Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ordförandebyten –<br />
förhållandet till producentrörelsen<br />
Under krigs<strong>år</strong>en låg naturligtvis förbundets<br />
verksamhet nere. Konsulent Kurt Ekberg fun<strong>ger</strong>ade<br />
tidvis som t.f. sekreterare. Förbundets<br />
kansli, som varit beläget på Kajsaniemigatan<br />
6A, flyttade den 1 juni 1943 till "<strong>Enighet</strong>ens<br />
hus" på Unionsgatan 18, där förbundet delade<br />
lokal nr 5 med Södra <strong>Finlands</strong> Mejeriförbund.<br />
Under det häftiga luftbombardemanget den 16<br />
februari 1944 över Helsingfors skadades kansliet,<br />
fönsterrutor krossades, väggarna ramponerades<br />
och endel möbler, bl.a. två Billnäs<br />
skåp skadades. Ekonomiskt var det dock fråga<br />
om rätt små skador.<br />
Då Ragnar Laurén avsade sig återval <strong>år</strong> 1943<br />
valdes riksdagsmannen och jordbrukaren Henrik<br />
Kullberg från Strömfors till ordförande för<br />
fullmäktige och styrelsen. Kullberg började sin<br />
bana inom <strong>Andelsförbund</strong>et som konsulent redan<br />
på 1920-talet. Han blev invald i fullmäktige<br />
<strong>år</strong> 1928 och verkade som förbundets ordförande<br />
till <strong>år</strong> 1950. Henrik Kullberg var en kompromissernas<br />
mästare och ledde skickligt förhandlingarna.<br />
" Legenden om andelsverksamheten<br />
som socialiseringstankens<br />
framdrivare, den skola vi för all<br />
framtid avliva."<br />
Henrik Kullberg 1946<br />
För att avlägsna villfarelsen att andelsverksamheten<br />
är en socialistisk företeelse och undergräver<br />
den personliga äganderätten betonade<br />
Kullberg, att en förnuftigt ledd andelsverksamhet<br />
är ett stöd för den bor<strong>ger</strong>liga samhällsordningen,<br />
ett medel, genom vilket de<br />
ekonomiskt svaga kan göra sin röst hörd och<br />
dra nytta av gemensam ekonomisk samverkan.<br />
Kullbergs synpunkter var även riktade mot<br />
den vänsterdominerade E-rörelsen, OTK och<br />
KK-andelsaffärerna, som genom sin förädlingsindustri,<br />
slakterier och mejerier, kraftigt<br />
ökade sina inköp från jordbrukarna <strong>år</strong>en 1939-<br />
46. Det s.k. "mejerikriget" räckte ända till <strong>år</strong><br />
1972, innan Valio övertog OTK:s mejerier.<br />
Svenskbygdens andelsföretag berördes inte i<br />
nämnvärd grad av E-rörelsens aktivering.<br />
Då producentrörelsen (MTK och SLC) efter<br />
krigs<strong>år</strong>en aktiverade sin roll som fackrörelse<br />
och avtalspartner var det lämpligt att Henrik<br />
Kullberg samtidigt var ordförande för såväl<br />
SLC som <strong>Andelsförbund</strong>et. Han sade <strong>år</strong> 1950:<br />
"Det mest glädjande är att den ekonomiska<br />
samlingsrörelse som sker inom jordbruket sker<br />
på andelsverksamhetens grund. För <strong>Finlands</strong><br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Andelsförbund</strong> bör detta vara en förmån,<br />
eftersom <strong>Andelsförbund</strong>et har till uppgift<br />
att sprida kunskapen och kännedomen om<br />
andelsverksamheten till allt vidare samhällsla<strong>ger</strong>.<br />
Producentrörelsen är tvivelsutan en mäktig<br />
tidsrörelse som sådan, men utan ett ideellt<br />
underlag förm<strong>år</strong> den ej tränga ned till djupet,<br />
medan endast arbete och ande i förening <strong>ger</strong><br />
bästa möjliga resultat. Därför kan jag inte tro<br />
annat än att producentförbundet och andelsförbundet<br />
behöver varandra."<br />
På finskt håll betydde producentrörelsens<br />
frammarsch att producenterna och agrarförbundet,<br />
senare centern, även besatte de ledande<br />
platserna inom <strong>Pellervo</strong> (t.ex. Ihamuotila,<br />
Haavisto, Kontio). Det fanns även en s.k.<br />
"personunion" mellan den högsta ledningen<br />
och centralaffärernas chefer. Inom <strong>Andelsförbund</strong>et<br />
har det inte varit en likadan koppling<br />
mellan producentrörelsen och andelsrörelsen.<br />
<strong>Andelsförbund</strong>ets ordförande har för det mesta<br />
varit företagsledare. När det sedan gällt politisk<br />
anknytning har det inte heller varit samma<br />
kamp som inom <strong>Pellervo</strong>. Man kan väl säga att<br />
ledningen för <strong>Andelsförbund</strong>et varit "neutralt<br />
bor<strong>ger</strong>lig", med starka band till SFP.<br />
År 1951 valdes kommerserådet Edvin Kaspersson,<br />
VD för Labor, till ordförande för <strong>Andelsförbund</strong>et<br />
då Henrik Kullberg på grund av<br />
bristande tid inte ville bli återvald. Kullberg utsågs<br />
i november 1953 till andra lantbruksminister,<br />
men avled plötsligt den 4 december<br />
samma <strong>år</strong>.<br />
År 1947 trädde en stadgeändring i kraft, varvid<br />
sekreterarbefattningen ändrades till verkställande<br />
direktör, som blev självskriven medlem