Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Av de boende innanför zonen valde nästan 60 procent att gå till dagligvarubutiken, samtidigt<br />
som knappt 20 procent valde bil som transportmedel både före, under och efter<br />
Stockholmsförsöket. D<strong>ett</strong>a skall ses som att dagligvaruhandeln sker relativt bostadsnära och<br />
att större inköp genomförs med bil på väg till och från arbetet eller på tidpunkter dåp<br />
<strong>trängselskatt</strong> ej gäller. Bland de boende utanför avgiftszonen är förhållandet nästan omvänt;<br />
knappt 20 procent valde att gå till butiken samtidigt som över 60 procent, på grund av <strong>ett</strong><br />
längre avstånd till dagligvarubutiken, valde att använda bilen vid inköpstillfället.<br />
Stockholmsförsöket kan alltså inte sägas ha påverkat konsumenters transportsätt vid<br />
inköpsresor.<br />
Undersökningarna visar också att konsumenten handlar mat allt oftare. Boende innanför<br />
avgiftszonen handlar oftare dagligvaror än boende utanför avgiftszonen. Det är intressant att<br />
se om Stockholmarnas förväntan om hur Stockholmsförsöket skulle påverka deras inköp av<br />
mat har förverkligats. I 2004 års undersökning trodde 13 procent av innerstadsborna att<br />
Stockholmsförsöket skulle påverka deras inköpsvanor i ganska eller mycket hög grad. I 2006<br />
års undersökningar har <strong>mot</strong>svarande andel gått ned till 4-7 procent. De innerstadsbor som<br />
anser att Stockholmsförsöket inte alls påverkat deras inköpsvanor har ökat kraftigt, från 68 till<br />
över 80 procent i 2006 års undersökningar. De som bor utanför zonen trodde redan 2004 att<br />
Stockholmsförsöket inte i någon större utsträckning skulle påverka deras inköp av mat. D<strong>ett</strong>a<br />
gör sannolikt att skillnaderna inte blir fullt lika stora, dock uppvisar denna grupp liknande<br />
mönster som innerstadsborna.<br />
3.2 SÄLLANKÖPSVAROR<br />
Sällanköpsvaror handlas oftast på <strong>ett</strong> större avstånd från hemmet än dagligvaror. Dessa inköp<br />
skulle alltså kunna påverkas i högre utsträckning än inköpen av dagligvaror. Kläd- och sko-<br />
branschen liksom sport- och fritidsbranschen har butiker i både citylägen och köpcentrum runt<br />
omkring Stockholm. Möbelköp kräver, åtminstone från större butiker som har varan på lager,<br />
ofta tillgång till bil. Mindre möbelbutiker i innerstaden arbetar i högre grad än butiker utanför<br />
avgiftszonen med hemleveranser, då möblerna många gånger har leveranstid och hyrorna för<br />
att lagerhålla varor i innerstaden är höga. Diagram 3:5 visar var respondenten gjorde sitt<br />
senaste inköp av sällanköpsvaror.<br />
32