Nr. 4 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

More documents

Recommendations

Info

KERSTIN VON BRÖMSSEN <strong>Religionskunskap</strong>ens förändrade rum: Meningsskapande förhandlingar eller förhandlade gränser? Religion hör till dagens agenda. I nyhetsmediernas reportage konstrueras kontinuerligt innebörder av religion och skilda traditioner. Religionslärandet pågår kontinuerligt. I skolan möts elever med skilda erfarenheter av och relationer till det rapporterade. Det kollektiva tolknings- och förhandlingsarbetet – lärandet – kan antas fortsätta. Men hur är det egentligen med religionskunskap som undervisningsämne? I vilken utsträckning bygger förståelsen av såväl religion som lärande på en föreställning om en tämligen avskuren och oberoende individ? Området diskuteras i nedanstående artikel av Kerstin von Brömssen, universitetslektor vid institutionen för religionsvetenskap och teologi, Göteborgs universitet. ” Om det finns en relevant fråga vid millenieskiftet så är den frågan utan tvekan den religiösa. Efter att vi under två sekler kunnat bevittna religionens definitiva tillbakagång kan vi bara konstatera att den åter blivit dagsaktuell. Den representerar inte längre en undflyende kulturell faktor, tvärt om: i dag verkar den inta huvudrollen på världshändelsernas scen.” (Eugenio Trías, 2004, s. 25) Den här artikeln skrivs under september – oktober, 2007. Jag sysselsätter mig vid flera tillfällen under denna tid att titta igenom två valda dagstidningar (GP och SvD) och lyssna på radion för att söka artiklar och radioprogram som på ett relativt uppenbart sätt anknyter till fenomenet religion. Jag får under denna granskning en känsla av att befinna mig i en ”flod” av rapportering där religion utgör en nästan dominerande kategori. Låt mig nämna endast några slumpvis valda exempel: ”2000 munkar i marsch mot militären” (GP, 20/9, s. 30), ”Det finns inget stöd i Koranen för våld som svar på kränkningar” (GP, 20/9, s. 82), ”Möttes i samtal om döden” (GP, 20/9, s. 83), ”Islamisterna bör bära hundhuvudet” (SvD, 20/9, s. 4), ”På jakt efter en ny religion” (SvD, 20/9, s. 22), ”Näringslivet vill tona ner islamistiska hot” (SvD, 20/9, s. 16) och ”Turkiska ledare vill häva slöjförbud” (GP, 20/9, s. 29). I radio diskuterades också den 20/9 ”Vilks-affären” i Studio Ett och i OBS – Kulturkvarten samma dag diskuterade Lena Andersson den katolska tidskriften Signum och gick i närkamp med det teologiska cirkelbeviset. Söndagen den 7/10 hade Svenska Dagbladet specialsidor (s. 23-27) under 6 | RELIGION & LIVSFRÅGOR rubriken ”Kampen om Islam” och också en större artikel med rubriken ”Kvinnor dör efter abortförbud. Påven gratulerade Nicaragua till en abortlagstiftning som inte medger några undantag” (SvD, 7/10, s. 17). Man kan således konstatera att religion ”strikes back” med ett uttryck lånat från några av de postkoloniala författarna. Flera forskare talar också i dag om religionens återkomst och att världen sannolikt aldrig varit så religiös som den är i dag. Artikelns inledande citat från den spanske filosofen Eugenio Trías arbete Att tänka det religiösa (2003) är endast ett exempel där religionens förändrade roll artikuleras på ett ganska uppseendeväckande sätt. Religionen har enligt Trías något att berätta om det moderna förnuftets kris. Religionssociologen Peter Berger uttrycker det till och med så att ”föreställningen att vi lever i en sekulariserad värld är falsk” och påstår, att världen idag är lika religiös som den någonsin varit. ”The world is massively religious, is anything but the secularized world that had been predicted” (Berger, 1999, s. 9). Också Habermas diskuterar i ett av sina senare arbeten Mellan naturalism och religion (2005) hur religion
och religiösa traditioner har fått en ny och tidigare oförutsedd politisk betydelse. Det är en utveckling som få hade förutsett under det ”flashiga” åttiotalet. Men Berlinmuren föll, It-bubblan sprack och en längtan efter andra dimensioner återkom. Kanske är det dock enbart i delar av en sekulariserad väst-värld som vi har svårigheter att förstå att religion spelar en stor roll för de flesta människor i världen – och att den alltid har gjort det. Men det är verkligen, om det nu är en religionernas återkomst, en återkomst både på gott och ont. Religion kan, vilket vi dagligen och djupt erfar, fungera både som en negativ och en positiv kraft. Religion kan användas som argument för terror, mord och fanatism liksom till en öppen hållning där engagemang för fattiga och människor i nöd kommer till uttryck. Det kan vara en tro som ger mod att lyssna, att ifrågasätta det självklara och som utmanar förtryck och orättvisa maktstrukturer. Man kan uttrycka det som att religion ”görs” ofta i samspel med andra sociala kategorier som etnicitet, genus, klass och skiftande sexualiteter. RELIGION: MOBILISERING OCH MOTMOBILISERING De religiösa uttrycken i västvärlden är numera vanligen individuella och uttrycks inte sällan genom en återkomst av olika mytologier, nya religiösa rörelser, olika sociala rörelser som miljörörelser, New Age-andlighet eller en anknytning till olika ursprungsbefolkningars religioner (jfr. Andersson & Sander, 2005). Vi är således omgivna av religion på ett sätt som vi inte sett