Liten Geologisk Encyklopedi - GeoNord

ö.h. I Gävletrakten ligger vallen 80 m ö.h. Genom landhöjningen kom Öresund att grundas
upp för c:a 3 000 år sedan och saltvatteninslaget därmed att minska. Brackvattenstadiet
Limnaeahavet tog vid.
LITTORINALERA, (Littorina clay) - Lera främst avsatt i Littorinahavet, men till en del även i
Limnaeahavet. Littorinaleran innehåller ofta sandpartiklar och gyttja, den är grå eller nästan
grönaktig till färgen och täcker stora delar av åkermarkerna i östra Mellansverige.
Littorinalera ingår tillsammans med bl.a. ancyluslera i begreppet postglacial lera. Bland de
postglaciala lerorna har man efter tiden för deras bildning samt de fossil, som de innehåller
uppkallat dem i en äldre ancyluslera, som förekommer inom vissa delar av de östligast
belägna landskapen med karaktären hos en baltisk sötvattenlera, samt littorinalera,
innehållande lämningar efter saltvattenorganismer. Littorinalerans motsvarighet på
Västkusten benämns även tapeslera. Ancylusleran spelar i jämförelse med littorinaleran en
tämligen obetydlig roll.
LOKA, LOKOR, (----) - Uttryck för lokal form av dödisgrop i Siljanområdet. När inlandsisen
drog sig tillbaka över Leksandsbygden bröts isberg loss och gled ut på fjärden. En del
smälte ner, medan andra var så stora att fjärdens vattenyta sjönk snabbare än de hann smälta.
Då strandade isbergen och bäddades in i sand och mjäla som ständigt fick påfyllning av
smältvatten från den försvinnande isen. När isbergen till sist smälte bort lämnade de efter sig
djupa gropar med mjukt avfasade slänter. De flesta kom att sakna utlopp och är därför ofta
mer eller mindre vattenfyllda. Sådana småsjöar förekommer på flera håll i Siljansbygden.
Ett välkänt exempel på en loka är Sammilsdal, en dödisgrop från istiden belägen i Leksand.
LUCKA, (gap, break,) - Avsaknad av lager i en lagerföljd, beroende på sedimentationsavbrott
(hiatus) med eller utan erosion.
LUTIT, (lutite) - Bergart huvudsakligen bestående av partiklar av lerstorlek, dvs. < 2 m. Jfr
lersten. Sedimentär bergart.
LYSTER, (lustre) - Arten av ljusreflexion från ett mineral med avseende på det reflekterade
ljusets kvalitet och intensitet.
LÄTTLERA, (coarse clay) - Lerjord med en lerhalt av 15–25 %, resten utgörs av mo eller
mjäla, varav benämningen molera och mjällera. Den förra är ganska vanlig under högsta
kustlinjen i södra och mellersta Sverige, exempelvis i Värmland, Bohuslän, Västergötland
och Halland, och den senare i Norrlands kustbygder och ådalar, i Bergslagen, Värmland,
Dalsland och Bohuslän. De går ofta under lokala namn som björklera, backlera och
skogslera. Lättlerornas färg är i torrt tillstånd ljusgrå. De är ofta flytjordar och blir hårda vid
stark torka. Matjorden är starkt benägen för uppfrysning. Begreppet lättlera bör ej användas
utan ersätts med grovlera.
LÖLLINGIT, (löllingite) - Ett silvervitt mineral med sammansättningen FeAs2.
LÖSS, LÖSSJORD, (loess) - Oskiktat terrestriskt sediment bestående av vindtransporterat
partikelmaterial vilket nästan enbart har siltstorlek (0,002 - 0,06 mm). Ofta kalkhaltigt, dvs
innehållande kalciumkarbonat som bidrager till bildningen av kalkkonkretioner, i Tyskland
benämnda ”Löss Kindle”.
41
M
MA, [av grek. mega = stor; lat. annus = år] Förkortning för miljoner år.
MAAR, (maare) - Genom explosiv vulkanisk verksamhet bildad trattformig sänka i marken
omgiven av en låg vall av utbrottsprodukter.
MAFISK, (mafic) - Uttryck som används för mineral eller bergarter med höga halter av
magnesium (Mg) och järn (Fe). För bergarter betyder det höga halter av amfiboler,
pyroxener, biotit och olivin. Enligt den kemiska klassifikationen av magmatiska bergarter
innebär det att kiselsyrehalten ligger inom 45–52 viktprocent SiO2.