Rätten till utbildning- Om elever som inte går i skolan - Skolverket

More documents

Recommendations

Info

utmaningar utifrån sin nivå (som kan variera över tid), kan ägna lång tid åt något de känner motivation inför men lika gärna tröttnar på variationsbristen, ofta kan framstå som skolbegåvade och emellanåt uppvisar en livlig berättarfantasi. Ojämnhet är ett begrepp som föräldrarna ofta använder för att beskriva sina barns kompetenser. Problemen tycks särskilt hänga ihop med den sociala situationen och hur de bemöts. Vissa föräldrar menar att det inte är alldeles enkelt för deras barn att vara tillsammans i grupp med andra barn när de har behov av att få tät återkoppling på vad de gör eller gärna bevakar vad andra gör, vilket beskrivs som t.ex. ”hon är polis”, ”han vill gärna vinna”. De flesta nämner svårigheter att förstå nyanser, läsa mellan raderna (t.ex. ironi) och att avläsa sociala samspelsregler. En förälder efterfrågar att skolan efter kritiska situationer diskuterar och analyserar alternativa handlingsmönster med flickan. Ofta innebär rasterna eller i något fall skolskjutsen särskilda problem. Vanligen saknar barnen kamrater under åtminstone de senare grundskoleåren. En konsekvens av detta är att barnen ofta blir isolerade eller vistas i ett ensidigt vuxensällskap. En förälder beskriver det som att pojken nöter ut sina kamrater, en annan att pojken inte kan avläsa sociala koder som förekommer i leken mellan barnen. Utanförskapet uppges av de flesta av föräldrarna ha accelererat med tiden och i flera av de äldre ungdomarnas fall (flickorna) rör det sig idag om synnerligen problematiska livsstilar. Sammantaget tycks föräldrarna ha fått kämpa dels för att få utredningarna till stånd så att man kan argumentera för barnens behov, dels för att få stöd av skolan och andra samhällsfunktioner. Kampen har enligt de flesta föräldrarna varit mycket slitsam och inte sällan har situationerna blivit desperata och lett till omfattande frånvaro från skolan för barnen och från arbetet för föräldrarna. Omkring hälften av de intervjuade har spontant uppgivit att de varit eller är sjukskrivna på grund av svårigheterna, i vissa fall rör det sig om en period på flera år. några sammanfattande reflektioner Föräldrarnas berättelser om barnens skolsituation visar inte bara på skolans svårigheter när det gäller att bemöta barnen så att deras rätt till utbildning inte äventyras, de visar också på vilka svåra problem skolan måste kunna hantera. Av föräldrarnas berättelser framgår att de är mycket väl medvetna om att deras barn har speciella problem. Dessa kunskaper måste skolan sannolikt bli bättre på att utnyttja för att åstadkomma fungerande lösningar. Det är tydligt att för samtliga ovanstående föräldrar är det inte diagnosen som är stämplande, det är hur man har bemött deras barn genom att t.ex. 80 rätten till utbildning
placera eleven i vissa situationer som kan uppfattas kränkande. En svårighet tycks vara att skolan inte kan göra individuella undantag och t.ex. låta en enskild elev redovisa sitt arbete på en dator. ”Alla ska göra på samma sätt” gäller i alltför stor utsträckning. En önskan om diagnos, för att få bättre förståelse för barnets problem, kan i sig också medföra en oönskad exkludering i skolan. I en artikel i Scandinavian Journal of Educational Research sammanfattades det så här: ”Vad eleverna upplevde som stämplande tycktes inte vara diagnosen i sig utan hur skolorna sedan organiserade deras undervisning och det särskilda stödet”. 39 39 E Heimdahl Mattsson and L RollPettersson, Scandinavian Journal of Educational Research nr 3, July 2007. rätten till utbildning 81
Page 1 and 2:
RappoRt 309 2008 Rätten till utbil
Page 3 and 4:
Rätten till utbildning Om elever s
Page 5 and 6:
Förord Alla skolpliktiga barn har
Page 7:
7. Exempel på arbete för att motv
Page 10 and 11:
Sammanfattning Syftet med denna stu
Page 12 and 13:
är densamma i kommunala skolor och
Page 14 and 15:
1 rätten till utbildning
Page 16 and 17:
Inledning Bakgrund Alla barn har en
Page 18 and 19:
går i skolan? Vad innebär det att
Page 20 and 21:
För att förstå den komplicerade
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Skolplikt och rätten till utbildni
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Tidigare studier om ogiltig frånva
Page 30 and 31:
en tredjedel av de tillfrågade rek
Page 32 and 33: Konsekvenser av elevfrånvaron En b
Page 34 and 35: lick över skolkets frekvens. Skola
Page 36 and 37: den senare gruppen, som äventyrar
Page 38 and 39: Resultat från enkätundersökninge
Page 40 and 41: mycket komplicerad i en förortskom
Page 42 and 43: Tabell 1. är skolbyten vanligt fö
Page 44 and 45: Tabell . finns det för närvarande
Page 46 and 47: eller i fristående skolor uppdater
Page 48 and 49: Tabell 6. förvaltningarnas känned
Page 50 and 51: Tabell 7. Om det finns kommunala ri
Page 52 and 53: Tabell 10. anmäler fristående sko
Page 54 and 55: Tabell 1 . antal elever i kommunal
Page 56 and 57: Diagram 4. andel (i promille) lång
Page 58 and 59: Tabell 16. antal elever i kommunala
Page 60 and 61: Diagram 7. andel elever (i promille
Page 62 and 63: 1 500 elever i kommunala skolor och
Page 64 and 65: Kommunerna och de fristående skolo
Page 66 and 67: ungefär 500 elever utestängdes fr
Page 68 and 69: och aggressionen så handlar det sa
Page 70 and 71: Könsfördelningen bland de elever
Page 72 and 73: företrädare för skolan i kommune
Page 74 and 75: 7 rätten till utbildning
Page 76 and 77: Situationer när elever har varit l
Page 78 and 79: under tvåårsperioden 20040901
Page 80 and 81: förstår att det är en prestation
Page 86 and 87: Skolverkets tillsynsbeslut Ambition
Page 88 and 89: går inte inom ramen för analysen
Page 90 and 91: I strävan att lösa problemen har
Page 94 and 95: Exempel på arbete för att motverk
Page 96 and 97: arbetssätt och handlingsplaner fö
Page 98 and 99: ningsförvaltningen och social oc
Page 100 and 101: omhändertagande barnen har rätt t
Page 102 and 103: en prövotid för eleven på en må
Page 106 and 107: Sammanfattande diskussion och sluts
Page 108 and 109: asylsökande barn i kommunen som in
Page 110 and 111: De olika bilderna av orsakerna till
Page 112 and 113: för en trygg och lärande skolmilj
Page 114 and 115: Fortsatt arbete inom Skolverket All
Page 116 and 117: Bilaga 1 Lagtext Skollagen (1985:11
Page 118 and 119: Bilaga 2 Teknisk beskrivning, enkä
Page 120 and 121: I avsnitt 4 har antagits att skolor
Page 122 and 123: espektive perspektiv. Beskrivningar
Page 124 and 125: Skolverkets bedömning Skolverket b
Page 126: 124 rätten till utbildning
show all

Rätten till utbildning- Om elever som inte går i skolan - Skolverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?