tidigare, vilket också gör att en del andra grupper mobiliserar mot talet om religion. Flera debattörer talar om att demokratin är hotad, liksom västvärldens arv av rationalitet, förnuft och vetenskapligt kunskapssökande. Religionskritisk litteratur produceras, nu senast i from av Richard Dawkins arbete Illusionen om Gud. Dawkins försöker där visa på den allvarliga skada som religionen och tron på Gud har lett till. Arbetet har väckt stor uppmärksamhet. Illusionen om Gud var länge nummer 1 på Brittiska Amazons försäljningslista och låg mer än 30 veckor i rad på New York Times Best Seller Lista. Också förbundet Humanisterna har fått ny energi. Bland andra verksamheter har en internetshop lanserats under namnet ”Humanistshopen” där det bland annat finns pins att beställa med sentensen ”God utan Gud”. Religion och religiösa uttryck och argument uppvisar således många olika ansikten i dagens värld som är präglad av stark föränderlighet. Globaliseringens kulturella och religiösa konsekvenser är mångfacetterade och griper långt in i mer eller mindre ”moderna” samhällens både individuella och institutionella sammanhang. Religion är således en stark social kraft i många samhälleliga praktiker. Det är ofta något som många etniska svenskar grovt underskattar. ...OCH SÅ TILL SKOLA OCH UNDERVISNING I den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU- 03) konstateras att religionskunskap är det ämne som värderas lägst av de samhällsorienterande ämnena med avseende på elevernas intresse och ”rolighetsgrad”. Undersökningen lyfter särskilt fram att eleverna önskar mer innehåll som ”berör, engagerar och är kopplat till deras livsvärld” (Oscarsson & Svingby, 2003). De största diskrepanserna mellan vad eleverna anser vara viktigast innehåll för SO-undervisning och vad de de facto fått undervisning i, gäller de ämnesområden som i undersökningen behandlar globala frågor, etikfrågor samt multikulturella frågor (ibid. s. 48). Det är ämnesinnehåll som mycket starkt anknyter till undervisning i religionskunskap och ligger väl i linje med läro- och kursplanernas anvisningar och som borde vara av stor vikt. Det synes således som om ämnet är behäftat med svårigheter, vilket också länge diskuterats. Här föreligger således en paradox: elever anger att de vill arbeta med globala frågor, etikfrågor samt multikulturella frågor, men ändå rangordnas ämnet religionskunskap lågt i mätningar. Även om mätningar av olika slag inte skall tas ad notam, bör vi ändå ställa kritiska frågor i förhållande till vad vi vanligen arbetar med inom religionskunskapsundervisning. Varför intresserar det inte fler elever? Skolverket skriver just att ”det inte är utan fog som man kan beskriva religionskunskapen som ett ämne i kris” och konstaterar vidare att det ”på många håll saknas en medvetenhet om ämnets mål och ett genomtänkt didaktiskt förhållningssätt” (Jönsson & Liljefors Persson, 2006; jfr. Perspektiv på religionskunskapen. Skolverket). Ämnet religionskunskap kan naturligtvis beskrivas och gestaltas i undervisning på ett flertal olika sätt och utifrån olika perspektiv eller dimensioner. Inte minst måste en balans mellan en individuell och en samhällelig dimension förstås och hanteras. I denna artikels inledande text har jag försökt att motivera och diskutera behovet av en stark samhällelig och aktuell anknytning. Inte för att jag vill hävda att en mera individuell dimension inte är viktig, utan snarare för att min egen forskning visar att just den samhälleliga anknytningen är underbalanserad inom ämnet som det ofta gestaltas i dagens skola. I kursplanen för ämnet religionskunskap på gymnasiet Lpf 94 anges att skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven: » utvecklar sin personliga hållning i livs- och moralfrågor på grundval av kunskaper om olika traditioner och med respekt för grundläggande mänskliga rättigheter, » fördjupar sin förmåga att reflektera över och argumentera kring existentiella frågor som rör tro, etik och livsåskådning, » utvecklar sin förmåga att beskriva, analysera och förstå hur och varför levnadsvillkor, traditioner och samhällssystem samspelar med religion och livsåskådning, » utvecklar sina insikter i kristendomens och andra världsreligioners och livsåskådningars huvudtankar, värderingar, traditioner, uttrycksformer och urkunder, » utvecklar sin förståelse för hur religion och livsåskådning tar sig uttryck i människors sätt att tänka, skapa och handla, » fördjupar sin förtrogenhet med de språk, begrepp, berättelser och bilder som uttrycker religioners och livsåskådningars tolkningar av livet. (Lpf 94, www.skolverket.se) AT T LÄRA OM, AV OCH FÖR LIVET 4:07 | 7
Page 1 and 2: NR 4 • 2007 RELIGIONSKUNSKAP - AT
Page 3 and 4: REDAKTÖREN HÄLSAR Religionskunska
Page 5: för kunskap om olika livsåskådni
Page 9 and 10: AT T LÄRA OM, AV OCH FÖR LIVET 4:
Page 11 and 12: Beskrivningar av dagen samhälle ge
Page 13 and 14: Söker du ett läromedel som skapar
Page 15 and 16: Maria: Och sen det där med keps, o
Page 17 and 18: RUNE LARSSON Religion, livsvärld o
Page 19 and 20: minoritetskulturer, om makt och mak
Page 21 and 22: att göra. Därav kan man dock inte
Page 23 and 24: sätt som han hade kartlagt och ord

Nr. 4 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?