Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Centrallagsfrågan<br />
<strong>Andelsförbund</strong>ets första ordförande, Georg<br />
von Wendt, var professor i husdjurslära, känd<br />
vetenskapsman och politiker. Han kom in i<br />
riksdagen <strong>år</strong> 1919 som kandidat i södra valkretsen<br />
i Österbotten. Han bidrog bl.a. aktivt till<br />
att nationalitetsparagrafen infördes i re<strong>ger</strong>ingsformen.<br />
Han var en erfaren kooperatör.<br />
Samtidigt var han de stora planernas och projektens<br />
man. Han sade, att huvudavsikten<br />
med att han blev ordförande i <strong>Andelsförbund</strong>et<br />
var att hitta en lösning på frågan "ett svenskt<br />
centrallag, i vilket konsument- och producentintressena<br />
kunde sammangå”. Som tidigare<br />
nämnts kunde de svenska handelslag, som<br />
hörde till SOK, inte godkänna ett sådant centrallag.<br />
De som var intresserade av ett svenskt<br />
centrallag hade närmast tänkt sig att Labor<br />
skulle överta denna uppgift. Labor hade ju redan<br />
ett stort antal medlemmar bland handelslagen<br />
genom att det levererade lantbruksmaskiner<br />
och förnödenheter till dem. Man tänkte<br />
sig sålunda att genom lämpliga stadgeändringar<br />
göra Labor till en centralorganisation,<br />
från vilken de svenska handelslagen kunde få<br />
hela sitt varubehov täckt. Idén stötte dock på<br />
flera bakslag. Det största var lågkonjunkturen,<br />
som drabbade landet före medlet av 20-talet.<br />
Speciellt Labor led kurs- och kreditförluster<br />
och måste inskränka en hel del av sin verksamhet.<br />
På grund av <strong>Andelsförbund</strong>ets engagemang i<br />
centrallagsfrågan försämrades relationerna till<br />
SOK så att detta centrallag inte ville stöda <strong>Andelsförbund</strong>ets<br />
verksamhet. Efter omfattande<br />
underhandlingar ingicks den 17 november<br />
1922 följande överenskommelse: (texten återges<br />
här i originalversion) "Mellan <strong>Finlands</strong><br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Andelsförbund</strong> å ena sidan samt<br />
Centrallaget för Handelslagen i Finland m.b.t.<br />
och Allmänna Handelslagsförbundet r.f. å andra<br />
sidan har denna dag träffats följande överenskommelse:<br />
1. <strong>Finlands</strong> <strong>Svenska</strong> <strong>Andelsförbund</strong>, Centrallaget<br />
och Allmänna Handelslagsförbundet<br />
bedriva alla kooperativt upplysnings- och<br />
instruktionsarbete, men handelslagens affärstekniska<br />
instruktion och funktionärernas<br />
fackutbildning tillhör Centrallaget.<br />
2. Då iakttagande av de allmänna kooperativa<br />
principerna är en förutsättning för handelslagens<br />
framgång, iaktta<strong>ger</strong> <strong>Finlands</strong><br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Andelsförbund</strong> i likhet med Centrallaget<br />
och Allmänna Handelslagsförbundet<br />
dem i sin verksamhet, varvid avseende<br />
tillbörligen fästes vid neutralitetsprincipen.<br />
3. Enär det är förenligt med handelslagens<br />
fördel, att deras inköp fås centraliserade,<br />
arbeta <strong>Finlands</strong> <strong>Svenska</strong> <strong>Andelsförbund</strong>,<br />
Centrallaget och Allmänna Handelslagsförbundet<br />
därhän, att handelslagen med avseende<br />
å sina inköp av konsumtionsvaror<br />
iakttaga trohet gentemot Centrallaget."<br />
Överenskommelsen mötte till en början kraftig<br />
kritik, framförallt kunde Labor inte godkänna<br />
den tredje punkten. Då underhandlingar inte<br />
ledde till något resultat anmälde Labor om utträde<br />
ur <strong>Andelsförbund</strong>et. Ordförande von<br />
Wendt hotade i sin tur att avgå, om inte Labor<br />
skulle återta sin utträdesanmälan. Efter ytterligare<br />
förhandlingar mellan alla tre parter kom<br />
man till, att Labors handel med konsumtionsvaror<br />
endast utgjorde en obetydlighet - den förekom<br />
endast i Borgå och Lovisa - medan Labor<br />
på andra områden kunde ha stor nytta av<br />
<strong>Andelsförbund</strong>et. Labor återtog slutligen sitt<br />
beslut att utträda ur förbundet och erhöll representation<br />
i <strong>Andelsförbund</strong>ets styrelse och<br />
fullmäktige. Det kunde, som vi ser, gå rätt<br />
dramatiskt till under det "glada" 20-talet.<br />
Svensk centrallånekassa aktuell<br />
På andelsdagarna betonades vikten av att öka<br />
antalet svenska andelskassor. Den första<br />
svenska andelskassan, Buskas andelskassa i<br />
Kimito, grundades visserligen redan <strong>år</strong> 1904<br />
men fick endast få efterföljare. En orsak till<br />
detta var att de finska andelskassorna till en<br />
början bedrev en stark finskhetspolitik och<br />
sparbankerna fick sålunda lättare fotfäste i<br />
svenskbygderna. <strong>Andelsförbund</strong>et bidrog dock<br />
konkret till att ett stort antal nya andelskassor<br />
grundades på 20-talet. T.ex. <strong>år</strong> 1925 gjorde<br />
sekreteraren ett "korståg" till Österbotten tillsammans<br />
med Centralkreditanstaltens revisor<br />
agronom Åke Lönnberg. Resultatet blev att 13<br />
andelskassor grundades mellan Sideby och<br />
Nedervetil. Åren 1920-30 ökade de svenska