Liten Geologisk Encyklopedi - GeoNord
Liten Geologisk Encyklopedi - GeoNord
Liten Geologisk Encyklopedi - GeoNord
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
STRECK, (streak) - Den färg som framträder vid repning av ett mineral eller bergart med ett<br />
hårdare föremål. Utgörs väsentligen av pulvrets färg. Fysikalisk egenskap som används vid<br />
mineralbestämning genom att stryka mineralet mot en oglacerad porslinsplatta., en s.k.<br />
streckplatta. Synonym streckfärg, pulverfärg.<br />
STRIMMIGHET, (fiamme) – Benämning på de oftast ljusare strimmor av millimeter- till<br />
meterlängd, som bildas ur ursprungliga pimpstensbitar i en ignimbrit. Då ignimbriten<br />
avsattes vid hög temperatur plattades de ursprungligen ovala och plastiska pimpstenarna ut<br />
till de strimmor vi idag kan se. Strimmorna är mer rekristalliserade (har större kristaller) än<br />
den omgivande, mörkare och tätare grundmassan. De uppfattades före 1930-talet som ett<br />
slags flytstrukturer i en lava och man kan se benämningen fluidalstrukturer i den geologiska<br />
litteraturen. Många av dalaporfyrerna karakteriseras av ignimbritstrimmor, t. ex.<br />
blybergsporfyr och gammalklittporfyr.<br />
STROMATOLIT, (stromatolite) - Växelvisa skikt av mattor med fossila mikroorganismer,<br />
företrädesvis cyanobakterier. Mellan lagren av bakterier finns det spår av partiklar som har<br />
sedimenterat där under den tid då stromatoliten aktivt växte till. Fossil av stromatoliter har<br />
daterats till arkeikum (mer än 3 000 miljoner år sedan) då cyanobakterier var den<br />
dominerande livsformen på jorden. De utgör på så vis ett av de äldsta spåren av liv.<br />
Stromatoliter har påträffats i närmare två miljarder år gammal dolomitmarmor i Sala och i<br />
Dannemora.<br />
STRUKTUR, (structure) - De megaskopiska egenskaperna hos en bergart, vilka studeras bäst i<br />
blottningar, t ex lagring, bandning, sprickighet, lineation, sedimentstrukturer, tektonik, etc.<br />
Alla dessa egenskaper hos bergarten är av den arten att de kan iakttagas utan optiska<br />
hjälpmedel. Jfr textur.<br />
STRUKTURELL FÄLLA, (structural trap) - En kolvätefälla som är tektoniskt betingad, dvs<br />
reservoaren begränsas av impermeabla lager p g a en förkastning, flexur eller saltplugg.<br />
STRYKNING, (strike) - Kompassriktningen av en ytas (t.ex. en skiktyta eller ett<br />
förkastningsplan) skärningslinje med horisontalplanet. Jfr stupning.<br />
STRÖKORN, (phenocryst) – Större mineralkorn som ligger inbäddade i en magmabergart.<br />
STRÖMMÄRKEN, (current marks) - Olika former av primära sedimentstrukturer, bildade<br />
genom vattenströmmarnas inverkan på sedimentytan. Jfr ripple.<br />
STRÖMSKIKTNING, (current bedding) - Lagringsstruktur som uppkommit som ett resultat av<br />
strömmars inverkan, t ex korsskiktning och graderad skiktning.<br />
STUFF, (hand specimen) - Bergartsstycke. Ungefärligen knytnävstort prov av en bergart.<br />
STUPNING, (dip) - Den vinkel i vertikalplanet som en yta bildar med horisontalplanet, dvs<br />
storleken av ytans lutning. Jfr strykning.<br />
STYLOLIT, (stylolite) - Oregelbunden utlösningsyta, i genomskärning ofta med ett tandat<br />
utseende, bildad genom kompaktion av bergarten, varvid vissa svårlösliga mineral ansamlas<br />
i utlösningszonen.<br />
STÄNGLIGHET, (lineation) - Innebär att mineralen i bergarten har parallellorienterade<br />
längsaxlar.<br />
SUBARKOS, (subarkose) – En sandsten med mellan 75 och 95% SiO2 samt fältspat > instabila<br />
bergartsfragment. Jfr ”normal” sandsten.<br />
SUBLITARENIT, (sublitharenite) - En sandsten med mellan 75 och 95% SiO2 samt fältspat <<br />
instabila bergartsfragment. Jfr ”normal” sandsten.<br />
SUBDUKTION, (subduction) - Process som innebär att en litosfärisk platta förs ned under en<br />
annan.<br />
SUBDUKTIONSZON, (subduction zone) - Långsträckt och relativt smal zon längs vilken<br />
subduktion äger rum.<br />
SUBKAMBRISKA PENEPLANET, (Subcambrian peneplane) - Urbergsyta som blivit plan<br />
efter vittring och erosion för mer än c:a 542 miljoner år sedan (dvs. före kambrium).<br />
Peneplanet kom att täckas av tjocka lager av yngre sedimentära bergarter, vilka i sen tid har<br />
71