Liten Geologisk Encyklopedi - GeoNord

av ett bergshinder, kan en s.k. stötsidesdrumlin ha utbildats. Drumliner uppträder ofta i
”svärmar”, var och en upp till någon kilometer lång och en halv kilometer bred. Höjden 5–
50 m. I Sverige påträffas särskilt väl utbildade drumliner vid Hackvad på Närkeslätten samt
längs Norrlandskusten, i Norrlands inland och i sydvästra Sveriges dalgångar.
DUNGLERA, (heavy clay mixed with organic matter) - Ålderdomlig benämning på en mycket
styv, humusblandad glaciallera på Östgötaslätten.
DY; SJÖDY, (dy) - En mörkbrun, kornig jordart som består av kemiskt utfälld humussubstans.
Dybottnar bildas främst i små näringsfattiga skogssjöar och i gölar på mossar. Jfr gyttja.
DYN, SANDDYN, STRANDDYN, (dune) – Flygsand som blåst ihop och ansamlats som en
liten kulle eller rygg. Dynen är därmed en, visserligen löst sammanhållen, sedimentär
avlagring. Dyner är vanliga på stränder med stora mängder sand och i sandöknar. Oftast
utbildas dynerna med sin längdriktning tvärs den förhärskande vindriktningen och kallas då
transversaldyner, vilka är de vanliga i Sverige. Sträcker de sig längs med vindriktningen
kallas de longitudinella dyner. Dyner kan nå ansenliga höjder, den högsta i Sverige är 30 m.
Genom att sanden blåser över från vindsidan till läsidan kommer dynen att vandra, vilket
kan orsaka stor förödelse, något som kan påskyndas av betning och bränning av beväxta
sandmarker innanför det öppna dynfältet. Skyddsskog av tall planteras därför där man
befarar dynvandring. Sådan skog brukas med kraftiga restriktioner för avverkning. Gamla
dyner kan vara skogklädda med ek eller tall men är mycket näringsfattiga.
DYNAMOMETAMORFOS, (dynamometamorphism) - Metamorfos som utvecklas i den
översta delen av jordskorpan längs förkastningar och överskjutningar. Omvandlingen
innebär nedkrossning av de bergarter som befinner sig inom en rörelsezon.
DYSUBSTANS, (organic matter, humopel) - Humus som transporterats med yt- och grundvatten
till en sjö där humusämnena fällts ut och brunfärgat vattnet. Detta kan ske från marker där
produktionen av humus, vilket sker i aerob miljö, är riklig och miljön samtidigt är sur.
Dysubstans är en väsentlig komponent i sjödy. Dysubstans kan påvisas genom mörkfärgning
av lut till skillnad från gyttjesubstans.
DÖDIS, (dead ice, stagnant ice) - En från den tillbakadragande inlandsisen avskild ismassa som
blivit liggande kvar på en plats genom att ytavsmältningen frilagt så mycket morän på ytan
att ismassans avsmältning minskat eller nästan upphört. Dödisen smälte sakta och fanns kvar
långt efter att isen försvunnit men lämnade, sedan den smält ned, kvar s.k. dödismorän.
Dödisar kan i en del fall ha blivit överlagrade av stora moränmassor. Sådan dödis gav
upphov till en grop i marken, en s.k. dödisgrop, när dödisen smält.
DÖDISGROP, (kettle) – Grop uppkommen i samband med att isblock, som bäddats in i morän
eller isälvsmaterial under isavsmältningen, smälte. Detta resulterade i ett småkulligt
dödislandskap av morän (småkulligt moränlandskap) eller gällande isälvssediment i ett
kamelandskap. De sista isblocken som smälte efterlämnade dödisgropar eller dödishålor
som idag kan vara sjöar eller torvhålor.
DÖDISMORÄN, (ablation moraine) – Moränryggar och sänkor i oregelbundet mönster.
Dödismorän har bildats i en avsmältande, uppsprucken och stillastående is.
17
E
EKONOMISK GEOLOGI, (economic geology) - Studium och utvinning av ekonomiskt
användbart bergartsmaterial, såsom malmer, kolväten, stenkol, stensalt och övrig nyttosten
(industrimineral).
ENDOGEN, (endogenetic) - Om geologiska processer och deras bildningar vilka har sitt
ursprung inom Jorden.. Jfr exogen.
EOCEN, (eocene) - Den näst äldsta epoken under tertiärtiden. Enligt modernare nomenklatur är
eocen den mellersta epoken inom perioden paleogen och inföll för c:a 55,8 till 33,9 miljoner