Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Separationen från <strong>Pellervo</strong><br />
På <strong>Pellervo</strong> anade man att den svenskspråkiga<br />
andelsverksamheten skulle gå sina egna<br />
vägar, och man utsåg en kommitté bestående<br />
av Wrede, Serlachius och Hedvig Gebhard,<br />
Hannes Gebhards hustru, som var svenskspråkig,<br />
att bedriva svenskspråkig andelspropaganda.<br />
Kommittén utsågs även för att de<br />
svenska lantbrukssällskapen i Borgå hade<br />
grundat <strong>Svenska</strong> Andelsdelegationen som ett<br />
från <strong>Pellervo</strong> fristående organ. Man ansåg det<br />
"naturligt att svenskarna inte kunde driva någon<br />
sak inom ett organ, där fennomanerna<br />
hade en så stor övermakt som inom <strong>Pellervo</strong>”.<br />
Trots dessa påståenden var separeringen från<br />
<strong>Pellervo</strong>, lika litet som den tidigare nämnda<br />
Labortvisten, en språkfråga. Detta framg<strong>år</strong> tydligt<br />
i det utlåtande som beredningsutskottet vid<br />
andelskongressen i Vasa gav: "Andelsverksamheten<br />
på svenskt håll har icke nått den utveckling,<br />
som önskvärt vore och vartill de naturliga<br />
förutsättningarna ingalunda saknas, där<br />
arbetet bedrives på ett tillräckligt effektivt och<br />
för den svenskspråkiga befolkningens egenart<br />
fullt ändamålsenligt sätt.” Detta kan åter ske<br />
genom bildandet av ett fristående och till sitt<br />
arbetssätt självständigt andelsförbund.<br />
Detta är icke separeringslusta utan fastmer<br />
omtanke om andelsrörelsens utveckling och<br />
blomstring. Svenskfolket skall i ett eget förbund<br />
känna sig fullt tillfreds och därigenom<br />
kunna föra andelsidén till det mål, som den bör<br />
kunna nå. Genom ett dylikt steg nå de svenska<br />
kooperatörerna en ställning, som gör dem<br />
jämställda med de finska. Samtidigt nås ett<br />
fruktbringande meningsutbyte och samarbete<br />
till fromma för hela kooperationens utveckling."<br />
I en doktorsavhandling vid statsvetenskapliga<br />
fakulteten vid Helsingfors Universitet på 1960talet<br />
om andelsrörelsens uppdelning av Kyösti<br />
Suonoja konstaterades även att de svenska<br />
andelslagens utträde ur <strong>Pellervo</strong> inte var förenat<br />
med maktstrider, utan att det skedde genom<br />
vänskapliga överenskommelser. Den<br />
praktiska följden av andelskongressens beslut<br />
att bilda ett fristående svenskt andelsförbund<br />
blev att <strong>Pellervo</strong> indrog sin svenska konsulent<br />
från den 1 september 1919, vilket ledde till att<br />
Ruben Bremer övergick i Labors tjänst. Under<br />
<strong>år</strong> 1920 beslöt <strong>Pellervo</strong> vidare indra den<br />
svenska upplagan av tidskriften <strong>Pellervo</strong>.<br />
Ruben Bremer, agronom,<br />
seketerare 1927-1938<br />
.<br />
I tidskriftens sista nummer (12/1920) uttalades<br />
dock en förhoppning om samarbete inom landets<br />
andelsverksamhet "till välsignelse för v<strong>år</strong>t<br />
land och folk”. Att denna förhoppning infriats<br />
visar det goda samarbete som under <strong>år</strong>ens<br />
lopp utvecklats mellan <strong>Andelsförbund</strong>et och<br />
<strong>Pellervo</strong>.<br />
Hållbar administration<br />
Redan från starten gick <strong>Andelsförbund</strong>et in för<br />
en organisationsmodell med <strong>år</strong>smöte, fullmäktige<br />
(fr.1923) och styrelse. Förbundets sekreterare<br />
fun<strong>ger</strong>ade som verksamhetsledare och<br />
hade till sin hjälp ett ekonomiutskott. Senare<br />
ändrades detta till styrelsens arbetsutskott.<br />
Fullmäktige bestod till <strong>år</strong> 1930 av åtta ordinarie<br />
medlemmar och åtta suppleanter. Styrelsen<br />
bestod de första <strong>år</strong>en av fem ordinarie medlemmar<br />
och två suppleanter. Från <strong>år</strong> 1925 utökades<br />
antalet ordinarie medlemmar till sex<br />
och suppleanterna till tre.<br />
Fr.o.m. <strong>år</strong> 1931 företogs en nyordning varefter<br />
fullmäktiges medlemsantal kunde variera mellan<br />
18 och 36. Länge var medlemsantalet 25,<br />
ökade sedan till 28 för att på 19<strong>80</strong>-talet igen<br />
minska till 18.<br />
Styrelsemedlemmarnas antal har varierat från<br />
tre till sex (3-6) och suppleanternas antal från<br />
två till fem (2-5). Sedan <strong>år</strong> 1947, då sekreterarbefattningen<br />
ändrats till verkställande direktör,<br />
blev förbundets VD självskriven medlem<br />
av styrelsen ända fram till <strong>år</strong> 1993, varefter VD<br />
fun<strong>ger</strong>at som föredragande och sekreterare.<br />
Fr.o.m. <strong>år</strong> 1993 har fullmäktige avskaffats, då<br />
medlemsandelslagens antal kraftigt minskat<br />
och verksamheten kunnat bedrivas med en
Change language