Liten Geologisk Encyklopedi - GeoNord

eller natriumrika plagioklaser (albit eller oligoklas) i varierande proportioner. De mörka
mineralen är främst biotit eller hornblände.
GRANODIORIT, (granodiorite) - En magmatisk djupbergart med intermediär sammansättning
(SiO2-halt mellan 52 - 65 vikt-%) som skiljer sig från graniterna genom högre halt av
plagioklas än kalifältspat.
GRAVSÄNKA, (graben) - Mer eller mindre långsträckt, trågliknande insänkning i jordskorpan,
begränsad på ömse sidor av normala förkastningar, utefter vilka gravsänkans botten sjunkit i
förhållande till omgivningen. Jfr sprickdal, sänka.
GREISEN, (greisen) - Metamorfoserad granit som huvudsakligen består av kvarts och glimmer.
Greisen bildar band eller gångar med vaga gränser mot den omvandlade graniten i en
granitintrusions ytterzon. Som accessoriska mineral förekommer topas, turmalin, fluorit,
apatit, rutil, kassiterit och wolframit. Ibland kan dessa vara samlade i rikare koncentrationer.
GROVLERA, (coarse clay) – Jordart där andelen material som har kornstorlek mindre än 20
mm innehåller 15-25 viktprocent ler.
GRUNDHAV, (shallow sea) - De delar av haven som inte överstiger ca 200 m djup, dvs alla
epikontinentalhav.
GRUPP, (group) - Litostratigrafisk enhet omfattande flera formationer.
GRUPPSILIKATER, (soro silicates) - Sorosilikater. Karakteriseras av att två
kiselsyretetraedrar binds ihop med en syrejon. Detta resulterar i den kemiska anjonenheten
Si2O7 6- . Exempel på sorosilikater är epidotgruppens mineral.
GRUS, (gravel, pebbles) - Kornstorlek definierad på olika sätt i olika kornstorlekssystem. Enl
Atterbergs system en kornstorlek inom 2 - 20 mm. Enligt SGF:s system 2 - 60 mm. Ett
okonsoliderat sediment bestående av gruspartiklar, t ex svallgrus.
GRUSVITTRING, (granular weathering) – Process där berggrunden eller bergarten vittrar
sönder till partiklar av grus- och sandstorlek. Vittring längs mineralkornens fogar kan
resultera i att de söndervittrade partiklarna utgörs av de ursprungliga mineralkornen i
bergarten.
GRUSÅS, (ridge of gravel) – Folklig benämning på en isälvsavlagring med ryggform. En
isälvsavlagring eller ett isälvssediment består av material som transporterats av inlandsisens
smältvatten. Detta material är oftast sorterat och avrundat i sin form, s.k. rullstensmaterial.
Mest kända är rullstensåsarna som är långsträckta ryggformiga åsar. De bildades i en
istunnel och sträcker sig i isens rörelseriktning. Åsarnas längd kan följas som mest upp till
500 km´s längd (Badelundaåsen).
GRY, (grain) – Uttryck för kornstorleken som den framträder på brottytan hos en bergart.
Gränsen mellan grovkornigt och medelkornigt gry går vid en kornstorlek av 5 mm och
mellan medelkornigt och finkornigt gry vid 1 mm. Används t.ex. vid karakteriseringen av
graniter.
GRÅBERG, (waste rock) – Uttryck inom den ekonomiska geologin som avser berg som har
otillräcklig halt av ekonomiskt användbara mineral. I vardagsspråket används begreppet
gråberg eller gråsten som samlingsnamn för kristallina bergarter.
GRÅVACKA, (greywacke) - Hård, omogen sandsten, enligt den ursprungliga definitionen av
synorogent ursprung. Bergarten innehåller minst 15% lerig matrix, samt kvarts, fältspat,
bergartsfragment och en stor mängd lättvittrade mörka mineral. Sorteringen är dålig och
kornen kantiga. Graderad.
GRÄVSPÅR, (burrow) - Spår i sediment av grävande organismer, t ex sandmaskar, grävande
artropoder, mollusker, m. m. Jfr krypspår, fotavtryck, spårfossil.
GRÖNSAND, (greensand) - Glaukonitisk sand eller sandsten karakteriserad av mineralet
glaukonit.
GRÖNSTEN, (greenstone) - Sammanfattande beteckning för kiselsyrafattiga (basiska)
magmatiska bergarter och metamorfa bergarter. Färgen betingas huvudsakligen av
mineralen klorit, epidot och/eller amfibol. Används vanligen för fältbruk av praktikens folk,
23