Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln

4.1 AVSLUTANDE KOMMENTARER
Hade undersökningen kunnat göras bättre med någon annat tillvägagångssätt? Svaret på denna
fråga måste delvis bli ja. Den deskriptiva och ekonometriska analysen av
omsättningsutvecklingen baseras på direktinformation från medverkande varuhus,
köpcentrum och stråkbutiker. Den information som samlades in om utvecklingen innanför
avgiftszonen är i princip en totalundersökning. Det finns visserligen ett fåtal köpcentrum som
ej medverkade i undersökningen, men deras markandsandel är begränsad varför utvecklingen
i dessa ej skulle ha påverkat det slutgiltiga resultatet.
Den information som samlades in utanför avgiftszonen bestod av ett begränsat antal större
köpcentrum i Stockholsmregionen. Möjligen hade en större panel, fler köpcentrum även
omfattande mer småskaliga sådana och med större geografisk spridning, kunnat påverka
utfallet av analysen. Tidsrestriktionen i samband med Stockholmsförsöket gjorde dock att det
inte var möjligt att bygga upp en större panel. Styrkan i metoden består ändå i att den
information, omsättning på branschnivå, som samlades in i samband med undersökningen
håller mycket hög kvalitet då de kommer direkt från fastighetsägaren och/eller förvaltaren. I
samband med undersökningen har HUI dessutom kunnat kvalitetssäkra uppgifterna och samla
in tilläggsinformation om utvecklingen genom samtal med uppgiftslämnarna.
Hade undersökningen visat ett annat resultat om HUI använt ett alternativt material? Svaret på
denna fråga måste bli nej. Ett alternativt material, som delvis också användes i
undersökningen, är den offentliga momsstatistiken från Statistiska Centralbyrån. Denna
statistik erbjuder en rad möjligheter men bedöms av HUI också ha stora brister att den inte
kan användas utan ett, i tid och ekonomiska resurser, omfattande kvalititetssäkringsarbete. De
styrkor som kan lyftas fram är att statistiken bland annat erbjuder möjligheter att göra
geografiska och branschmässiga nedbrytningar på låg geografisk nivå. HUI:s erfarenhet från
Stockholmsförsöket och en mängd undersökningar som har genomförts på olika geografiska
nivåer är emellertid att omsättningsstatistiken är behäftad med så stora brister och felkällor.
Bland felkällorna kan bland annat felklassificering av branschtillhörighet, eftersläpning,
oförmåga att hantera branschglidning inom detaljhandeln och inexakt momredovisning hos
detaljhandelsföretag tillhörande kedjeföretag lyftas fram som några av de största problemen.
Resultat baserade på den offentliga omsättningsstatistiken blir därför mycket trubbiga och
osäkra.
41