Vad i gestaltterapeututbildningen har påverkat ... - Gestaltakademin

More documents

Recommendations

Info

klienthandledning och skrivarbeten. Så även för en eventuell blivande klient kan den här uppsatsen ge en inblick i vad gestaltpsykoterapi är för något. Jag har intervjuat fyra kvinnor och en man. Valet av informanter har skett genom att jag valt människor jag kommit att tänka på, som jag kände till att de gått gestaltterapeututbildningen. Kriteriet har varit att de inte skulle stå nära mig personligen. Jag har berättat om mina tankar om självkänsla, vad jag tycker är intressant med det. I teoriavsnittet tar jag upp tidigare forskning, teori och olika aspekter av självkänsla. Jag ägnar stort utrymme åt gestaltteori, eftersom det är gestaltterapeututbildningens påverkan som jag undersöker. Därefter beskriver jag de metoder jag har använt mig av, som är det fenomenologiska förhållningssättet och EPP-metoden. Efter det berättar jag om urvalet och hur datainsamlingen gått till. I nästa avsnitt tar jag upp etiska aspekter av mitt arbete som är en viktig del då det förstås är känsligt material att få ta del av andras djupt personliga upplevelser och använda det i ett uppsatsarbete. Därefter går jag in på resultatet där jag visar vilka punkter som har framkommit som viktiga för påverkan på självkänslan och diskuterar sedan materialet i förhållande till teori och annan forskning. Konklusionen avslutar med en sammanfattning av vad jag har kommit fram till. Jag använder omväxlande orden gestaltterapi och gestaltpsykoterapi utan att göra någon skillnad på dess två uttryck, då båda används. Från början när gestaltterapin kom till Sverige, på 70-talet, användes endast ordet gestaltterapi. Under senare år, från ca andra hälften av 90- talet, då utbildningen har utvecklats till en fyraårig akademisk utbildning, har ordet gestaltpsykoterapi använts alltmer. Teoriska begrepp och perspektiv Självkänsla i öst och väst M Johnson (2003) menar att man i öst är mer självkritisk i sin inställning till sig själv när det gäller att utveckla sin självkänsla, medan man i väst är självexpansiv. Hon menar att attityderna speglar de samhällssystem från vilka de härstammar. Den östliga inställningen visar på ett samberoende som kommer från buddhismens medlidandeideal och konfuciansk rollanpassning. I väst betonar man individens oberoende och rationellt tänkande. Attityderna bidrar till att upprätthålla det system som ett samhälle vill ha som grund. 8
Enligt Johnson ser en amerikan gärna orsaken till sina framgångar i sin egen talang och lägger misslyckanden på yttre omständigheter. Att jämföra sig med mindre lyckligt lottade personer gör att man kan känna sig framgångsrik. Västerlänningar tar hellre till sig positiva omdömen om sig själv än negativa, enligt Johnson (2003). För en österlänning skulle inte den västerländska taktiken bidra till att utveckla personens självkänsla. Här förklaras i stället en personlig framgång med att gruppen lyckats bra, och misslyckanden ses som brist i den egna förmågan. Här tar man mer till sig negativ information om sig själv än positiv. Det handlar det inte om negativt självutplånande att ta på sig skulden för misslyckanden, utan man ser det som att det är en möjlighet att förbättra en prestation och därmed förstärka känslan av gemenskap i gruppen och därmed stärka självkänslan. I ett sådant samhälle främjas relationer, medan det i väst är individen som främjas (Johnson 2003). Självkänslans existentiella betydelse M Johnson (2003) skriver om självkänslans existentiella betydelse och att det kräver livsmod att ansvara för sin egen utveckling. Hon menar att självkänslan, tilliten och den inre kraften växer i takt med varje val vi helt och fullt tar ansvar för. Johnson tar upp några viktiga punkter hon har hittat hos existentiella psykologer. Punkterna nedan tar hon upp som viktiga för utvecklingen av självkänslan. Autentiskt själv och autentiskt möte. Det innebär i korthet att ha en hållning till möten med andra som är genuin, ursprunglig och förutsättningslös. Det innebär en öppenhet, nyfikenhet och närvaro i mötet. Ansvar och respekt för sig själv och andra är viktiga delar. Att ha ett autentiskt själv framkommer också i mina intervjuer att det är viktigt för självkänslan. Och omvänt, god självkänsla bäddar för ett autentiskt själv, menar jag. I gestaltterapin ligger existentialismen och det dialogiska förhållningssättet till grund för ett autentiskt liv och förhållningssätt. När man har förmåga att känna efter i sig själv vad som är riktigt för en själv, tar ansvar för vad man behöver och sitt förhållningssätt och möter omgivningen med öppenhet, då har man ett autentiskt förhållningssätt. 9
Page 1 and 2: Master i Gestaltpsykoterapi Vad i g
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Abstrakt 4 I
Page 5 and 6: Inledning I min första erfarenhet
Page 7: en omvälvande utbildning och att d
Page 11 and 12: Att förstå de egna känslorna och
Page 13 and 14: talen. Perls var från början psyk
Page 15 and 16: varje stund, desto mer förmåga oc
Page 17 and 18: Hefferline & Goodman, 1994). När v
Page 19 and 20: Metod Mot bakgrund av vad jag har k
Page 21 and 22: Ex nedan, den vänstra kolumnen vis
Page 23 and 24: Etiska aspekter Mina informanter ha
Page 25 and 26: Resultat Vad i gestaltterapeututbil
Page 27 and 28: Att kunna märka i sig själv hur m
Page 29 and 30: starka känslor. Inte minst viktigt
Page 31 and 32: alltså. Ja, det var det verkligen.
Page 33 and 34: Allt man kommer med kanske inte all
Page 35 and 36: sårbarheter. ”Jag hade ett tema
Page 37 and 38: (Clarkson, 1999). Resultatet visar
Page 39 and 40: (Hostrup, 2003). Hycner (1995) mena
Page 41 and 42: Utbildningen innebär ett utforskan
Page 43 and 44: Litteraturförteckning Buber, M. (1
Page 45: Wikström, O (2001) Långsamhetens

Vad i gestaltterapeututbildningen har påverkat ... - Gestaltakademin

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?