Liten Geologisk Encyklopedi - GeoNord
Liten Geologisk Encyklopedi - GeoNord
Liten Geologisk Encyklopedi - GeoNord
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
strömriktningen, framför allt i deltaavlagringar och dynsandområden. Jfr sanddyn,<br />
dynbildning och rippel.<br />
KORUND, ett mycket hårt, färglöst, vanligen dock blåaktigt, rött, brunt eller violett mineral<br />
med sammansättningen Al2O3.<br />
KORVSJÖ, (oxbow lake) - En bågformad insjö som bildas av meandrande vattendrag, när ett<br />
meandernäs genombryts och den omgivande meanderbågen så småningom isoleras från<br />
vattenflödet. Korvsjöar bildas endast av vattendrag som flyter fram över ett flackt landskap.<br />
Exempel på större vattendrag i Sverige som bildar korvsjöar är Klarälven, Lögdeälven och<br />
Öreälven. Nämnas kan även Dalälven uppströms Mora.<br />
KOVALENT BINDNING, (covalent bonding) - Bindning mellan atomer vilken uppstår då de<br />
delar elektroner med varandra. Synonym elekronparsbindning.<br />
KRATER, (crater) - På ytan av en planet förekommande, bassängliknande och vallomgärdad,<br />
oftast cirkulär struktur med branta innerväggar. En krater bildar vanligen en vulkankäglas<br />
topp, genom vilken en väsentlig del av utbrottsprodukterna utspys. Jfr även maar. Också en<br />
genom meteoritnedslag bildad sänka i jordytan, dvs. en meteoritkrater eller dess eroderade<br />
motsvarighet, astroblem.<br />
KRATON, (craton) - En stabil del av ett kontinentalblock, ett område som endast varit utsatt för<br />
små deformationer sedan prekambrium. Jfr urbergssköld och plattform.<br />
KRISTALL, (crystal) - Fast kropp med regelbunden inre struktur, oavsett om den har eller inte<br />
har utvecklat plana begränsningsytor (kristallytor).<br />
KRISTALLIN, (crystalline) - Om material som har kristallens natur eller består av kristaller.<br />
KRISTALLOGRAFI, (crystallography) - Läran om kristaller, deras atomstruktur, former och<br />
tillväxt. I naturen förekommande kristaller kallas mineral, och den vetenskap som behandlar<br />
dem kallas mineralogi.<br />
KRISTALLSYMMETRI , (crystal symmetry) - karaktär hos en kristall som den bl.a. kommer<br />
till uttryck i den lagbundenhet varmed dess plana ytor genom symmetrioperationer<br />
(inversion, spegling och/eller vridning) låter sig upprepas. De symmetriska egenskaperna<br />
hos kristallers yttre form är ett uttryck för den symmetri som råder i de minsta<br />
beståndsdelarnas, atomernas, regelbundna inbördes ordning, dvs. kristallstrukturerna.<br />
KRISTALLSYSTEMEN, (crystal systems) - Sju grupper till någon av vilka varje kristall kan<br />
hänföras med hänsyn till de symmetriska egenskaperna såväl beträffande den yttre formen<br />
som den inre strukturen. De sju kristallsystemen utgörs av det triklina, monoklina,<br />
ortorombiska, trigonala, tetragonala, hexagonala och kubiska systemet. De sju<br />
kristallsystemen omfattar 32 kristallklasser.<br />
KRITA, (Cretaceous) - Den yngsta av de tre mesozoiska perioderna. Krita är även beteckningen<br />
för motsvarande system. <strong>Geologisk</strong> period som inföll för c:a 146–65,5 miljoner år sedan.<br />
Kritaperioden avslutar den mesozoiska eran. Dinosaurierna dominerade fortsättningsvis på<br />
land och jätteödlorna härskade i havet. Angiospermerna (gömfröiga eller blommande<br />
växter) blev allt fler och ersatte gradvis de sedan länge etablerade gymnospermerna<br />
(nakenfröiga eller icke-blommande växter). Krita har fått sitt namn (lat. creta) efter de<br />
omfattande kritlager som förekommer överallt i Europa, bland annat i England och vid<br />
kanalkusten i Frankrike. Berömda är ”Dovers vita klippor”.<br />
Vid kritaperiodens slut, för c:a 65 miljoner vår sedan slog en minst tolv kilometer stor<br />
meteorit, Chicxulub-meteoriten ned i nuvarande Mexico på Yucatanhalvön, vilket<br />
resulterade i global förödelse. Så mycket som 75 % av alla arter på Jorden utplånades, bland<br />
dem dinosaurierna. Kratern, som efter nedslaget har fyllts med yngre sedimentära bergarter,<br />
blev som djupast två kilometer med en diameter på 200 kilometer. Som bevis för<br />
meteoritnedslaget har anförts onormalt höga halter av metallen iridium som hittats i<br />
sedimentlagren från gränsen mellan krita och tertiärperioderna. Denna gräns har benämnts<br />
KT-gränsen.<br />
34