15.09.2013 Views

Nr. 4 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

Nr. 4 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

Nr. 4 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

sig frågan vilken syn på ansvar vi vill förmedla till eleverna.<br />

Är det bilden av ansvar som liktydigt med att följa regler<br />

uppsatta av andra eller vill vi se en ansvarsfull individ som en<br />

individ som har en väl förankrad förmåga att ta självständig<br />

ställning till vad det innebär att agera ansvarsfullt i skilda<br />

situationer? I skolans läroplaner är ansvar och inflytande<br />

nära sammankopplat. Inflytande ses som en demokratisk<br />

rättighet och ansvar som en demokratisk skyldighet. För att<br />

kunna ta ansvar krävs att elever också har inflytande och ett<br />

utrymme att kunna ta ansvar för. För att ett inflytande ska<br />

kännas meningsfullt fordras också att man tillsammans med<br />

andra kan fatta självständiga beslut. Att ha en bild av att<br />

ansvarstagande är att lyda riskerar att urholka känslan för det<br />

meningsfulla med att delta i demokratiska processer.<br />

ANSVAR OCH UNDERVISNINGENS FORM<br />

I min undersökning finns en tydlig koppling mellan elevernas<br />

ansvar för sitt skolarbete och ett undervisningsmönster<br />

där elever arbetar enskilt men med samma uppgifter och där<br />

arbetet bedöms utifrån samma bedömningskriterier. Detta<br />

är i sin tur ett exempel på en generell tendens i den svenska<br />

skolan, att elever ges möjlighet att påverka när de ska göra en<br />

uppgift och att läraren uppträder mer som handledare under<br />

elevens eget arbete än som förmedlare av kunskap i undervisning<br />

av hela klassen.<br />

Att ta ansvar för skolarbetet ses av eleverna i min undersökning<br />

som att arbeta självständigt och att arbeta självständigt<br />

är att arbeta själv vilket i sin tur betyder att inte behöva<br />

anpassa sig till andra. Det är bättre att det är individuellt för<br />

annars blir det inte så självständigt då måste man anpassa sig<br />

till andra. De ideala arbetsuppgifterna under studiepassen<br />

anses vara de som inte fordrar hjälp av läraren eller samarbete<br />

med kamraterna. I arbetets organisation och elevernas eget<br />

ansvar för arbetet finns en frihet som eleverna uppskattar<br />

men som också kan vara bedräglig. Vill jag hellre gå och sätta<br />

mig i kafeterian den här lektionen så får jag väl göra det ... det<br />

är ju mitt eget ansvar att jag jobbar under studiepassen. Den<br />

som väljer att inte arbeta anses få skylla sig själv då oansvarighet<br />

anses påverka betygen negativt.<br />

Ett undervisningsmönster där elever självständigt tar<br />

ansvar för sitt arbete och uppgifterna är anpassade efter vars<br />

och ens förutsättningar och behov är en självklarhet. <strong>Lärare</strong>s<br />

strävan att skapa en trygg skolmiljö för alla elever genom att<br />

bland annat uppmärksamma elever som individer är lovvärt.<br />

Problemet med den starka fokuseringen på individens eget<br />

LITTERATUR<br />

Bauman, Z. (1995). Life in Fragments<br />

– Essays in Postmodern Morality.<br />

Oxford: Blackwell.<br />

Broady, D. (1981). Den dolda<br />

läroplanen. Stockholm: Symposion<br />

Bokförlag.<br />

Söderström, Å. (2006). ”Att göra<br />

sina uppgifter, vara tyst och lämna in i<br />

12 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />

tid” Om elevansvar i det högmoderna<br />

samhället. Karlstad: Karlstad University<br />

Studies.<br />

Utbildningsdepartementet. (1994).<br />

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet:<br />

Lpo 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.<br />

Utbildningsdepartementet. (2006).<br />

arbete ligger i stället i hur denna kommer till uttryck i det<br />

konkreta skolarbetet. Innebär denna individualisering att<br />

arbetet i skolan privatiseras blir ansvaret också lätt en privat<br />

angelägenhet. Det finns en tydlig konflikt mellan lärares strävan<br />

att hjälpa barn och unga att utvecklas till självständigt<br />

reflekterande altruistiska individer å ena sidan och strävan att<br />

göra arbetet i skolan till en privat angelägenhet å den andra.<br />

Tänk om vi i fokuseringen på det individuella ansvaret för<br />

skolarbetet är med och stödjer utvecklingen av egoistiska<br />

individualister som får svårt att klara de krav på anpassning<br />

som alltid finns när människor ska få det att fungera tillsammans.<br />

Elever och lärare ger uttryck för en ”ansvarsideologi” som<br />

stämmer med bilden av dagens samhälle som ett samhälle<br />

präglat av individualism. Fram träder en syn på individen<br />

som autonom och självstyrande. Fram träder samtidigt en<br />

ensam individ helt hänvisad till sig själv och som vid misslyckanden<br />

enbart har sig själv att skylla.<br />

Visst visar mina observationer under studiepassen att de<br />

flesta lever upp till bilden av den ansvarsfulla eleven. Samtidigt<br />

utnyttjar eleverna friheten under dessa lektioner till att<br />

bygga och fördjupa relationerna med kamrater och lärare.<br />

Detta sociala ansvartagande tas vid sidan av arbetet och blir<br />

många gånger ett hinder för det ansvar eleverna förväntas<br />

ta för arbetet. Ansvar för de sociala relationerna är ovillkorligt<br />

ett kollektivt ansvar. Ansvar för arbetet i skolan ses av<br />

eleverna och lärarna först och främst som individuellt. Det<br />

är intressant att leka med tanken att också elevernas ansvar<br />

för skolarbetet skulle vara ett kollektivt ansvar. Skulle det<br />

kunna utmana en samhällsideologi som ser den autonoma<br />

och självstyrande individen som ett ideal? Skulle det också<br />

kunna utmana den officiella skolideologins poängtering av<br />

elevers ansvar för sitt eget arbete (se Utbildningsdepartementet,<br />

1994; 2006)? Skulle ansvaret för de sociala relationerna<br />

kunna tas i och genom arbetet och inte, som nu, på bekostnad<br />

av detta arbete?<br />

Skolan är full av värden då det vi gör och det vi säger, ja<br />

till och med det vi undviker att göra och det vi undviker att<br />

säga, blir värdeladdat. Skolan är också värdefull då lärare och<br />

elever tillsammans visar sig kunna dela gemensamma värden.<br />

En fråga är hur vi kan skapa en större medvetenhet om vilka<br />

dolda värden som finns i vårt sätt att tänka och handla?<br />

Kanske kan vi då undvika att hamna i omedvetna situationer<br />

där olika värden kommer i konflikt med varandra.<br />

ÅSA SÖDERSTRÖM<br />

Läroplan för de frivilliga skolformerna,<br />

Lpf94. Stockholm: Skolverket.<br />

Ziehe, T. (1984). Kulturell friställning<br />

och narcissistisk sårbarhet. I J. Forsnäs<br />

(Red.), Ungdomskultur – Identitet och<br />

motstånd. Stockholm: Akademilitteratur.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!