Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
20-<strong>år</strong>s jubileet. Plaketten best<strong>år</strong> av en svart<br />
platta av konstmaterial och en medalj, präglad<br />
i brons. På medaljen finns avbildat ett v<strong>år</strong>dträd,<br />
som symboliserar <strong>Finlands</strong> svenska andelsrörelse<br />
och som har förbundets namn som<br />
omskrift. Trädets rötter förgrenar sig till<br />
svenskbygderna i Österbotten, Åboland, Nyland<br />
och till Åland. Länsvapnen på medaljen<br />
an<strong>ger</strong> detta, vartill bandet kring trädets stam<br />
bär sentensen "<strong>Enighet</strong> <strong>ger</strong> <strong>styrka</strong>”. Ett slagord,<br />
som Ragnar Laurén ofta använde.<br />
Till en början var förtjänstmärket i guld, guldkorset,<br />
förbundets förnämsta utmärkelsetecken,<br />
medan plaketten var avsedd för alla dem<br />
som i sin dagliga gärning gjort en fullödig insats<br />
i andelsrörelsen. År 1952 ändrades dock<br />
reglerna för plaketten sålunda, att den blev det<br />
förnämsta utmärkelsetecknet och separata förtjänstmedaljer<br />
i guld, silver och brons med<br />
rödgult band utdelas för 30, 20 respektive 10<br />
<strong>år</strong>s tjänst inom andelsrörelsen. Plaketten utdelas<br />
enbart på <strong>Andelsförbund</strong>ets eget initiativ åt<br />
personer, andelsföretag och sammanslutningar,<br />
medan medaljerna utdelas på ansökan av<br />
medlemsföretagen. Hösten 1999 hade 197<br />
plaketter, som numera kallas hedersplaketter<br />
och nästan 1 900 medaljer utdelats.<br />
Rekordantal medlemsandelslag<br />
Krigs<strong>år</strong>en med brist på livsmedel och arbetskraft<br />
och åtföljande reglementering satte givetvis<br />
sin prägel även på <strong>Andelsförbund</strong>ets medlemsandelslag.<br />
Omsättningen sjönk kraftigt<br />
och verksamheten blev i många fall förlustbringande.<br />
Jämfört med andra branscher i näringslivet<br />
överlevde dock andelsrörelsen krigs<strong>år</strong>en<br />
rätt bra. <strong>Andelsförbund</strong>ets medlemsföretag<br />
ökade t.ex. från <strong>år</strong> 1940 till <strong>år</strong> 1945 från<br />
182 till 192, som var det högsta antalet medlemsföretag<br />
i <strong>Andelsförbund</strong>ets historia. Tabell<br />
1 visar utvecklingen av antalet medlemmar<br />
från grundandet 1919 till 1999.<br />
År 1940 anslöt sig Ålands Andelsslakteri, ÅAS,<br />
som medlem i <strong>Andelsförbund</strong>et. ÅAS, som<br />
startade redan <strong>år</strong> 1909, var veterligen det första<br />
andelsslakteriet i landet. Sydvästra <strong>Finlands</strong><br />
Andelsslakteri, som var följande, grundades<br />
<strong>år</strong> 1913. ÅAS hade länge haft kontakter<br />
med <strong>Andelsförbund</strong>et, men inte varit medlem i<br />
förbundet. Ända sedan 1920-talet, då Andels-<br />
laget Nutrio i Helsingfors och Österbottens<br />
Kreaturslag i Vasa var medlemmar under en<br />
kortare tid, hade det inte förekommit något andelsslakteri<br />
bland förbundets medlemmar. År<br />
1944 bildades Andelslaget Österbottens Kött,<br />
ÖK, av det <strong>år</strong> 1934 grundade Österbottens<br />
Kött Ab, och blev medlem i <strong>Andelsförbund</strong>et.<br />
Då endel handelslag på 1920-talet blev medlemmar<br />
i Kreaturscentrallaget, som <strong>år</strong> 1940<br />
blev Karjakunta och <strong>år</strong> 1978 Centrallaget OK-<br />
Liha, ledde detta till en konflikt mellan producent-<br />
och konsumentintressena, varvid andelsslakterierna<br />
<strong>år</strong> 1936 bildade Producenternas<br />
Köttcentrallag, PKC. Konflikten fortsatte<br />
flera decennier och ledde bl.a. till att Karjakunta<br />
uteslöts ur <strong>Pellervo</strong> <strong>år</strong> 1965.<br />
<strong>Andelsförbund</strong>et förhöll sig neutralt till köttkonflikten,<br />
även om man diskuterade densamma<br />
inom kötthandelsutskottet och från 1943 även<br />
gjorde en överenskommelse med PKC om att<br />
LoA också blev organ för den svenska andelsslakterirörelsen<br />
i landet. Förutom ÅAS och ÖK<br />
samarbetade <strong>Andelsförbund</strong>et med de tre tvåspråkiga<br />
andelsslakterierna: Sydvästra <strong>Finlands</strong><br />
Andelsslakteri, LSO, Södra <strong>Finlands</strong><br />
Andelsslakteri och Västra Nylands Andelsslakteri.<br />
Den svenska representationen i PKC var<br />
rätt stark, då personer som Uno Hildén, Emil<br />
Hästbacka, Karl Laurén och Klas Nyström i<br />
slutet av 30-talet var medlemmar av förvaltningsrådet.<br />
Klas Nyström, VD för ÅAS, och<br />
Karl Laurén var medlemmar av <strong>Andelsförbund</strong>ets<br />
fullmäktige. Samarbetet med PKC har<br />
även senare upprätthållits. Åren 1949-59 var<br />
agronom Ragnar Söderholm VD för PKC och<br />
känd från sin tid vid Labor.<br />
Beträffande fiskandelslagen hade tidigare endast<br />
enstaka fiskandelslag sporadiskt varit<br />
med i <strong>Andelsförbund</strong>et. Åren 1945-46 anslöt<br />
sig sju fiskandelslag och <strong>år</strong> 1946 grundades,<br />
med <strong>Andelsförbund</strong>ets medverkan, en centralaffär,<br />
Fiskcentrallaget, i Helsingfors. Fiskcentrallaget<br />
kämpade dock med ekonomiska<br />
sv<strong>år</strong>igheter, bl.a. på grund av Andelslaget<br />
Åbolands Fisk. Då sv<strong>år</strong>igheterna <strong>år</strong> 1948<br />
hopade sig måste Fiskcentrallagets<br />
affärsrörelse inställas. Efter det företaget<br />
räddats från konkurs av centrallagen fortsatte<br />
Fiskcentrallaget närmast som ett förmedlings-<br />
och kontaktorgan för fiskandelslagen.
Change language