Liten Geologisk Encyklopedi - GeoNord

UNIFORMITARIANISM, (uniformitarianism) - Aktualitetsprincipen eller läran om att nutida
processer och skeenden på jordskorpan har ägt rum på ungefär samma sätt under gångna
tidsperioder och att därför ”the present is the key to the past”.
UPPSKJUTNING, (thrust fault) - Förkastning, orsakad t ex av horisontella tryckkrafter i
jordskorpan, varvid berggrundspartiet med överhäng skjutits upp i förhållande till det andra
partiet.
URBERG, (the Precambrian basement) - De äldsta, d.v.s. de arkeiska och proterozoiska, delarna
av Sveriges berggrund, mer än 570 miljoner år gammal.
URBERGSSKÖLD, (craton) - Väl exponerad del av en kraton med svagt välvd yta vilken
gränsar till sedimenttäckta plattformar.
URSPRUNGSBERGART, (source rock) - Den bergart i vilken kolväten bildats.
UTBILDNING, (facies) - Karaktären av ett sediment eller bergart. Ung. Synonym facies.
UTBREDNINGSZON, (range-zone) - En biozon som karakteriseras genom en enda taxon.
UTKILNING, (wedging-out) - Successiv minskning i horisontalled ned till noll av en litosoms
mäktighet.
URLAKNING, (eluviation) - Process där näringsämnen eller viktiga mikronäringsämnen i
jonform trängs ut av vätejoner i försurad mark Jfr utlakning.
UTLAKNING, LAKNING, (leaching, eluviation) - (1) Process där en komponent avlägsnas ur
ett medium. Jfr anrikning, urlakning. (2) Process i mark varvid växtnäringsämnen och
lättlösliga ämnen, främst metalljoner, frigörs och förs bort med vatten från området eller
från en markhorisont. Utlakningen är pH-beroende och är vanligen högre i sura och i starkt
basiska marker.
79
VWX
VALKLAVA, (pahoehoe lava) - Pahoehoelava med valkig överyta. Synonym replava.
VAN BEMMELENFAKTORN, (van Bemmelen factor) - En faktor (1,724) som markforskare
har använt sedan 1800-talet för att kunna beräkna halten organiskt material (mullhalten) i ett
jordprov utgående från halten organiskt bundet kol. Van Bemmelen-faktorn utgår från att
kolhalten i markens organiska material är 58 % beräknat på torrvikt. För att konvertera
halten organiskt kol i ett prov till halten av organiskt material eller vice versa, multipliceras
respektive divideras kolhalten med faktorn 1,724 (= 1/0,58). Denna faktor brukar knytas till
ett arbete av den holländske fysikern och kemisten Jakob Maarten van Bemmelen, som
använde faktorn för att beräkna mullhalten i åkermark utifrån kolhalten. Några belägg för
denna faktor i form av analyser gavs dock ej av van Bemmelen. Faktorn 1,724 kallas ibland
även för Wolff-faktorn, efter en tysk forskare som 1864, nästan 30 år före van Bemmelen,
angav att mängden humus i en jord kunde beräknas genom att multiplicera kolhalten med
faktorn 1,724. Synonym van Bemmelens faktor; van Bemmelen-faktorn.
VAREGIUM, (Varegian) - Den allra yngsta delen av proterozoikum, omedelbart före
kambrium, i det nordatlantiska området karakteriserad genom tillitförekomster.
VARISKISK, (Variscan) - Hercynsk.
VARP, (waste rock) - Gruvterm för det bergartsmaterial som saknar eller har för låga halter av
malm för att tas tillvara och som därför deponeras i varphögar.
VARPHÖG, (heap of waste rock) - Vid gruvbrytning överblivet bergartsmaterial, varp, som
läggs upp i högar. Varphögar brukar innehålla skarn som bildats vid malmbildningen,
framför allt amfiboler, pyroxener, granater och epidot, vilka är associerade med järn- och
sulfidmalmer.
VARVIGHET, (lamination) - På kornstorleksgradering baserad rytmisk lagring, där rytmen
återspeglar en årlig variation.