Liten Geologisk Encyklopedi - GeoNord
Liten Geologisk Encyklopedi - GeoNord
Liten Geologisk Encyklopedi - GeoNord
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
eller natriumrika plagioklaser (albit eller oligoklas) i varierande proportioner. De mörka<br />
mineralen är främst biotit eller hornblände.<br />
GRANODIORIT, (granodiorite) - En magmatisk djupbergart med intermediär sammansättning<br />
(SiO2-halt mellan 52 - 65 vikt-%) som skiljer sig från graniterna genom högre halt av<br />
plagioklas än kalifältspat.<br />
GRAVSÄNKA, (graben) - Mer eller mindre långsträckt, trågliknande insänkning i jordskorpan,<br />
begränsad på ömse sidor av normala förkastningar, utefter vilka gravsänkans botten sjunkit i<br />
förhållande till omgivningen. Jfr sprickdal, sänka.<br />
GREISEN, (greisen) - Metamorfoserad granit som huvudsakligen består av kvarts och glimmer.<br />
Greisen bildar band eller gångar med vaga gränser mot den omvandlade graniten i en<br />
granitintrusions ytterzon. Som accessoriska mineral förekommer topas, turmalin, fluorit,<br />
apatit, rutil, kassiterit och wolframit. Ibland kan dessa vara samlade i rikare koncentrationer.<br />
GROVLERA, (coarse clay) – Jordart där andelen material som har kornstorlek mindre än 20<br />
mm innehåller 15-25 viktprocent ler.<br />
GRUNDHAV, (shallow sea) - De delar av haven som inte överstiger ca 200 m djup, dvs alla<br />
epikontinentalhav.<br />
GRUPP, (group) - Litostratigrafisk enhet omfattande flera formationer.<br />
GRUPPSILIKATER, (soro silicates) - Sorosilikater. Karakteriseras av att två<br />
kiselsyretetraedrar binds ihop med en syrejon. Detta resulterar i den kemiska anjonenheten<br />
Si2O7 6- . Exempel på sorosilikater är epidotgruppens mineral.<br />
GRUS, (gravel, pebbles) - Kornstorlek definierad på olika sätt i olika kornstorlekssystem. Enl<br />
Atterbergs system en kornstorlek inom 2 - 20 mm. Enligt SGF:s system 2 - 60 mm. Ett<br />
okonsoliderat sediment bestående av gruspartiklar, t ex svallgrus.<br />
GRUSVITTRING, (granular weathering) – Process där berggrunden eller bergarten vittrar<br />
sönder till partiklar av grus- och sandstorlek. Vittring längs mineralkornens fogar kan<br />
resultera i att de söndervittrade partiklarna utgörs av de ursprungliga mineralkornen i<br />
bergarten.<br />
GRUSÅS, (ridge of gravel) – Folklig benämning på en isälvsavlagring med ryggform. En<br />
isälvsavlagring eller ett isälvssediment består av material som transporterats av inlandsisens<br />
smältvatten. Detta material är oftast sorterat och avrundat i sin form, s.k. rullstensmaterial.<br />
Mest kända är rullstensåsarna som är långsträckta ryggformiga åsar. De bildades i en<br />
istunnel och sträcker sig i isens rörelseriktning. Åsarnas längd kan följas som mest upp till<br />
500 km´s längd (Badelundaåsen).<br />
GRY, (grain) – Uttryck för kornstorleken som den framträder på brottytan hos en bergart.<br />
Gränsen mellan grovkornigt och medelkornigt gry går vid en kornstorlek av 5 mm och<br />
mellan medelkornigt och finkornigt gry vid 1 mm. Används t.ex. vid karakteriseringen av<br />
graniter.<br />
GRÅBERG, (waste rock) – Uttryck inom den ekonomiska geologin som avser berg som har<br />
otillräcklig halt av ekonomiskt användbara mineral. I vardagsspråket används begreppet<br />
gråberg eller gråsten som samlingsnamn för kristallina bergarter.<br />
GRÅVACKA, (greywacke) - Hård, omogen sandsten, enligt den ursprungliga definitionen av<br />
synorogent ursprung. Bergarten innehåller minst 15% lerig matrix, samt kvarts, fältspat,<br />
bergartsfragment och en stor mängd lättvittrade mörka mineral. Sorteringen är dålig och<br />
kornen kantiga. Graderad.<br />
GRÄVSPÅR, (burrow) - Spår i sediment av grävande organismer, t ex sandmaskar, grävande<br />
artropoder, mollusker, m. m. Jfr krypspår, fotavtryck, spårfossil.<br />
GRÖNSAND, (greensand) - Glaukonitisk sand eller sandsten karakteriserad av mineralet<br />
glaukonit.<br />
GRÖNSTEN, (greenstone) - Sammanfattande beteckning för kiselsyrafattiga (basiska)<br />
magmatiska bergarter och metamorfa bergarter. Färgen betingas huvudsakligen av<br />
mineralen klorit, epidot och/eller amfibol. Används vanligen för fältbruk av praktikens folk,<br />
23