Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Verksamheten på 1920- och 1930-talet<br />
<strong>Andelsförbund</strong>ets verksamhet under de två<br />
första decennierna kan lämpligen indelas i två<br />
perioder. Under den första perioden, 1920-27,<br />
under professor Georg von Wendts ordförandeskap,<br />
gällde det att under starkt varierande<br />
konjunkturer följa upp de frågor som kom upp<br />
på de första andelskongresserna. Den andra<br />
perioden, 1928-38, under Ragnar Lauréns ordförandeskap,<br />
var även konjunkturbetonad,<br />
men samtidigt skedde en kraftig uppbyggnad<br />
och konsolidering av den finlandssvenska andelsrörelsen.<br />
Den första perioden 1920-27<br />
<strong>Finlands</strong> <strong>Svenska</strong> <strong>Andelsförbund</strong> började sin<br />
verksamhet under en utpräglad högkonjunktur.<br />
Förbundet vann så gott som omedelbart officiellt<br />
erkännande både i hemlandet och utomlands.<br />
Då <strong>Pellervo</strong> hade ett mycket gott förhållande<br />
till statsmakten hade detta förbund allt från<br />
starten lyft ett ansenligt statsbidrag. Detta<br />
minskade under krigs<strong>år</strong>en, men kunde igen,<br />
när Kyösti Kallio <strong>år</strong> 1918 var chef för lantbrukskommissionen,<br />
höjas. Man erhöll,<br />
förutom direkt bidrag, s.k. mejerilån och<br />
pengar för torparområdena. För <strong>år</strong> 1919<br />
lyckades <strong>Andelsförbund</strong>ets ordförande även<br />
utverka ett statsanslag för <strong>Andelsförbund</strong>et på<br />
24 000 mk, som senare höjdes till 36 000 mk<br />
per <strong>år</strong>. Nämnas kan att medlemsavgifterna<br />
totalt de första 10 <strong>år</strong>en rörde sig mellan 7 000<br />
och Under 30 000 <strong>år</strong> 1922 mk. erhöll <strong>Andelsförbund</strong>et med-<br />
lemskap i den Internationella Kooperativa Alliansen.<br />
Arbetet ute i bygderna inriktades främst<br />
på instruktions- och upplysningsarbete genom<br />
konsulenter och kurser. Kursverksamheten har<br />
hört till en av <strong>Andelsförbund</strong>ets viktigaste<br />
verksamhetsformer.<br />
I början var det fråga om s.k. andelsdagar, där<br />
en omfattande propaganda bedrevs för att få<br />
andelsidén känd i bygderna. År 1920 bevistades<br />
dessa dagar av inemot 2000 personer.<br />
Upplysningsarbetet leddes av sekreteraren<br />
August Rosendahl, en hängiven tjänsteman<br />
som med enastående entusiasm ägnade sig åt<br />
sina mångskiftande uppgifter.<br />
August Rosendahl,<br />
folkskollärare,<br />
sekreterare 1919-1927<br />
Juridisk konsultation<br />
Då antalet nybildade andelslag var stort och<br />
då myndigheterna fordrade utlåtanden av <strong>Andelsförbund</strong>et<br />
om de nya andelslagens stadgar<br />
var det nödvändigt att skaffa juridisk hjälp.<br />
Sålunda enga<strong>ger</strong>ades ingen mindre än häradshövdingen<br />
och friherren Ernst von Born<br />
för uppdraget. Han stod för den juridiska rådgivningen<br />
<strong>år</strong>en 1921-30. Han blev även invald<br />
i styrelsen, där han under flera <strong>år</strong> var viceordförande.<br />
Ernst von Born, ordförande för<br />
svenska folkpartiet <strong>år</strong>en 1934-45 och 1955-56,<br />
inrikesminister och justitieminister under krigs<strong>år</strong>en,<br />
är den mest kända politikern, som verkat<br />
inom <strong>Andelsförbund</strong>et. Inom <strong>Pellervo</strong> har partipolitiken<br />
spelat en större roll än inom <strong>Andelsförbund</strong>et.<br />
Först var det samlingspartiet, gammelfinnarna<br />
och de konstitutionella, som dominerade.<br />
På 20-talet kom agrarförbundet<br />
alltmer in i bilden i <strong>Pellervo</strong>. Bl.a. har J.K. Paasikivi,<br />
Väinö Tanner och Kyösti Kallio innehaft<br />
betydande poster inom <strong>Pellervo</strong>.<br />
Efterkrigstidens högkonjunktur gav <strong>Andelsförbund</strong>et<br />
medel inte enbart för dess konsultativa<br />
och ideella arbete. Under några <strong>år</strong> kunde förbundet,<br />
förutom sekreterare och kanslipersonal,<br />
avlöna fyra distriktskonsulenter och därjämte<br />
i samarbete med <strong>Svenska</strong> Folkakademin<br />
i Malm underhålla ett andelsinstitut enligt det<br />
initiativ, som togs av Andelskongressen i Vasa.<br />
Vid institutet utbildades personal för andelsföretagen.<br />
Då denna verksamhet dock<br />
ledde till en konflikt med SOK upphörde andelsinstitutet<br />
efter att ha verkat i några <strong>år</strong>.
Change language