Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
förbundet. Utlåtandet skrevs av Åke Stenström,<br />
då ordförande i KAL: "Vi anser - ehuru<br />
den praktiska nyttan för v<strong>år</strong>a handelslags del<br />
är av underordnad betydelse - att <strong>Finlands</strong><br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Andelsförbund</strong> bör fortsätta sin verksamhet.<br />
<strong>Andelsförbund</strong>et bör liksom hittills vara<br />
ett samlande organ för den svenskspråkiga<br />
andelsrörelsen i Finland. Förbundet borde<br />
också vara en utjämnande faktor mellan å ena<br />
sidan handelslagen och å andra sidan producentorganisationerna."<br />
När fullmäktige <strong>år</strong> 1969 tog del av rapporten<br />
och utlåtandena uttalade man som sin positiva<br />
uppfattning, att förbundet trots blygsamma resurser<br />
kunde hävda v<strong>år</strong> minoritetsgrupps intressen<br />
och synpunkter i det kooperativa arbetet,<br />
såväl utåt som inåt. Vid sidan av ökat<br />
samarbete med <strong>Pellervo</strong> och de stora kooperativa<br />
centralaffärerna och organisationerna<br />
var det ett direkt krav, att <strong>Andelsförbund</strong>et, via<br />
tidningspress och massmedia borde intensifiera<br />
kooperationens budskap till en större allmänhet.<br />
Ett konkret resultat var att andelsdagarna från<br />
förr (1920-1940-talet) skulle återupplivas, vilket<br />
även skedde från hösten <strong>år</strong> 1970. Stadgeändringen<br />
fick dock anstå, medan man i övrigt<br />
skulle arbeta vidare enligt de antydda linjerna.<br />
Jubileum befäste samhörighet<br />
År 1969 var för <strong>Andelsförbund</strong>et ett jubileums<strong>år</strong>,<br />
50-<strong>år</strong>sfesten, ett festplenum med högklassigt<br />
program, firades i Vasa på Rest.<br />
Sandviksvillan i närvaro av 250 personer. Ordföranden<br />
Eric A. Serén sade i sitt hälsningstal:<br />
"En genomgående tendens i dagens samhällsutveckling<br />
är att allt skall vara möjligast<br />
stort, likformigt och centraldiri<strong>ger</strong>at för att<br />
samhällsutvecklingen bäst skall kunna betjänas.<br />
Måhända är detta riktigt. Vi på finlandssvenskt<br />
håll vill dock samtidigt hävda, att trivsel<br />
och samhörighet inom den egna snävare<br />
kretsen har ett sporrande egenvärde som inte<br />
f<strong>år</strong> förbises". Festföredraget "Jordbruket i<br />
samhällsekonomin" hölls av dr. Sven Holmström<br />
från Jordbrukets Utredningsinstitut i<br />
Sverige. Birgit Labbart med solosång, Lappfjärds<br />
spelmansgille, VD Hilding Frostells presentation<br />
av 50-<strong>år</strong>shistoriken, uppvaktningar<br />
och hedersbetygelser gav jubileumsfesten en<br />
sällsynt varm stämning. <strong>Andelsförbund</strong>ets profil<br />
höjdes med 100 %.<br />
Ökat rationaliseringsbehov<br />
<strong>Andelsförbund</strong>ets medlemsantal minskade på<br />
1960-talet med 34. Minskningen var störst<br />
bland andelsmejerier, äggandelslag och handelslag.<br />
Mejerierna minskade på grund av fusioner<br />
och upplösningar. Centrallaget <strong>Enighet</strong>en<br />
byggde nyanläggningar i Kånala och Vörå.<br />
Till kärningscentralen i Vörå anslöt sig 15 mejerier.<br />
På Åland skedde en fullständig centralisering<br />
sålunda att alla fyra andelsmejerier anslöt<br />
sig till Ålands Centralandelslag, som blev<br />
det enda mejeriföretaget i öriket. I Åboland fusionerade<br />
de kvarvarande andelsmejerierna<br />
Kimito Am och Pargas Am till Skärg<strong>år</strong>dens<br />
Mejeriandelslag <strong>år</strong> 1967.<br />
Äggandelslagen minskade med sju stycken<br />
och fun<strong>ger</strong>ade, liksom endel lokala handelslag,<br />
som leverantörsandelslag till<br />
Österbottens Äggcentrallag. Endel<br />
äggproducenter var direkta medlemmar i ÖÄC,<br />
som <strong>år</strong> 1955 ändrat sina stadgar så att<br />
personmedlemmar kunde förekomma. ÖÄC<br />
råkade in i en ny finansierings- och<br />
lönsamhetskris kring <strong>år</strong> 1960. Tack vare<br />
finansieringshjälp från Vientikunta Muna -<br />
senare Munakunta - kunde verksamheten fortsätta.<br />
Samarbetet med VM ledde till att Munakunta<br />
erhöll en plats i Äggcentrallagets direktion.<br />
Ett förslag att i krisskedet ombilda Äggcentrallaget<br />
till ett aktiebolag, med hjälp av<br />
<strong>Enighet</strong>en, ÖK och möjligen något andelsmejeri,<br />
mötte principiella betänkligheter. Snart<br />
växte En stor ÖÄC:s del av invägning. handelslagen som konkurrerat<br />
började leverera till företaget och verksamheten,<br />
som <strong>år</strong> 1962 byggdes ut med ett packeri,<br />
som ytterligare utvidgades <strong>år</strong> 1967 i Smedsby<br />
utanför Vasa, blev framgångsrik.<br />
De två andelsslakterierna, ÖK och ÅAS, arbetade<br />
under rätt goda förhållanden i början av<br />
60-talet. Mot slutet av 60-talet försämrades<br />
dock lönsamheten. Det blev aktuellt med rationaliseringsåtgärder.<br />
ÖK upphörde med<br />
korvtillverkning i Bennäs och drog in partila<strong>ger</strong>.<br />
ÅAS, där ledningen övertagits av ÅCA:s styrelse<br />
och VD Stig Carlson, upphörde med sin<br />
charkuterifabrik och sitt handelskök. Företaget
Change language