Liten Geologisk Encyklopedi - GeoNord

vanligen i olika gröntoner eller andra färgskiftningar som beror på
mineralsammansättningen. Synonym serpentinsten.
SESSIL, (sessile) - Fastsittande (om djur och växter). Ung. Synonym sedentär.
SEVE, (seve) - Benämning på ett av fjällkedjans största komplex av skollor, med högfjäll som
Kebnekaise, Sarek, Sylarna och Helagsfjällen. Dessa skollor härrör från riftbassänger och
riftmagmatiska bergarter i kanten av kontinenten Baltica och från havsbottnen utanför.
SFÄRICITET, (sphericity) - Rundhet hos en sedimentpartikel. Jfr rundning.
SIAL, (sial) - Petrologisk benämning på jordskorpans övre lättare lager (kontinenterna), vilket
består av granitiska bergarter rika på kisel (Si) och aluminium (Al). Jfr sima.
SIBERIA, (Siberia) - En förhistorisk kontinent vars landmassa numera ingår i Eurasien. Siberia
har tidigare varit en fristående kontinent och ibland hängt ihop med andra kontinenter allt
beroende på hur de har förflyttat sig i förhållande till varandra under årmiljonerna sedan sin
tillblivelse.
SIDERIT, (siderite) - Mineral tillhörande det trigonala kristallsystemet med kemisk formel
FeCO3, vanligen innehållande även magnesium och mangan. Vanligen brunt till vitt mineral
som uppvisar en romboedrisk spaltning. Mineralet förekommer bl.a. i lerstenar och som
konkretioner och utgör en viktig järnmalmskälla, t ex eng. ironstone och franska minette
malmer.
SIKTNING, (sieving) - Att under skakning låta ett löst sediment passera en kolonn av över
varandra staplade siktar med nedåt avtagande maskvidd (maskstorlek, eng. mesh) hos
siktdukarna. Genom vägning av den del av partikelmassan som stannat på var och en av
siktdukarna erhålls massans kvantitativa fördelning på de kornstorleksklasser vilka
definieras av siktarnas respektive maskstorlekar.
SIKTANALYS, (sieve analysis) - Metod för jordartsanalys varvid ett jordprov får passera
genom en serie metallnätssiktar vars nätmaskor stegvis minskas nedåt i siktsystemet.
Partiklar av olika storlek kommer då att fångas upp i olika siktar, varefter fraktionerna kan
vägas var för sig. Siktanalys tillämpas rutinmässigt på partiklar med en diameter större än
0,06 mm, dvs. finsand (grovmo) och grövre eftersom partiklarna ej får vara aggregerade utan
måste föreligga som enkelkorn.
SIKTNINGSKURVA, (sieve analysis curve) - Grafisk framställning av den viktfördelning
mellan kornstorleksfraktionerna som erhålls vid siktning av ett jordprov. Synonym
siktkurva.
SILIKATER, (silicates) - Oorganiska föreningar mellan kisel och syre såsom salter bildade av
kiselsyra och något annat ämne, huvudsakligen aluminium, järn, kalcium, kalium, natrium
eller magnesium. Silikater är vanligen mycket beständiga och förekommer naturligt som
bergartsbildande silikatmineral (t.ex. fältspat, kvarts, glimmer, kaolinit) vilka utgör mer än
90 massprocent av jordskorpan, huvudsakligen fältspater (60 %), amfiboler, pyroxener och
oliviner (17 %) och kvarts (12 %). Silikatjonerna har den egenskapen att de kan kopplas
samman genom syrebryggor till komplexa strukturer av isolerade grupper, ringar, kedjor,
skikt eller tredimensionella nätverk. Strukturerna varierar delvis beroende på i vilken
omfattning som andra ämnen ersätter kiseljoner i silikatbildningen. Strukturerna är mycket
stabila om de enbart består av kisel och syre varför vittringen av sådana mineral (kvarts) är
en mycket långsam process. Silikater där något av de tidigare uppräknade ämnena ingår blir
mer lättvittrade. Silikat ingår i glas, porslin, keramik, cement, ädelstenar (smaragd,
akvamarin, turmalin och topas) och ornamentsten (jade, rodonit). Vid klassifikation av
mineralen, baserat på deras kemiska uppbyggnad utgör silikaterna den mest omfångsrika
klassen. Kristallografiskt omfattar de grupperna nesosilikater (ö-silikater); sorosilikater
(gruppsilikater); cyklosilikater (ringsilikater); inosilikater (kedjesilikater); fyllosilikater
(skiktsilikater) och tektosilikater (nätverk- eller fackverssilikater).
SILJANSRINGEN, (the Siljan ring structure) - Europas största nedslagskrater (astroblem), med
en diameter på ca 55 km. Kratern skapades då en cirka 4 km i omkrets stor meteorit slog ned
65