Liten Geologisk Encyklopedi - GeoNord

OXIDMALM, (oxide ore) - Malm som innehåller oxidmineral, d.v.s. mineral där syre och
metall bildar förening, t.ex. järnmalmerna blodstensmalm och svartmalm samt tennmalmen
tennsten (kassiterit).
53
PQ
PACKNING, (packing) - Sedimentkornens ordnande i förhållande till varandra, dvs ett uttryck
för sedimentets korntäthet. Jfr ordning.
PACKSTEN, (packstone) - Kalksten, vars korn (< 2 mm) ligger i kontakt med varandra och
vars hålrum är fyllda med mikrit.
PAHOEHOELAVA, (pahoehoelava, uttalas {pa hoj hoj lava} - Stelningsform hos basaltiskt
lavaflöde vilket kännetecknas av jämn, böljande eller valkig yta.
PALEOEKOLOGI, (palaeoecology) - Ekologi, applicerad inom paleontologin.
PALEOCEN, (Paleocene) - En geologisk epok. Paleocen, är den äldsta epoken inom paleogen,
och sträcker sig från runt 65 till 57 miljoner år sedan.
PALEOGEN, (palaeogene) - Geologisk period som inföll för 65,5–23 miljoner år sedan.
Paleogen indelas i epokerna paleocen, eocen och oligocen. Paleogen följdes av neogen (23
miljoner år sedan till nutid).
PALEOZOIKUM, (Palaeozoic) - Den äldsta av de tre fanerozoiska erorna omfattande
perioderna kambrium, ordovicium, silur och devon, karbon, perm, täckande tidsintervallet
570 - (230) 245 Ma f.nd. Paleozoikum är även beteckning för motsvarande eratem.
PALS, (palsa) – Geologiskt formelement. Även om något omdiskuterat tycks palsar bildas när
kapillärt vatten i torven fryser och hindras att åter tina av torvens isolering. Av isen pressas
torven upp över myrytan. Nya frysningar sker vilket bildar skikt av torv och is och palsen
höjs allt mer. Ju högre palsen blir desto torrare blir dess yta och täcks till slut av lavar. Dessa
kan inte stå emot vinderosionen och palsen börjar därför brytas ner på ytan. Palsmyrarnas
grundyta utgörs vanligen av ett starrkärr. Palsar förekommer i områden med -10 grader
Celsius under minst 120 dagar per år. I Sverige uppträder de främst i Lappland.
PALYNOLOGI, (palynology) - Läran om pollen. Palynologer gör bland annat pollenanalyser.
En pionjär inom pollenforskningen var Gunnar Erdtman (1897–1973).
PANGEA, (Pangaea) - Namn på den väldiga landmassa (superkontinent) som enligt
plattektonisk teori existerade för c:a 300 miljoner år sedan (yngre karbon) och som bildats
av alla tidigare existerande kontinenter. Pangea delades sedan upp i mindre stycken under
juraperioden, för c:a 200–150 miljoner år sedan, och efterhand bildades de nuvarande
kontinenterna.
PANNOTIA, (Pannotia) – Namn på en superkontinent som bildades för c:a 600 miljoner år
sedan, efter att superkontinenten Rodinia brutits upp för c:a 750 miljoner år sedan. Den nya
kontinenten existerade c:a 50 miljoner år varefter den splittrades. Kontinentstyckena
samlades ännu en gång för c:a 300-275 miljoner år sedan och bildade Pangea, den senast
uppträdande superkontinenten på Jorden.
PANTHALASSA, (the Panthalassa) - Det hav som omgav superkontinenten Pangea under ung.
karbon - jura. Grek. ”allt hav”.
PAPPERSGYTTJA, (algae gyttja, Vaucheria gyttja) - Ett uttryck för en form av planktongyttja
(Vaucheriagyttja) med den äldre beteckningen ”levertorv”. Uppges till större delen bildas av
blågröna alger jämte vissa diatoméer, särskilt släktet Fragilaria. Namnet levertorv syftar på
den geléartade konsistensen och den bruna färgen. Färgen växlar dock. Som torr låter denna
gyttja ofta klyvas i papperstunna blad vilket givit upphov till namnet pappersgyttja.
PARA-, (para-) - Prefix som anger att en metamorf bergart har ett sedimentärt ursprung. Sålunda
är t.ex. en viss paraamfibolit den metamorfa produkten av en märgel. Jfr orto-.