Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln

More documents

Recommendations

Info

Handelskammaren i London genomförde under perioden 2003-2005 enkätundersökningar till företag innanför avgiftszonen. I motsats till ovanstående undersökningar visar dessa på relativt stora effekter för detaljhandeln. En kritisk punkt med alla dessa undersökningar är deras låga och fallande svarsfrekvens. Undersökningarna omfattar ett antal frågor om hur företagen upplever att deras omsättning och kundantal påverkats och om så är fallet vilka anledningarna är till detta, om de funderar på att omlokalisera sig, vad de har för inställning till trängselavgifterna samt om företagen ser några förbättringsområden i nuvarande system. Det finns en svagt ökande tendens till att mellan 75-85 procent av företagen säger att deras omsättning minskat jämfört med samma period föregående år. Anledningarna till att affärerna gick sämre uppgavs vara flera. Omkring 60 procent av respondenterna ansåg att trängselavgifterna var huvudorsaken medan ytterligare 20-25 procent ansåg att ekonomisk lågkonjunktur och rädsla för terrorism låg bakom nedgången. Respondenterna fick även svara på en fråga om de funderade på att omlokalisera sig som en följd av trängselavgifterna. Under perioden ökade andelen respondenter som funderade på att omlokalisera sig till utanför avgiftszonen från 25 till 35 procent. 12 Slutsatserna kring hur trängselavgifterna påverkat detaljhandeln innanför avgiftszonen i London går således isär beroende på vem som gjort undersökningen samt undersökningarnas tillvägagångssätt och syften. Undersökningarna från London pekar på att de långsiktiga effekterna av trängselavgifter hittills har varit marginella. En av de huvudsakliga anledningarna till det är att innerstadskonsumenten i London endast i begränsad utsträckning använder bil vid sina inköp. Det finns däremot risk för att enskilda företag löper risk att påverkas negativt och det förefaller som om mindre företag riskerar att påverkas kraftigare än större företag. Erfarenheterna från London pekar, avslutningsvis, på att omvärldsfaktorer och företagsspecifika problem, inte oväntat, är av större betydelse för företagens utveckling än trängselavgifterna. 1.3 SYFTE OCH HYPOTESER Syftet med föreliggande rapport är att studera och analysera vilka effekter som Stockholmsförsöket hade på konsumenternas inköpsbeteenden och detaljhandelns utveckling i 12 Windsor Cundell (2003); London Chamber of Commerce and Industry (2004); London Chamber of Commerce and Industry (2005) 8
Stockholmsregionen. Genom att komplettera och fördjupa tidigare genomförda analyser av Stockholmsförsöket avser HUI föra analysen ett steg längre. Detta görs dels genom att förlänga undersökningsperioden med en mätning av detaljhandelns utveckling i Stockholmsregionen efter det att Stockholmsförsöket avslutats dels genom att utveckla en ekonometrisk modell för att avgöra Stockholmsförsökets effekter på dagligvaru- och sällanköpsvaruhandeln i stockholmsregionen. Stockholmsförsöket kan dels leda till substitutionseffekter dels till så kallade inkomsteffekter. Inkomsteffekten tar sig uttryck genom att Stockholmsförsöket förväntas leda till att konsumtionsutrymmet för varor och tjänster minskar för enskilda hushåll och om många drabbas att den totala privata konsumtionen i regionen minskar. Storleken på denna effekt beror dels på hur många som passerar en avgiftsstation under en given