Strategisk utblick 2012. - FOI

46
Inom den anglosaxiska sfären (USA, Storbritannien, Australien
och Kanada) finns idag ingen egen komplett förmåga till design av
kvalificerade konventionella ubåtar. USA och Storbritannien har
koncentrerat sig på att tillsammans utveckla framtida generationer
av nukleära attackubåtar (SSN/SSGN) och strategiska ubåtar
(SSBN). Australien, vars nya ubåtsprogram tydligt visar på denna
brist trots det tidigare Collinsprogrammet från Sverige, letar därför
återigen efter partners för att bygga upp sin kompetens när det
gäller konventionella ubåtar.
Intresset för nya framtida kvalificerade ubåtssystem är även stort
i Brasilien, Indien och Pakistan. Brasilien och Indien söker aktivt
efter ny teknologi, speciellt för konventionella ubåtar, och har
traditionellt sökt ubåtsteknologier hos samtliga leverantörer i
världen. Både Tyskland och Frankrike har levererat ubåtar till
länderna. Brasilien har nyligen ingått ett strategiskt avtal med
Frankrike om leveranser av såväl ubåtar som ubåtsteknologi
för både konventionella och atomubåtar. Indien köper såväl
konventionella som atomubåtar från Ryssland. Pakistan har av
tradition hållit sig till franska lösningar.
Även Sydkorea, som har beställt flera generationer ubåtar från
Tyskland, har bestämt sig för att bygga upp sin nationella förmåga
till ubåtsdesign. I likhet med Australien söker därför även Sydkorea
efter ny teknologi och strategiska partners.
Både Frankrike och Tyskland erbjuder luftoberoende maskineri,
men dessa har än så länge både tekniska och operativa brister. Båda
länderna skulle kunna vara aktuella för framtida ubåtsprojekt och
samarbeten, men då ubåtsfrågorna inom båda länderna främst
har en inriktning mot att generera industriella och kommersiella
värden har de båda valt att exportera sin teknologi mycket fritt.
Därmed har de kommit att hamna på kant med den anglosaxiska
sfären som har en restriktiv syn på hur avancerad ubåtsteknologi
bör spridas. Dessa länder har under lång tid lagt stora resurser på
forskning och utveckling, men samtidigt valt att hålla kunnandet
inom den egna kretsen. Resultatet har blivit att denna grupp har
kunnat behålla ett strategiskt övertag gentemot övriga länder under
hela 1900-talet.
En eventuell konsekvens för Sverige av att leverera kvalificerade
konventionella ubåtssystem till stater utanför den anglosaxiska
sfären kan bli att andra beroenden som vårt land har med denna
sfär allvarligt skadas. Sverige har dock hittills, genom exporten av
ubåtar till Australien och Singapore samt Stirlingsystem till Japan,
inte hamnat i den situationen då dessa länder är en del av den
anglosaxiska säkerhetspolitiska grupperingen.