Rätten till utbildning- Om elever som inte går i skolan - Skolverket

går inte inom ramen för analysen att dra slutsatser om psykosociala problem
bidrar eller utlöses av andra problem. Endast undantagsvis förefaller frånvaron
handla om renodlade pedagogiska problem. En annan iakttagelse är att skolan
inte sällan bedömer att problemen ligger helt utanför skolans verksamhet,
vanligen i familjen.
Skolan och anmälaren förmedlar olika perspektiv på orsakerna till frånvaron.
Föräldern anmäler brister i skolgången och stödet medan skolan lämnar
en annan bild eller infallsvinkel på problemet. Det är i flera fall stor oenighet
om stödinsatserna är tillräckliga eller om innehållet och utformningen av
stödet är lämpligt. Som en följd av detta uppkommer meningsskiljaktigheter
mellan skola och hem. Oenigheten tenderar att manifesteras ju längre eleven
stannat hemma.
Det är ovanligt att förekomst av kränkande behandling anges som huvudorsak.
Visserligen framförs ofta uppgifter om kränkande behandling men
endast i enstaka fall har kränkande behandling angetts som det huvudsakliga
skälet till att eleven inte vill gå till skolan. I stället finns anledning att tro att
kränkande behandling är en del av en större problematik som har med skolgångens
och stödets utformning att göra. Utestängning förefaller undantagsvis
har använts och då i akuta situationer.
Skolor saknar en allsidig utredning om frånvaron
Skolor har i mer än hälften av besluten vidtagit åtgärder för att komma tillrätta
med frånvaron. Arbetet har dock varit föga framgångsrikt med en alltmer
accentuerad frånvaro. I analysen av tillsynsbesluten har uppmärksammats att
det ofta saknas en allsidig utredning om vad frånvaron beror på, som kan bilda
underlag för skolors planering och genomförande av relevanta åtgärder. Skolor
har i stället snabbt tolkat situationen och med detta som utgångspunkt provat
olika insatser. Om en åtgärd inte har fungerat har en annan provats. Ibland
rör det sig om många vitt skilda åtgärder under en lång tidsperiod. Åtgärderna
förefaller vara dåligt genomtänkta. Några exempel illustrerar detta.
Ur bedömningen från ett tillsynsbeslut
I förevarande fall har skolan visserligen upprättat åtgärdsprogram och arbetat
med olika lösningar för att få skolsituationen att fungera för S. Åtgärder har
kontinuerligt satts in och förändrats när de inte längre fungerat. Däremot
saknas utredningar och analyser av elevens behov. Skolan tycks inte närmare
ha tagit reda på när och hur skolsituationen fungerar respektive inte fungerar
för S och psykologens bedömningar har heller inte omsatts i den pedagogiska
verksamheten. Genom dessa brister har stödet som S erhållit troligtvis inte
86 rätten till utbildning