Nationella indikationer för Obesitaskirurgi

NIOK 2.0 sid 41 (62)
7. Stanford A et al. Laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass in morbidly obese adolescents. J Pediatr Surg. 2003;
38: 430-3.
8. Dolan K et al. Laparoscopic gastric banding in morbidly obese adolescents. Obes Surg. 2003; 13: 101-4.
9. Silberhumer GR et al. Laparoscopic adjustable gastric banding in adolescents: the Austrian experience. Obes
Surg. 2006; 16: 1062-7.
19. Genusperspektiv
Prevalensen av kraftig övervikt (BMI>30) hos både män och kvinnor har ökat kontinuerligt
de sista 30 åren, i Sverige såväl som i övriga världen (1,2). År 2005 var prevalensen i den
svenska befolkningen av övervikt med BMI >30 10,1 % hos kvinnor och 10,4 % hos män (2).
Bland yngre och medelålders svenskar är fetma f n vanligare hos män medan fetma är
vanligast hos kvinnor bland pensionärerna (2).
Fetma är associerad med ökad total mortalitet, ökad mortalitet i kardiovaskulär sjukdom och
ökad mortalitet i tumörsjukdom (3-5) . Övervikt och fetma medför även ökad risk för diabetes
mellitus typ 2, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, artros samt hypertoni och andra kardiovaskulära
riskfaktorer (3,6). Vidare medför kraftig övervikt en betydande försämring av livskvaliteten
(7) och en nedsatt arbetsförmåga (8,9). Den ökning av mortalitet, morbiditet och
kardiovaskulära riskfaktorer som följer med fetma varierar på ett komplext sätt med graden av
övervikt, ålder, etnicitet, fettfördelning och kön (3, 10-12), men kan sägas drabba män och
kvinnor på ett i huvudsak likartat sätt.
Överviktsoperation och viktnedgång medför påtagliga positiva hälsoeffekter - sänkt
mortalitetsrisk, minskad morbiditet, reducerade kardiovaskulära riskfaktorer och ökad
livskvalitet (13-15), och några avgörande skillnader i effekt mellan kvinnor och män har inte
konstaterats.
Mellan åren 2000-2005 opererades ca 4400 patienter för övervikt i Sverige. Av de opererade
var ca 75 % kvinnor. Mot bakgrund av att prevalensen fetma och att de negativa
hälsoeffekterna av övervikt i huvudsak drabbar båda könen lika är andelen opererade män
anmärkningsvärt låg. Ur ett strikt medicinskt hälsoperspektiv innebär detta att betydligt fler
män än kvinnor inte får tillgång till effektiv behandling för sin övervikt. Den nuvarande
skillnaden i operationsfrekvens mellan kvinnor och män förklaras av att kvinnor oftare söker
och/eller remitteras för överviktsoperation. vilket i sin tur speglar att ett beslut om
överviktsoperation är en sammansatt process där medicinska, psykosociala,
livskvalitetsmässiga faktorer och individuella preferenser vägs samman - såväl hos patienten
som hos den beslutande läkaren.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis finns idag inget vetenskapligt stöd för könsspecifika indikationer för
överviktsoperation och inget tyder heller på att resultaten efter en överviktsoperation på något
avgörande sätt skiljer sig mellan könen. Dock bör noteras att andelen män som genomgår
överviktsoperation – ur ett strikt medicinskt hälsoperspektiv – borde öka.
Referenser:
1. Obesity: preventing and managing the global epidemic. Report of a WHO consultation. World Health Organ
Tech Rep Ser 2000; 894:i-xii, 1-253.