Rätten till utbildning- Om elever som inte går i skolan - Skolverket
Rätten till utbildning- Om elever som inte går i skolan - Skolverket
Rätten till utbildning- Om elever som inte går i skolan - Skolverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Lösningar på den ogiltiga frånvaron<br />
Åtgärder mot ogiltig frånvaro<br />
Ett flertal studier har fokuserat på vilka insatser skolorna bör vidta för att hantera<br />
och förebygga elevfrånvaro. I en undersökning genomförd av SÖ 1981 17<br />
besvarade 278 skolledare en enkät rörande åtgärder <strong>som</strong> <strong>skolan</strong> vidtar vid ogiltig<br />
frånvaro. Det mest frekventa svaret var att man hade försökt att förbättra<br />
kontakten mellan hem och skola och att man hade försökt att skärpa registreringen<br />
av närvarokontrollen. I annan undersökning 18 svarade 150 skolledare i<br />
Stockholm<strong>som</strong>rådet på samma fråga. Där var svaret också att man försökte att<br />
lösa problemen genom en diskussion mellan elev, föräldrar och skola. <strong>Om</strong> det<br />
<strong>inte</strong> hjälpte användes elevvårdskonferens. En annan insats var att förstärka närvarokontrollen<br />
genom att ha telefonkontakt på morgonen med de <strong>elever</strong> <strong>som</strong><br />
ofta skolkade för att de skulle vakna i tid och komma <strong>till</strong> <strong>skolan</strong>. Det hände<br />
att skolpersonal kom och hämtade <strong>elever</strong> eller att en kamrat kom och hämtade<br />
eleven på morgonen. Kvarsittning nämndes också <strong>som</strong> åtgärd lik<strong>som</strong> särskild<br />
undervisning och anpassad studiegång. Skoltrötta <strong>elever</strong> fick också utföra praktiska<br />
sysslor på <strong>skolan</strong> så<strong>som</strong> att hjälpa vaktmästaren. På vissa skolor hade man<br />
ansvarsgrupper för elevvårdsarbetet <strong>som</strong> <strong>inte</strong> bara inriktade sig på <strong>elever</strong>na<br />
utan också på lärarna och undervisningen. Effekterna av åtgärderna var ofta<br />
positiva.<br />
Jönsson tar i sin metastudie också upp andra studier 19 där effektivare närvarokontroll,<br />
bättre rapportsystem och snabbare ingripanden rekommenderas<br />
<strong>som</strong> åtgärder mot skolk. Jönsson lyfter även fram utvärderingar <strong>som</strong> gjorts på<br />
enskilda skolor, bl.a. i Kalmar kommun av just effektivare närvarokontroller<br />
<strong>som</strong> visat en tydlig minskning bland vad hon kallar välanpassade skolkare, <strong>som</strong><br />
<strong>inte</strong> skolkar särskilt ofta.<br />
Kamratstödjare <strong>som</strong> hjälpte skolkarna att komma <strong>till</strong> <strong>skolan</strong> och höll reda<br />
på deras närvaro var ytterligare ett sätt <strong>som</strong> användes i Skärholmen för att<br />
försöka få bukt med den ogiltiga frånvaron. Som konsekvens hade det blivit<br />
lugnare på <strong>skolan</strong> och färre skolkare. Genom ett <strong>inte</strong>nsivare samarbete mellan<br />
skola och socialvård lyckades man i Jordbro minska skolket med tio procent. 20<br />
Sundell m.fl. har i en rapport framhållit att <strong>skolan</strong> måste erkänna skolket<br />
<strong>som</strong> ett problem. 21 Genom att undersöka skolkets utbredning <strong>inte</strong>rnt på varje<br />
skola via anonyma elevenkäter <strong>som</strong> sedan analyseras kan man få större över<br />
17 I Jönsson (1990).<br />
18 Alexandersson & Gummesson (1979) i Jönsson (1990).<br />
19 Herlin (1974), Andersson m.fl. (1974), Kullgren (1974), samtliga i Jönsson (1990).<br />
20 Ejd (1987) i Jönsson (1990).<br />
21 Sundell, Knut m.fl. (2005) Elever på vift. Vilka är skolkarna? Stockholm, FoUrapport 2005:15.<br />
rätten <strong>till</strong> <strong>utbildning</strong> 1