tidsperiod, men också på hur många pendlare som ändrar färdmedel i samband med sina resor till och från arbete eller studier. Om inkomsteffekten är av betydande omfattning innebär det att detaljhandeln i Stockholmsregionen har en sämre utveckling än detaljhandeln i riket i samband med och efter att Stockholmsförsöket påbörjats. Substitutionseffekten kan uppstå om konsumenterna ändrar destination för sina inköp, färdsätt i samband med inköpsresorna och slutligen tidpunkt för inköpet. Om substitutionseffekterna är av betydande storlek antas dessa dels ta sig uttryck genom ett signifikant trendbrott, och därefter lägre tillväxttakt för detaljhandeln innanför avgiftszonen relativt detaljhandeln utanför avgiftszonen och i riket i samband med att Stockholmsförsöket påbörjas och avslutas 2006 dels signifikant ändrade inköpsvanor i före, under och efter Stockholmsförsöket. 1.4 MATERIAL Detaljhandeln delas in huvudgrupperna sällanköpsvaruhandel och dagligvaruhandel. För att undersöka huruvida sällanköpsvaruhandelns omsättning i Stockholmsregionen påverkades av Stockholmsförsöket har HUI har låtit skapa en företagspanel bestående av såväl storskaliga enheter som mer småskalig handel, så kallade stråkbutiker. Denna företagspanel omfattar 18 varuhus och köpcentrum belägna innanför respektive utanför avgiftszonen samt närmare 600 stråkbutiker lokaliserade utmed för detaljhandeln centrala stråk innanför avgiftszonen. Omsättningsuppgifterna från varuhus och köpcentrum har samlats in på månadsbasis genom direktkontakt med företrädare för de olika enheterna. 9
Page 1 and 2: Är trängelskatt ett hot mot detal
Page 3 and 4: 1 INLEDNING Beslutet om att genomf
Page 5 and 6: omsättningsutvecklingen hos köpce
Page 7: 2003 hade den lokala konjunkturen i
Page 11 and 12: Tabell 1.1. Sammanställning av kö
Page 13 and 14: innehöll 39 respektive 46 frågor.
Page 15 and 16: 2 DETALJHANDELNS UTVECKLING I STOCK
Page 17 and 18: Tabell 2.2. Detaljhandelns utveckli
Page 19 and 20: omfattning. Stockholmsförsöket ty
Page 21 and 22: samband med detaljhandelsinköp. Ko
Page 23 and 24: Skanstull och högst i Sickla köpk
Page 25 and 26: (ekv 2) ln_omsit = αi + αt + β1
Page 27 and 28: År 2004 gjorde 32 procent av respo
Page 29 and 30: Diagram 3.2 När gjorde du ditt sen
Page 31 and 32: En slutsats av ovanstående är så
Page 33 and 34: Diagram 3.5 Var gjorde du ditt sena
Page 35 and 36: för denna undersökning är därf
Page 37 and 38: 4 ÄR TRÄNGSELSKATT ETT HOT MOT DE
Page 39 and 40: enskilda varuhus, köpcentrum eller
Page 41 and 42: 4.1 AVSLUTANDE KOMMENTARER Hade und
Page 43 and 44: time of purchase and finally changi
Page 45 and 46: eginning and termination of the Sto
Page 47 and 48: 6 REFERENSER Bell M, M Quddus, J-D
Page 49 and 50: 7 BILAGOR Bilaga 1 Enkät (nov 2004
Page 51 and 52: 5) Vilket eller vilka transportmede
Page 53 and 54: 19 Baserat på de nu föreslagna tr
Page 55 and 56: 29. Hur ofta handlar du sport- elle
Page 57 and 58: 39. Notera kön. Man Kvinna Tack f
Page 59 and 60:
13) Hur ofta handlar du mat? LÄS U
Page 61 and 62:
22) På vilken veckodag handlade du
Page 63 and 64:
31) Vid vilken tidpunkt påbörjade
Page 65 and 66:
39) Vilket eller vilka transportmed
Page 67 and 68:
5 BILAGA 3 ENKÄT (NOV 2006): UNDER
Page 69 and 70:
FRÅGA TILL IP SOM SVARAT ALTERNATI
Page 71 and 72:
20) Var gjorde du senast ditt inkö
Page 73 and 74:
OM VET EJ PÅ FRÅGA 31, GÅ TILL F
show all

Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?