Liten Geologisk Encyklopedi - GeoNord

och/eller magnesiumförande silikater vilka bildats ur kalksten eller dolomitsten genom
dessas reaktion med pneumatolytiska och/eller hydrotermala lösningar vilka tillfört Si, Al,
Fe och Mg.
SKELETTFRAGMENT, (skeletal fragments) - Beståndsdel i många sedimentbergarter.
Termen används speciellt inom kalkstenspetrografi, där skelettfragment kan utgöra en
huvudkomponent hos bergarten.
SKENHÄLLA, (ortstein) - Zon i markprofil som hårdnat p.g.a. utfällningar av t.ex. järn- och
manganföreningar eller humus. Bildningen är särskilt vanlig i marker dit järn- och
humushaltigt vatten strömmar in från omgivningen. Autokton skenhälla bildas genom
nedsilande regnvatten. Allokton skenhälla bildas genom sidotillförsel av vatten från t.ex. en
torvmark. Skenhälla förekommer i anrikningshorisonten i järnpodsol eller järnhumuspodsol.
Skenhällan har en grynig eller skivig struktur med roströd färg. Skenhällan kan bli besvärlig
för skogsproduktionen genom att växtrötterna inte förmår tränga ned på djupet, vilket kan
vara fallet inom sandstens- och porfyrområdena i nordvästra Dalarna och närliggande
områden i Härjedalen. Skenhälla i podsoljordmån kallas även ortsten och är ett hårt,
cementartat skikt i B-horisonten.
SKIFFER, (shale) - Finkornig, laminerad slambergart, vars struktur möjliggör en klyvning av
densamma till tunna plattor, längs med skiktytorna. Allmänt samlingsnamn för bergart med
perfekt klyvbarhet. Sedimentär bergart.
SKIFFRIGHET, (fissility, schistosity) - Planparallell struktur hos en finkornig bergart vilken
tillåter att bergarten låter sig klyvas till tunna plattor. Även graden av lätthet med vilken en
laminerad slambergart kan delas längs skiktytorna. Jfr foliation.
SKIKTNING, (stratification) - Den för sedimentära bergarter vanliga avlagringsformen med
ovanpå varandra avsatta lager av olika kornstorlek, sammansättning och färg.
SKIKTSILIKATER, (phyllosilicates) - Mineralgrupp med skiktgitterstruktur och som har en
bladig form. De byggs upp av principiellt två strukturenheter. Den ena av dem utgörs av
tetraedrar (kiselsyratetraedrar) och kan beskrivas genom formeln (SiO4) 4- där kisel är central
katjon och syrejonerna upptar de fyra hörnen. Dessa byggnadselement binds ihop till skikt
eller lager där varje tetraeder har basen i ett plan och delar tre av sina syreatomer som sitter i
hörnen av basytan med omgivande grannar. Toppen av tetraedrarna är sedan orienterade åt
samma håll. Härigenom bildas ett hexagonalt nätverk. Mellan de delade O 2- jonerna råder
laddningsneutralitet. Syrejonerna som sitter i toppen av tetraedrarna har däremot en negativ
överskottsladdning som kan attrahera joner utanför det s.k. tetraederskiktet. Tetraederlagret
omfattar tre olika atom- eller jonskikt, ett basalt O 2- skikt, ett centralt Si 4+ skikt samt
toppskiktet av O 2- -joner. Vart och ett av skikten uppvisar en 6-talig symmetri. Den andra
enheten består av oktaedrar med Al eller Mg som central katjon och OH-joner i de sex
hörnen hos oktaedern. Befinner sig Al som centraljon [Al2(OH)6]n, är 2 av 3 möjliga
oktaederplatser besatta och mineralet benämns dioktaedriskt. Befinner sig däremot Mg som
centraljon [Mg3(OH)6]n är samtliga 3 oktaederplatser besatta och mineralet benämns
trioktaedriskt. Lermineral hör till gruppen fyllosilikater.
SKIKTVULKAN, (stratovolcano) - Vulkankägla uppbyggd av alternerande skikt av lava och
tefra. Skiktvulkanen är den typ av bildning som vanligen uppstår då lavan är något mer
trögflytande (t.ex. andesitisk) än basaltisk lava. Synonym stratovulkan.
SKOLITHOS, (Skolithos) - Vanligen vertikala rör i sedimentet, orsakade av sedentära
organismer. Förekommer framför allt i kambriska kvartssandstenar.
SKOLLA, SKÅLLA, (nappe) - (1) Överskjutningsskolla, en tiotals eller hundratals kilometer
stor, skivformig berggrundsdel som förskjutits horisontellt utmed ett flackt vilande
förkastningsplan. Fjällkedjans berggrund i Sverige består huvudsakligen av skollor som
förflyttats i östlig riktning.
(2) Ett horisontellt förskjutet, upp till 100 hektar stort flak av jord eller sedimentära
bergarter. Sådana skollor har förflyttats av en glaciär eller en inlandsis och har låg
67