Vad i gestaltterapeututbildningen har påverkat ... - Gestaltakademin

När man gör en fenomenologisk undersökning behöver man vara medveten om sina egna
tankar och kunskaper om ämnet och se till att lägga sin förförståelse åt sidan (bracket), för att
inte färga materialet med det man redan har med sig. Det är inte minst viktigt i mitt fall med
ämnet jag skriver om, eftersom jag själv har gått gestaltterapeututbildningen och har med mig
mina egna upplevelser och tankar om det jag varit med om på utbildningen.
EPP-metoden
EPP-metoden (Empirical Phenomenological Psychological Method) är den metod jag har
använt. Den innebär bland annat att forskaren inte ifrågasätter giltigheten i det som beskrivs,
utan undersöker hur informanten ger mening åt den stund hon beskriver. Som forskare
försökte jag vara så öppen som möjligt för vad som trädde fram i texten, och lägga mina egna
erfarenheter från gestaltterapeututbildningen åt sidan. Men naturligtvis finns mina
erfarenheter och kunskaper ändå med i arbetet. Och det är där tolkningen växer fram, mellan
den starka intentionen att vara öppen för det informanten berättat och forskarens förförståelse,
enligt Karlsson (1999).
Genom att texten läses många gånger träder saker fram som inte var uppenbara vid den första
genomläsningen. Utan mitt ”bracketing”, psykologisk reduktion (Karlsson, 1999), av min
förförståelse skulle jag ha svårt att upptäcka meningen som informanten ger den beskrivna
händelsen.
EPP-analysen innebär fem steg:
Steg ett innebär att forskaren läser igenom protokollen flera gånger för att få en uppfattning
om helheten. Forskaren använder sin empatiska förmåga (FEF).
Steg två innebär att texten i protokollen delas in i meningsenheter för att göra tydligt vad det
är informanten säger, att lyfta fram varje mening i det hon uttrycker. En meningsenhet kan
bestå av en eller flera meningar eller ett ord, det som i sig uttrycker en mening.
Steg tre innebär att forskaren omvandlar informantens ord till ett mer allmänt uttryck för det
informanten sagt. Det här steget innebär en viss tolkning av forskaren då hon lyfter fram det
hon uppfattar som den underliggande meningen i det informanten berättar (FIF).
20