Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo

Framtidsperspektiv
De stora förändringarna, hotbilderna och möjligheterna,
som i dag präglar samhället och
speciellt företagsverksamheten, gör andelsverksamhetens
framtidsperspektiv extra intressanta.
Under åren har framtidsfrågorna
ofta varit på tapeten i hälsningstal, festföredrag,
kurser m.m. När lagen om andelslag
inom kort skall "grundrenoveras" och likriktas
med övrig lagstiftning - ett lagförslag är på remiss
detta år och beräknas träda ikraft år 2000
- ger detta framtidsperspektiven extra krydda.
Kooperationen och framtiden
Under denna rubrik granskade Lars-Johan
Lindqvist, professor i marknadsföring vid
Svenska Handelshögskolan, kooperationen i
sitt festföredrag vid Andelsförbundets 70årsjubiléum
år 1989. Lindqvist jämförde de
amerikanska framtidsforskarna Patricia Aburdenes
och John Naisbitts 10 synpunkter på
hur ett framgångsrikt företag borde fungera i
framtiden med de kooperativa grundidéerna
och kom bl.a. fram till följande:
"Då man granskar Naisbitts och Aburdenes teser
ser det ut som om kooperationen skulle ha
goda möjligheter att hävda sig i framtiden.
Närhistorien i Finland stöder inte denna tanke,
vilket dock inte betyder att det är fel på kooperationen
som ideologi. Möjligen är det fel på
våra kooperativa företag, som glömt bort sitt
kooperativa ursprung och som tävlar sig till
döds på konkurrentens villkor. Kooperationen
betyder ingalunda att det är tillåtet att bedriva
en olönsam verksamhet.
" Aldrig förr har stämningarna
i samhället och
kraven på mjuka värden
varit så nära de kooperativa
värderingarna som idag."
Åke Stenström 1999
Tvärtom bör det kooperativa företaget vara
lönsammare än ett motsvarade privatägt för att
kunna ta det ansvar ideologin förutsätter. Ett
unikt inslag i det kooperativa företaget är att
överskottet skall utdelas till ägarnamedlemmarna
i form av återbäring. Även för
detta krävs att företaget är lönsamt. Ett annat
unikt drag är den demokratiska uppbyggnaden.
Varje ägare har en röst. I ett aktiebolag
kan en enda person uppnå beslutsmajoritet.
Det är aldrig möjligt i ett kooperativt företag.
Enligt professor Ulf af Trolle i Sverige har de
kooperativa företagen inte lyckats utnyttja
dessa två unika ingredienser i sin verksamhet
under de senaste decennierna."
Sedan kommer Lindqvist in på Andelsförbundets
möjligheter:
"För att förbundet skall kunna uppleva sitt 100årsjubiléum
krävs att det arbetar för att de finlandssvenska
värderingarna tillvaratas inom
den kooperativa rörelsen i Finland. Jag är
övertygad om att kooperationen har en ljus
framtid. Däremot ställer jag mig tveksam till,
om de nuvarande kooperativa företagen i Finland
har en framtid. För att de skall ha det
krävs att de återfinner sina rötter och får dem
att frodas i en modern jordmån. Waylon Jennings
uttrycker det fritt översatt så att "det är
kanske dags att som kooperatör se sig själv i
spegeln"! (Maybe it’s time to go back to the
basics of love)."
Ser man på hur det nu, 10 år senare, har gått
kan man konstatera, att Lars-Johan Lindqvists
visioner i flera avseenden redan besannats.
Andelsförbundets framtid kommer givetvis att
bero på hur dess medlemsföretag klarar sig i
dagens hårda konkurrens. Detta gäller framförallt
de producentkooperativa företagen i mejeri-,
slakteri-, och äggbranschen. Om dessa
företag skall kunna bevara sin finlandssvenska
identitet måste de klara marknadens utmaningar.
För Andelsförbundet verkar 90-talets nykooperation
aktiverande Det är något av ett återupplivande
av 20-talets nybyggaranda. De traditionella
andelsföretagen är dock fortfarande
basen för den framtida verksamheten.