Nationella indikationer för Obesitaskirurgi

NIOK 2.0 sid 39 (62)
3. Dixon JB, O'Brien PE. Selecting the optimal patient for LAP-BAND placement. Am J Surg. 2002;184:17S-
20S
4. Gertler R, Ramsey-Stewart G. Pre-operative psychiatric assessment of patients presenting for gastric Bariatric
surgery (surgical control of morbid obesity). Aust N Z J Surg. 1986;56:157-161
5. Black DW et al. Psychiatric diagnosis and weight loss following gastric surgery for obesity. Obes Surg,
2003;13:746.751
6. Schrader G et al. Do psychosocial factors predict weight loss following gastric surgery for obesity? Aust N Z J
Psychiatr, 1990;24:496-9
7. Marinari GM et al et al. Outcome of biliopancreatic diversion in subjects with Prader-Willi Syndrome.
2001;11:491-5
8. Charles SC. Psychiatric evaluation of morbidly obese patients. Gastroenterol Clin North Am. 1987;16:415-43
9. Valley V, Grace DM. Psychosocial risk factors in gastric surgery for obesity: identifying guidelines for
screening. Int J Obes. 1987;11:105-113
10. Baltasar A et al. Preliminary results of the duodenal switch. Obes Surg. 1997;7:500-504
11. Dallal RM et al et al. Results of laparoscopic gastric bypass in patients with cirrhosis. Obes Surg 2004;14:
47-53
12. Saltzman E et al. Criteria for patient selection and multidisciplinary evaluation and treatment of the weight
loss surgery patient. Obes Res, 2005;13: 234-243
17. Patienter med språk- och kommunikationsproblem eller intellektuella
handikapp
Överviktskirurgiska ingrepp tvingar den opererade att ändra sin livsstil till en ny matordning
med lägre energiintag. Att bedöma nyttan av överviktskirurgi hos personer som saknar
förmåga till en sådan aktiv livsstilsförändring pga mentala handikapp är en grannlaga uppgift.
Enkla språkproblem kan relativt lätt lösas med tolk medan andra kommunikationsproblem är
mer svårbemästrade. Vi kommer att behöva värdera patienter som befinner sig på en glidande
skala från lättare psykiatriska störningar (ADHD) till svåra hjärnskador. De positiva
effekterna av överviktskirurgin måste överväga operationsrisker samt framtida eventuellt
negativa påverkan på individens liv (ändrat matintag, dumping osv). Vi anser att det är viktigt
att patienten kan utnyttja de livskvalitévinster som den kraftiga viktnedgången ger.
Patientnyttan måste stå i centrum.
Patienter med svåra hjärnskador eller grav mental retardation lämpar sig troligen inte för
operativ behandling. Hos övriga patienter med hjärnskador måste den psykiatriska störningen
utvärderas före beslut om operation. Den slutgiltiga bedömningen bör ske i samråd med
psykiatrin och andra professioner som känner patienten väl. Alla patienter med psykiatrisk
sjukdom måste vara optimalt behandlade och stabila i sin sjukdom. Därtill kommer att många
överviktiga patienter som söker operativ behandling har psykiatriska problem av lättare grad
och att detta inte påverkar resultatet (1-4). Depression, ätstörningar och ångest är vanligt
förekommande (5).
När det gäller intellektuella handikapp är Prader-Willis syndrom studerat (6,7). Man anser att
dessa patienters besatthet att äta i kombination med deras mentala retardation leder till
misslyckande i alla konservativa viktreduktionsprogram. Totalt finns 42 överviktsopererade
patienter rapporterade. De var unga (18-25 år) vid operationstillfället och hade oftast ett BMI
väl över 50 kg/m 2 . Restriktiva ingrepp hade dålig effekt p.g.a. patienterna inte kunde följa
kostrekommendationerna. Gastric bypass och duodenal switch föreföll ge bättre viktresultat