Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1 INLEDNING<br />
Beslutet om att genomföra <strong>ett</strong> tidsbegränsat försök med <strong>trängselskatt</strong> i Stockholmsregionen<br />
fattades av riksdagen i juni 2004. Det så kallade Stockholmsförsöket bestod av tre<br />
sammanhängande delar: utökad kollektivtrafik, miljöavgifter/<strong>trängselskatt</strong> samt fler<br />
infartsparkeringar i staden och länet. Stockholmsförsökets mål var att minska antalet fordon<br />
över innerstadssnittet under morgonens och eftermiddagens maxtimmar med 10 –15 procent<br />
och öka framkomligheten på de hårdast belastade vägarna i stockholmstrafiken. Utsläppen<br />
av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstadsluften skulle minska samtidigt som de som<br />
vistas i innerstaden skulle uppleva att miljön förbättrades i gaturummet. 1<br />
Stockholmsförsöket inleddes i augusti 2005 med en förstärkt kollektivtrafik bestående av<br />
ökad turtäthet och förlängda tåg under rusningsperioderna, ökad turtäthet på befintliga<br />
direktbussar och stombussar i innerstaden samt en utökad busstrafik bestående av 14 nya<br />
direktbusslinjer från kranskommunerna in till innerstaden under för- och eftermiddagens<br />
rusningsperioder. 2 I början av januari 2006 inleddes försöket med <strong>trängselskatt</strong> genom att<br />
Stockholmsbilisterna fick erlägga en avgift, <strong>trängselskatt</strong>, i samband med att de passerade<br />
avgiftssnittet under avgiftstiden 06.30-18.29. Den enskilde bilistens kostnad i samband med<br />
varje passage varierade mellan 10-20 kronor beroende på tidpunkten, men maxbeloppet per<br />
dygn begränsades till 60 kronor.<br />
Stockholmsförsökets effekter på biltrafiken blev omedelbara och kraftiga. Trafiken över<br />
avgiftssnittet minskade med i genomsnitt 22 procent under avgiftstid vilket <strong>mot</strong>svarade<br />
omkring 100 000 färre fordonspassager per dag. Samtidigt sjönk trafikarbetet, mätt som<br />
mängden fordonskilometer, med omkring 14 procent. Även trängseln, mätt som<br />
restidsförlängning jämfört med fritt flöde, kom att reduceras kraftigt på såväl innerstadens in-<br />
och utfartsleder som innerstadsgatorna och innerstadslederna under försöksperioden. 3<br />
Nedgången i biltrafik <strong>mot</strong>svarades inte av <strong>ett</strong> ökat resande med kollektiva färdmedel. I<br />
genomsnitt ökade resandet med kollektivtrafik med 6 procent in <strong>mot</strong> innerstaden vilket<br />
<strong>mot</strong>svarade 20 000 fler resenärer per dag. Under morgonens rusningstid var resandeökningen<br />
in <strong>mot</strong> innerstaden omkring 10 procent. Trängseln i kollektivtrafiken, mätt som andelen<br />
1 Miljöavgiftskansliet (2006), Fakta och resultat från Stockholmsförsöket – Andra versionen – augusti 2006 s 5<br />
2 Ibid s 47.<br />
3
Change language