Liten Geologisk Encyklopedi - GeoNord

sulfidmineral och oxidmineral, s.k. glansmineral, t.ex. blyglans, kopparglans,
molybdenglans, järnglans.
GLAS, (glass) - Amorf produkt av en snabbt stelnad silikatsmälta. Jfr vulkaniskt glas.
GLAUKONIT, (glauconite) - Mineral. Grönfärgat glimmermineral med kemisk formel
[(K,Na)(Al,Fe 3+ ,Mg)2(Al,Si)4O10(OH)2]. Bildas autigent i marin miljö och är vanligt i vissa
sandstenar (grönfärgade) och kalkstenar.
GLIMMER, (mica) - En serie skiktmineral som kan klyvas i tunna elastiska plattor.
Huvudsakligen hydroxidhaltiga silikater tillsammans med K, Al, Mg och Fe i olika
proportioner (skiktsilikater). De viktigaste typerna är muskovit och biotit.
GLIMMERSKIFFER, (mica schist) - Starkt förskiffrad, metamorf bergart, i urberget ofta med
lerigt ursprung, till övervägande del bestående av glimmer (ofta muskovit som bildar
glänsande fjäll på klyvytorna) och kvarts och vars skiffrighet väsentligen beror på att
glimmermineralen är parallellt orienterade. Med hänsyn till mineralinnehållet bör bergarten
vara vittringsresistent. Jfr fyllit.
GLUP, - En tidvis vattenfylld sänka med underjordiskt utlopp. Typiskt för glupar är stående
vatten under vintern, relativt snabba och stora förändringar i vattennivån vid snösmältningen
och torrläggning under sommaren. Glupar förutsätter speciella geologiska och hydrologiska
förhållanden. De förekommer i kuperad moränterräng med grovtexturerad morän (blockrik
grusig-sandig morän) under högsta kustlinjen där svackorna kan täckas med lera. Sannolikt
förekommer även lager av svallsediment ovanpå glacialleran. Detta förutsätter att området
varit exponerat för svallning och att moränhöjderna bearbetats av vågsvallet. Glupar har
uppmärksammats främst i Uppland. Några undersökningar som ingående förklarat
fenomenet glup har ej påträffats i litteraturen.
GLÖDMOLN, (pyroclastic flow) - Ur en vulkankrater eller från en spricka i vulkanens sida
längs med markytan snabbt framflytande, turbulent gasmoln. Molnet innehåller suspenderat,
glödande pyroklastiskt material.
GOETHIT, GÖTIT, (goethite) - Goethit är ett oxidmineral av järn med formeln -FeO(OH).
Goethit är en av huvudbeståndsdelarna i limonit och rost. Ganska karakteristiskt genom sitt
utseende (rundade svartbruna krustor) och förekomsten i vittrade järnmalmer eller överallt
där järnsulfider har vittrat. All järnmalm, som har bildats efter Arkeikum, är i princip
goethit, t.ex. Minette-malmerna i Elsass-Lothringen. Avger vatten vid upphettning i slutet
rör; löser sig i saltsyra; blir magnetiskt efter kraftig glödgning. Mineralet är uppkallat efter
Goethe, därav stavningen. I hydrerad form går det över i den gulröda, jordiga varianten
limonit med formeln FeO(OH) . nH2O. Den kemiska formeln för goethit kan även skrivas
Fe2O3.H2O. Kristallsystem: ortorombisk Glans: diamantglans, metallglans, matt, Streckfärg:
brunaktigt gul, Hårdhet: 5-5,5 Densitet: 4.
GONDWANALAND, (Gondwanaland) - Den södra delen av superkontinenten Pangea, vilken
existerade mellan perioderna ungefärligen karbon och jura.
GNEJS, (gneiss [nice]) - En regionalt omvandlad, förskiffrad, medel- till grovkornig bergart,
oftast bestående av kvarts, fältspat och glimmer. Då ursprungsmaterialet utgjorts av lerrika
sediment bildas karakteristiska mineral såsom cordierit och sillimanit.
GNEJSGRANIT, (gneissic granite) - En gnejsig granit dvs. en granit som genom
regionalmetamorfos omvandlats till gnejs men vars karaktär av ursprunglig granit är tydlig,
t. ex. mineralinnehållet. Metamorf bergart.
GRADERAD SKIKTNING, (graded bedding) - Återkommande sekvens i ett sediment, där
varje enhet kännetecknas av gradvis minskande kornstorlek uppåt.
GRANAT, (garnet) - Sammanfattande namn för en rad mineral kristalliserande enligt det
kubiska kristallsystemet. Sammansättningen kan beskrivas som X3Y2Si3O12 där X kan vara
Ca, Fe, Mn eller Mg och Y kan vara Al, Fe eller Cr.
GRANIT, (granite) - En magmatisk djupbergart bestående främst av kvarts och fältspater samt
underordnade mörka mineral. Fältspaterna kan vara kalifältspat (mikroklin eller ortoklas)
22