Rätten till utbildning- Om elever som inte går i skolan - Skolverket

I Skolverkets tillsyn har antalet ärenden som handlar om att barn inte får
sin rätt till utbildning tillgodosedd ökat. Över 100 tillsynsärenden under 2006
resulterade i kritik av denna orsak. Kränkande behandling eller brister i särskilt
stöd var de vanligaste anledningarna till att göra en anmälan till Skolverket,
men i tillsynsutredningen händer det att man upptäcker att saken även rör
brister i rätten till utbildning. Ett tumult i skolan kan ha lett till att både elev
och föräldrar känner sig kränkta. När ärendet sedan utreds framgår det att det
rör sig om en elev som sitter hemma, som får sporadisk undervisning och där
åtgärdsprogram saknas.
Beskrivningarna i tillsynsärendena av händelseförloppen och av barnens situation
visar att det ibland kan handla om komplicerade elevärenden där skolor
och kommuner har ett mycket svårt uppdrag. Att barn och ungdomar inte
kommer till skolan äventyrar inte bara deras möjlighet att nå målen utan får
även andra följder. Det är viktigt för barn att vara delaktiga i skolans gemenskap
eftersom skolan ger barn och ungdomar en unik möjlighet till fortsatt
social utveckling.
Sammantaget har Skolverket fått upprepade signaler om att det i kommuner
runt om i landet finns skolpliktiga barn som inte kommer till skolan trots att
de inte är sjuka eller har andra giltiga skäl för frånvaron. Signalerna tyder på
att det inte handlar om skolk i den bemärkelsen att en elev vid enstaka tillfällen
självmant väljer att stanna hemma utan att det handlar om andra problem
som resulterat i att skolan, eleven eller vårdnadshavaren inte sett någon annan
lösning.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är först och främst att kartlägga omfattningen av den
långvariga ogiltiga frånvaron. Får Skolverket kännedom om de flesta allvarliga
fallen genom sin tillsyn eller är problemet mångdubbelt större, som förfrågningarna
till Skolverket indikerar? Är pojkar och flickor lika utsatta? Förekommer
långvarig frånvaro i alla årskurser eller enbart i de senare årskurserna? Vilka
orsaker kan ligga bakom frånvaro? Hur ser situationen ut för de barn som
varit borta länge, hur ser händelseförloppen ut som lett till långvarig frånvaro
och hur har skolan och kommunen försökt lösa problemen? Finns det exempel
på framgångsrikt arbete i kommuner eller skolor, exempel där man lyckats få
tillbaka elever till skolan efter långvarig frånvaro? Det är dessa frågeställningar
som studien försöker belysa och besvara.
Studien syftar också till att ta reda på vilka rutiner som finns i kommunerna
för att bevaka att skolpliktiga barn går i skolan. Finns det risk att barn faller
mellan stolarna och att kommunerna inte har full kontroll över att alla barn
rätten till utbildning 15