ju fler och större fartyg desto starkare<br />
sjömakt.<br />
Denna princip kantrade med besked redan några månader in<br />
i första världskriget, då den lilla dolda tyska ubåten U9 inom<br />
loppet av någon timme överraskande sänkte tre bepansrade<br />
kryssare utanför holländska kusten utan att själv skadas. Under<br />
de två världskrigen var ubåten nära att svälta ut och förlama de<br />
krigförande parterna. Ubåtar störde och hindrade även effektivt<br />
möjligheter till sjöoperativ verksamhet på ytan genom att bestrida<br />
verksamhet i viktiga områden.<br />
Under de tre stora konflikterna under 1900-talet, första och andra<br />
världskriget samt kalla kriget, utvecklades ubåtarnas förmåga att<br />
vistas under ytan under allt längre tidsperioder. Från att endast<br />
under en mindre del av tiden till sjöss vara i undervattensläge<br />
under första världskriget, utvecklades förmågan successivt till att<br />
i princip kunna operera i undervattensläge under hela uppdraget.<br />
Även om de konventionella dieselelektriska ubåtarna behövde<br />
hämta ny luft var och varannan dag för att ladda sina batterier, så<br />
förstärktes ubåtens roll som ett strategiskt vapen som kunde hota<br />
även den största sjögående opponent.<br />
Med atomkraftens införande blev atomubåten från 1950-talet<br />
havens obestridde härskare i och med sin förmåga att verka<br />
dolt under ytan under långa perioder i sträck. Atomubåtarna<br />
utvecklades och blev allt större och kom så småningom även att<br />
bestyckas med kärnvapen.<br />
Men även de konventionella ubåtarna har utvecklats. Med<br />
införandet av signaturreducerande teknologier och LOM har<br />
också dessa möjligheter att stanna länge under ytan. Med<br />
signaturreducerande teknologier menas teknologier som utvecklats<br />
47