Liten Geologisk Encyklopedi - GeoNord

PILLOWLAVA, (pillowlava) - Kuddlava. Lava med kuddstruktur, som bildats under havsytan,
subakvatiskt.
PIMPSTEN, (pimstone) – En porös, lätt vulkanisk bergart som bildas då gastrycket i en magma
lättar under magmans transport upp genom jordskorpan varvid de inneslutna gaserna frigörs.
Det största gasinnehållet utgörs av vattenånga. Om magman är kiselsyrerik och därför
mycket trögflytande (högviskös) blir den uppblåst till en porös massa av glas, i vilken
gaserna stannar kvar i form av bubblor. Pimpsten kan flyta på vatten. Synonym pimsten.
PINGO, (pingo) – Hög, rund kulle uppbyggd av mineraljord och med en kärna av is.
Storleksordning 1-40 meters höjd.
PINNMO, (basal till) - Folklig benämning för en finkornig, hårt packad bottenmorän.
PISOLIT, (pisolith) - Rundat karbonatkorn av ca 1 - 10 mm storlek, uppbyggt av koncentriska
skikt i likhet med ooider men ofta utan kärna. Pisoliter antas i allmänhet ha bildats
diagenetiskt i markvattenzonen som ett slags konkretioner.
PISOLITSTEN, (pisolite) - Bergart uppbyggd av pisoliter. Synonym ärtsten.
PLACERAVLAGRING, (placer deposit) - Typ av malmförekomst som har bildats ur
vittringsmaterial genom gravitativ mekanisk koncentration (vaskning) på en plats genom
strömmande vattens transporterande verkan. Mineral som ingår i en sådan avlagring
karakteriseras av hög densitet och stor motståndskraft mot vittring. Till vaskförekomster hör
ej enbart de legendariska guldförekomsterna utan flera andra mineral som platina, kromit,
tennsten, granat, rubin, safir och zirkon. Vaskförekomster hör ej till de ekonomiskt mest
betydelsefulla men världens tillgångar av tenn domineras dock av vaskförekomster.
Synonym vaskavlagring, vaskförekomst.
PLAGIOKLAS, KALKNATRONFÄLTSPAT, (plagioclase) - Samlingsnamn för en grupp
fältspater som består av en blandserie där ändkomponenterna benämns albit,
natriumaluminiumsilikat (NaAlSi3O8) och anortit, kalciumaluminiumsilikat (CaAl2Si2O8).
Dessa är helt lösliga i varandra och samkristalliserar (triklina kristallsystemet). Man har
delat in plagioklasmineralen i sex grupper beroende på halten anortit. Mellanleden benämns
efter stigande anortithalt, oligoklas, andesin, labrador och bytownit. Plagioklaserna
förekommer över hela Jorden och är den vanligaste bergartsbildande mineralserien.
Plagioklaser är mindre stabila än ortoklas och mikroklin (kaliumfältspater), och vittrar
lättare ju höger andel anortit de innehåller.
PLANKTISK, (planktic) - Drivande med vattenströmmar. Äldre synonym planktonisk.
PLATTA, (plate) - Se litosfärplatta.
PLATTEKTONIK, (plate tectonics) - En modell för hur litosfären, d.v.s. jordskorpan och det
översta jordmantelsskiktet, är uppdelat i segment, plattor, och hur dessa rör sig. När de
påverkar varandra vid plattgränserna, uppstår jordbävningar och vulkanisk aktivitet.
För c:a 500 miljoner år sedan, under kambriumperioden, bildade den nordamerikanska
kontinenten ett block tillsammans med Grönland. Asien bestod då av många mindre
kontinentplattor, medan bl.a. Afrika, Sydamerika, Antarktis och Australien var samlade i en
enda stor kontinent, Gondwanaland. Den platta som innehöll bl.a. Sverige, benämnd Baltica,
anslöt sig så småningom till den nordamerikanska och då bildades en nordlig
superkontinent, Laurasien, som balans till den sydliga Gondwanakontinenten. Denna
fördelning av landmassorna gällde från c:a 400 till 250 miljoner år sedan. Efterhand fördes
samtliga kontinentblock samman och i yngre perm var åter landmassorna samlade till en
enda jättekontinent, Pangea, som bestod under 50 miljoner år. Landmassorna låg dock
inbördes annorlunda jämfört med den superkontinent som existerade 600 miljoner år
tidigare. En successiv splittring även av detta väldiga fastlandsområde skedde härefter. Först
för c:a 70 miljoner år sedan började Skandinavien och Grönland skiljas åt i samband med
bildandet av Nordatlanten.
PLATTEKTONISKA TEORIN, (plate tectonic theory) - Dynamisk modell som beskriver de
litosfäriska plattornas inbördes påverkan och rörelser, såsom dessa yttrar sig i
56