Strategisk utblick 2012. - FOI
Strategisk utblick 2012. - FOI
Strategisk utblick 2012. - FOI
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
46<br />
Inom den anglosaxiska sfären (USA, Storbritannien, Australien<br />
och Kanada) finns idag ingen egen komplett förmåga till design av<br />
kvalificerade konventionella ubåtar. USA och Storbritannien har<br />
koncentrerat sig på att tillsammans utveckla framtida generationer<br />
av nukleära attackubåtar (SSN/SSGN) och strategiska ubåtar<br />
(SSBN). Australien, vars nya ubåtsprogram tydligt visar på denna<br />
brist trots det tidigare Collinsprogrammet från Sverige, letar därför<br />
återigen efter partners för att bygga upp sin kompetens när det<br />
gäller konventionella ubåtar.<br />
Intresset för nya framtida kvalificerade ubåtssystem är även stort<br />
i Brasilien, Indien och Pakistan. Brasilien och Indien söker aktivt<br />
efter ny teknologi, speciellt för konventionella ubåtar, och har<br />
traditionellt sökt ubåtsteknologier hos samtliga leverantörer i<br />
världen. Både Tyskland och Frankrike har levererat ubåtar till<br />
länderna. Brasilien har nyligen ingått ett strategiskt avtal med<br />
Frankrike om leveranser av såväl ubåtar som ubåtsteknologi<br />
för både konventionella och atomubåtar. Indien köper såväl<br />
konventionella som atomubåtar från Ryssland. Pakistan har av<br />
tradition hållit sig till franska lösningar.<br />
Även Sydkorea, som har beställt flera generationer ubåtar från<br />
Tyskland, har bestämt sig för att bygga upp sin nationella förmåga<br />
till ubåtsdesign. I likhet med Australien söker därför även Sydkorea<br />
efter ny teknologi och strategiska partners.<br />
Både Frankrike och Tyskland erbjuder luftoberoende maskineri,<br />
men dessa har än så länge både tekniska och operativa brister. Båda<br />
länderna skulle kunna vara aktuella för framtida ubåtsprojekt och<br />
samarbeten, men då ubåtsfrågorna inom båda länderna främst<br />
har en inriktning mot att generera industriella och kommersiella<br />
värden har de båda valt att exportera sin teknologi mycket fritt.<br />
Därmed har de kommit att hamna på kant med den anglosaxiska<br />
sfären som har en restriktiv syn på hur avancerad ubåtsteknologi<br />
bör spridas. Dessa länder har under lång tid lagt stora resurser på<br />
forskning och utveckling, men samtidigt valt att hålla kunnandet<br />
inom den egna kretsen. Resultatet har blivit att denna grupp har<br />
kunnat behålla ett strategiskt övertag gentemot övriga länder under<br />
hela 1900-talet.<br />
En eventuell konsekvens för Sverige av att leverera kvalificerade<br />
konventionella ubåtssystem till stater utanför den anglosaxiska<br />
sfären kan bli att andra beroenden som vårt land har med denna<br />
sfär allvarligt skadas. Sverige har dock hittills, genom exporten av<br />
ubåtar till Australien och Singapore samt Stirlingsystem till Japan,<br />
inte hamnat i den situationen då dessa länder är en del av den<br />
anglosaxiska säkerhetspolitiska grupperingen.