Vad i gestaltterapeututbildningen har påverkat ... - Gestaltakademin

More documents

Recommendations

Info

medveten om och lär sig om sig själv. Informanterna menar att ta sig själv på allvar är att våga ta fram sårbara sidor för att lära känna dem och kunna utveckla mer tillfredsställande sätt att vara, i stället för att låta sig hindras av sin sårbarhet. Det innebär att till exempel trots skam och smärta fortsätta att ta sitt behov på allvar och återkomma med sina behov i gruppen. Diskussion Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka gestaltterapeututbildningens påverkan på självkänslan. Metoden är fenomenologisk enligt Gunnar Karlssons Empirical Phenomenological method (EPP-metoden). Jag har intervjuat fem personer som har gått gestaltterapeututbildningen. Resultatet visar att det som framträder som gemensamma kännetecken för gestaltterapeututbildningens påverkan på självkänslan är: att man utvecklar förmågan att märka i sig själv vad som är bra för en själv genom att bli uppmärksam på sina känslor och kroppsliga förnimmelser, att gå in i tankar och känslor och lära känna dem, att få visa sårbara sidor och bli respekterad för dem utan att någon försöker förminska känslan, att få höra andras reaktioner på sig själv och att ta sig själv på allvar. Jag kommer nedan att diskutera mitt resultat i förhållande till teori och annan forskning. Min undersökning visar vad det är man kan uppleva på gestaltterapeututbildningen som påverkar självkänslan. Det är värdefullt att ha med mig det här resultatet i mitt arbete som gestaltterapeut. Oavsett vad klienten har för önskemål och arbetspunkter, kommer arbetet med självkänslan alltid att vara en viktig aspekt, då det är i oss själva vi kan hitta och utveckla våra resurser för att ta hand om vårt liv på bästa sätt. I resultatet framkommer hur man under utbildningen lägger fokus på att uppmärksamma känslor och kroppsförnimmelser. När vi ger oss tid till att gå in i våra känslor och lär känna dem mer utvecklar vi självkänslan. Vi utökar vår kompetens, när vi breddar våra möjligheter att använda oss av det vi har inom oss. Det här är ett sätt att förankra sig i sig själv och att kunna utgå från sig själv vid bedömning av hur man behöver agera vid olika tillfällen. Det här är självreglering. Den söker se till att vi uppnår ett jämviktstillstånd genom att uppmärksamma vad det är vi behöver och hur vi på bästa sätt kan tillfredsställa vårt behov. Om den processen fungerar väl kommer vi att gå igenom energicirkeln, tillfredsställa vårt behov och sen gå tillbaka till viloläge när vi är tillfreds, till nästa gång ett behov uppstår 36
(Clarkson, 1999). Resultatet visar hur man utvecklar förmågan att ta sina behov på allvar och går igenom stadierna i energicirkeln på ett tillfredsställande sätt. Om man inte är van att ta sina kroppsliga förnimmelser och känslor på allvar, utan ignorerar de signaler man får från kroppen om vad man behöver, kommer man att vara i ett spänningstillstånd till behovet uppmärksammas och tas om hand. Det kan ta mycket energi och hindrar att man kommer till ro. Man kan till exempel ha varit utsatt för svåra situationer som barn, och ha hindrats i att svara an på ett relevant sätt med att bli arg på en försumlig vårdnadshavare. Då lär man sig att det är fel med sådana känslor. Den förbjudna känslan kan inte införlivas som en del av personen, utan den förnekas och trycks undan. Processen innebär ett förnekande av delar av en själv och kan därför inte bidra till utveckling av självkänslan. Det kan innebära att man bär med sig ilska som man riktar mot sig själv genom självanklagelser i stället för att rikta ilskan mot den som orsakat smärtan. Det som sker är då att man retroflekterar (Clarkson,1999). I gestaltterapin får man då hjälp med komma i kontakt med känslan, ilska i det här fallet. Man kan rikta ilskan dit där den hör hemma, bland annat genom olika övningar, som visas i resultatsdelen. Det som händer med ilskan i det här fallet är att den kan införlivas som kraft. Ilskan som tidigare har undanhållits för att den känts fel, kan i stället få ta den plats som kraftkälla som den kan vara och det blir att utveckla sina inre resurser och sin självkänsla. Att kunna identifiera sig med den känsla man har i stunden och kunna identifiera sig med sina upplevelser är det bästa självstödet (Clarkson, 1999). Om vi anklagar oss själva för att vi känner som vi gör, innebär det att vi att allt mindre kommer att uppmärksamma dessa känslor och därmed minskar vi vår möjlighet att använda oss av den potential vi har (Resnick 1990). Om man däremot lär känna mer av sina sidor, blir man alltmer en tillgång för sig själv. Känslorna behöver inte bli så laddade och man förlorar sig inte i dem. I gestaltpsykoterapeututbildningen arbetar man med sina sårbara teman för att utveckla sin självkännedom och därmed kompetens som blivande terapeut. Att vara i en sådan studiegrupp innebär den ganska unika möjligheten att få ta del av andras reaktioner på sig själv. Det blir en möjlighet att ifrågasätta sina egna föreställningar om sig själv och se sig själv i nytt ljus. Det innebär också en möjlighet att undersöka hur man skapar sin självbild, när man märker att andra kan se något helt annat än vad man ser själv. Något man tidigare har fått respons på som en negativ sida, från ett fält bestående av personer som inte förmådde bekräfta den här sidan, 37
Page 1 and 2: Master i Gestaltpsykoterapi Vad i g
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Abstrakt 4 I
Page 5 and 6: Inledning I min första erfarenhet
Page 7 and 8: en omvälvande utbildning och att d
Page 9 and 10: Enligt Johnson ser en amerikan gär
Page 11 and 12: Att förstå de egna känslorna och
Page 13 and 14: talen. Perls var från början psyk
Page 15 and 16: varje stund, desto mer förmåga oc
Page 17 and 18: Hefferline & Goodman, 1994). När v
Page 19 and 20: Metod Mot bakgrund av vad jag har k
Page 21 and 22: Ex nedan, den vänstra kolumnen vis
Page 23 and 24: Etiska aspekter Mina informanter ha
Page 25 and 26: Resultat Vad i gestaltterapeututbil
Page 27 and 28: Att kunna märka i sig själv hur m
Page 29 and 30: starka känslor. Inte minst viktigt
Page 31 and 32: alltså. Ja, det var det verkligen.
Page 33 and 34: Allt man kommer med kanske inte all
Page 35: sårbarheter. ”Jag hade ett tema
Page 39 and 40: (Hostrup, 2003). Hycner (1995) mena
Page 41 and 42: Utbildningen innebär ett utforskan
Page 43 and 44: Litteraturförteckning Buber, M. (1
Page 45: Wikström, O (2001) Långsamhetens

Vad i gestaltterapeututbildningen har påverkat ... - Gestaltakademin

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?