Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
övriga branscher då det gällde att avgöra endel<br />
konflikter och konkurrensfrågor. <strong>Andelsförbund</strong>ets<br />
konkreta insatser för äggkooperationens<br />
start och utveckling var betydande.<br />
Kötthandelsutskottet, senare andelsslakteridelegationen,<br />
startade <strong>år</strong> 1941. Verksamheten<br />
låg nere under krigs<strong>år</strong>en. Sedan ÖK startat <strong>år</strong><br />
1944 aktiverades verksamheten inom delegationen.<br />
Den s.k. köttkonflikten mellan de PKC<br />
anslutna andelsslakterierna och Karjakunta<br />
diskuterades flitigt inom <strong>Andelsförbund</strong>ets organ<br />
och ledde inte heller till konflikter på finlandssvenskt<br />
håll. SOK t.ex. accepterade att<br />
<strong>Andelsförbund</strong>et tog parti för andelsslakterierna<br />
och PKC.<br />
År 1945 grundades ett fiskhandelsutskott då<br />
fiskandelslagen, främst i Österbotten, saknade<br />
en ideell centralorganisation, inom vars krets<br />
fiskhandelns frågor och andra ekonomiska<br />
frågor, som stod fiskarna nära, kunde dryftas.<br />
Till fiskhandelsutskottet kallades representanter<br />
för fiskandelslagen och fiskeriförbunden i<br />
de fyra landskapen. Som det framg<strong>år</strong> i denna<br />
historik gjordes en hel del för andelsverksamhetens<br />
främjande bland fiskarna. Den geografiska<br />
splittringen och de övriga ekonomiska<br />
förutsättningarna har dock inte gynnat kooperativ<br />
fiskhandel.<br />
Det fanns några utskott som arbetat under kortare<br />
perioder och sporadiskt som t.ex. spannmålsutskottet<br />
och skogshandelsutskottet. Det<br />
sistnämnda kallade sig även skogshandelsdelegation<br />
under ett par decennier då kooperativa<br />
skogshandelsfrågor var aktuella.<br />
De första <strong>år</strong>en<br />
Det nybildade <strong>Finlands</strong> <strong>Svenska</strong> <strong>Andelsförbund</strong><br />
gjorde det möjligt att samla den finlandssvenska<br />
andelsrörelsen till en fruktbar samverkan.<br />
Till de frågor man genast från början<br />
hade att ta itu med på uppdrag av Andelskongressen<br />
hörde bl.a.<br />
1) den svenska andelsundervisningen<br />
2) att grunda ett centrallag för svenskbygdens<br />
andelsmejerier<br />
3) att utveckla andelskasserörelsen samt frågan<br />
om<br />
4) att utge en egen tidskrift<br />
Styrelsen gick med stor energi in för att lösa<br />
dessa frågor och kunde även snart notera<br />
framgångar. Också medlemsanslutningen tog<br />
fart. Redan vid utgången av det första hela<br />
verksamhets<strong>år</strong>et hade förbundet 61 finlandssvenska<br />
medlemsandelslag.<br />
<strong>Andelsförbund</strong>ets medlemsk<strong>år</strong> dominerades<br />
från början av de neutrala till CHF (SOK) och<br />
Allmänna Handelslagsförbundet anslutna handelslagen.<br />
Av <strong>Andelsförbund</strong>ets 40 stiftande<br />
medlemsandelslag var sålunda 30 handelslag.<br />
Som ett resultat av <strong>Andelsförbund</strong>ets verksamhet<br />
grundades i början på 1920-talet flera<br />
andelslag och centrallag i svenskbygden.<br />
Smörexportlaget <strong>Enighet</strong>en, som grundats <strong>år</strong><br />
1917 ombildades tillsammans med Österbottens<br />
Kreaturslag <strong>år</strong> 1922 till en centralaffär,<br />
Centrallaget <strong>Enighet</strong>en. Ålands Centralandelslag<br />
igen startade <strong>år</strong> 1922. Södra <strong>Finlands</strong> Mejeriförbund<br />
inledde sin verksamhet <strong>år</strong> 1923.<br />
Snart grundades även ett antal andelskassor<br />
som ett resultat av <strong>Andelsförbund</strong>ets upplysningsverksamhet.<br />
År 1928 startade de första<br />
lokala äggandelslagen och Österbottens Äggcentrallag<br />
kom till <strong>år</strong> 1931.<br />
När Centrallaget <strong>Enighet</strong>en kom till<br />
Mejeribranschen har länge varit den enda andelsbransch<br />
som haft en självständig finlandssvensk<br />
centralaffär. Då Centrallaget <strong>Enighet</strong>en<br />
dessutom ekonomiskt sett har varit av livsviktig<br />
betydelse för <strong>Andelsförbund</strong>et kan det vara<br />
lämpligt att redogöra för den dramatik, som utspelades<br />
när centralaffären kom till. När det<br />
blev aktuellt att grunda <strong>Andelsförbund</strong>et var<br />
det av betydelse att det fanns en svensk centralaffär.<br />
<strong>Enighet</strong>ens förhistoria g<strong>år</strong> tillbaka till <strong>år</strong> 1906,<br />
då Mejeriförbundet <strong>Enighet</strong>en grundades av<br />
17 andelsmejerier i svenska Österbotten. Mejeriförbundets<br />
verksamhet gick ut på att befrämja<br />
den organisatoriska och tekniska utvecklingen.<br />
Marknadsföringen, närmast smörhandeln,<br />
låg i händerna på privata uppköpare<br />
och givetvis på Smörexportaffären Valio, som<br />
grundats <strong>år</strong> 1905. (I detta sammanhang kan<br />
det noteras att Ålands Mejeriförening grundades<br />
redan <strong>år</strong> 1895 som veterligen den första<br />
mejerisammanslutningen i landet).<br />
Det dröjde till <strong>år</strong> 1916 innan Mejeriförbundet<br />
<strong>Enighet</strong>en tog risken att överta en privat smörförmedlingsaffär,<br />
som <strong>år</strong> 1917 av 10 andels-
Change language