Rätten till utbildning- Om elever som inte går i skolan - Skolverket
Rätten till utbildning- Om elever som inte går i skolan - Skolverket
Rätten till utbildning- Om elever som inte går i skolan - Skolverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
lick över skolkets frekvens. Skolan måste ha tydliga regler kring närvaro och<br />
en organisation <strong>som</strong> involverar föräldrar, dvs. att föräldrar omedelbart informeras<br />
om den olovliga skolfrånvaron. Skolan bör dessutom fånga upp <strong>elever</strong> i<br />
början av skolktrappan, då de är frånvarande enstaka timmar eller dagar. Extra<br />
inlärningsstöd och förebyggande insatser mot social missanpassning kan vara<br />
sätt att bemästra skolket. Parallella insatser kan visa sig nödvändiga, framför<br />
allt att stärka skyddsfaktorer med tydliga normer och förväntningar på <strong>elever</strong>na.<br />
Dessutom är det viktigt att <strong>elever</strong>na ges möjlighet att knyta an <strong>till</strong> <strong>skolan</strong><br />
och känna <strong>till</strong>hörighet <strong>till</strong> både lärare och skola och att det är värt att satsa på<br />
<strong>skolan</strong> över tid. Elever ska ges uppmärksamhet för sina positiva handlingar,<br />
konkluderar Sundell m.fl.<br />
I Stockholms stads elevhälsorapport 22 föreslås ett mer genomtänkt mentorskap,<br />
snabbare reaktioner vid frånvaro, ett utökat samarbete med föräldrar,<br />
tidig upptäckt av <strong>elever</strong>s stödbehov, upprättande av åtgärdsprogram, en utökning<br />
av pedagogiska stödresurser och en hög nivå på undervisningen. Vid<br />
skoltrötthet eller skolfobi betonas betydelsen av att samarbeta med föräldrar<br />
och socialtjänst.<br />
<strong>Skolverket</strong>s undersökning av skolsituationen för romska <strong>elever</strong> ger exempel<br />
på hur romska elevassistenter, s.k. brobyggare, har förbättrat närvaron för <strong>elever</strong><br />
inom gruppen. Syftet med brobyggarna är att de ska underlätta kontakten<br />
mellan föräldrar, <strong>elever</strong> och skola. De ska motivera <strong>elever</strong>na att delta i skolarbetet<br />
och föräldrarna att <strong>inte</strong> godta frånvaro. I rapporten poängteras vikten av<br />
kontinuitet vid insatser <strong>som</strong> att anlita brobyggare. Korta projekt skapar <strong>inte</strong><br />
förutsättningar för förändring bland <strong>elever</strong> med omfattande frånvaro.<br />
insatser för att förebygga ogiltig frånvaro<br />
Jönssons rapport diskuterar hur skolledarna i SÖ:s rapport från 1981 gav<br />
andra förslag <strong>till</strong> insatser för att förebygga ogiltig frånvaro. Några föreslog ett<br />
förändrat arbetssätt med ökat medinflytande och medansvar i skolarbetet och<br />
ett mer laborativt och problemorienterat arbete. Anpassad studiegång, olika<br />
typer av specialundervisning <strong>som</strong> klinik och skoldaghem var andra förslag.<br />
Ett ökat samarbete mellan skola och hem var andra idéer, lik<strong>som</strong> att förbättra<br />
arbetsmiljön med särskilda hemrum på högstadiet, mindre klasser och fler<br />
insatser för att öka trivseln i <strong>skolan</strong>. Ett annat sätt att försöka påverka skolket<br />
gjordes på försök i Eskilstuna kommun där <strong>elever</strong>na gavs möjlighet att själva<br />
22 Stockholms stads elevhälsorapport från 2005/2006 bygger på skolhälsovårdens hälsoprofilarbete rörande<br />
alla <strong>elever</strong> i årskurs 8 och gymnasie<strong>skolan</strong>s år 1 och på den samlade elevhälsopersonalens arbete med<br />
enskilda <strong>elever</strong> med svårigheter i <strong>skolan</strong>. Inkluderat i rapporten finns skolkuratorernas och psykologernas<br />
redogörelse för elevvårdenss gemensamma bevakning<strong>som</strong>råde: arbetsmiljö och frånvaro. Resultaten rör<br />
sammanlagt 10 000 <strong>elever</strong>.<br />
rätten <strong>till</strong> <strong>utbildning</strong>
Change language