Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Makilo Fiskeriandelslag var även ett exempel<br />
på ett andelslag, som <strong>Andelsförbund</strong>et "biträdde"<br />
med förrättningar och uppdrag på 20-talet.<br />
Sedan <strong>år</strong> 1928 ordnades förbundets <strong>år</strong>smöten<br />
på olika orter inom verksamhetsområdet, ofta i<br />
samband med lantbrukssällskapens sommarmöten.<br />
Senare - under flera decennier - kombinerades<br />
<strong>år</strong>smötena med mejeriförbundens<br />
sommarmöten.<br />
År 1931 invaldes i fullmäktige rektor Elsa<br />
Bondsdorff, den första kvinna, som suttit med i<br />
förbundets ledande organ. Hon var rektor för<br />
Högvalla seminarium och företrädde andelskassesektorn,<br />
till en början som suppleant.<br />
Från 1933 blev hon ordinarie i fullmäktige, där<br />
hon var med ända till <strong>år</strong> 1948. Hon var den<br />
första ordföranden inom Södra <strong>Finlands</strong> Andelskasseförbund,<br />
grundat <strong>år</strong> 1941, och var<br />
även förvaltningsrådsmedlem i ACA och ACF.<br />
Jämte Hedvig Gebhard var hon på 30-talet<br />
den enda förtroendevalda kvinna på s.k. <strong>Pellervo</strong>nivå<br />
i landet.<br />
År 1931 avled en märkesmän inom finlandssvensk<br />
andelsrörelse, magister D.E. Westerlund,<br />
medlem av förbundets interimsstyrelse <strong>år</strong><br />
1919. År 1932 avled en annan märkesman,<br />
kommunalrådet Oskar Nix, viceordförande i<br />
förbundets fullmäktige <strong>år</strong>en 1920-31.<br />
Förhållandet till <strong>Pellervo</strong> var under 30-talet<br />
stabilt. Sekreteraren skriver i LoA nr 12/32:<br />
"Dessa två broderföreningar, <strong>Pellervo</strong> och <strong>Finlands</strong><br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Andelsförbund</strong>, arbeta vardera<br />
för samma sak, i främsta rummet lantbefolkningens<br />
ekonomiska förkovran. Det lig<strong>ger</strong> därför<br />
nära till hands att göra jämförande betraktelser.<br />
För den som följt med hur kooperationen<br />
utvecklats i svenskbygden, bör det vara<br />
tillfredsställande att se, hur denna nyttiga rörelse,<br />
trots boskillnaden till det yttre mellan<br />
svenskt och finskt, likväl företer genomgående<br />
likheter. Vi svenskar ha självfallet rört oss i relativt<br />
små förhållanden och därför också ytligt<br />
betraktat uppnått mindre framträdande resultat.<br />
I stället ha vi i v<strong>år</strong> trånga krets fullt lika effektivt<br />
som finnarna förmått följa utvecklingen<br />
på olika gebit och i förhållande till befolkningsmängden<br />
ha de svenska andelslagen väl<br />
förmått hävda sin ställning. Man kan konstatera<br />
att <strong>Finlands</strong> svenskar icke numera visa brist<br />
på fallenhet för den ekonomiska samverkan,<br />
som kallas andelsverksamhet".<br />
Ragnar Lauréns insats<br />
Den person som gjorde en avgörande insats<br />
för att befästa kooperationens ställning i<br />
svenskbygden var <strong>Andelsförbund</strong>ets ordförande,<br />
direktör Ragnar Laurén. Han talade varmt<br />
för andelsverksamheten inom alla branscher.<br />
Han var VD för Centrallaget <strong>Enighet</strong>en <strong>år</strong>en<br />
1922-55 och förutom ordförandeskapet i <strong>Andelsförbund</strong>et<br />
var han med i ledningen för Labor,<br />
Varuboden, ÖK, Svensk-Finland m.fl. Han<br />
var mannen som fick ekonomin i skick där han<br />
enga<strong>ger</strong>ades. Han lade grunden till <strong>Enighet</strong>ens<br />
export på 20-talet. Han grundade Mejeriaktiebolaget<br />
Milka i Vasa <strong>år</strong> 1935, som ett dotterbolag<br />
till Centrallaget, och han tog initiativ<br />
till att Milka <strong>år</strong> 1946 ombildades till Mejeriandelslaget<br />
Milka. Man kan säga att Ragnar Laurén<br />
var för <strong>Enighet</strong>en och <strong>Andelsförbund</strong>et det<br />
som F.M. Pitkäniemi (VD i Valio <strong>år</strong>en 1908-44)<br />
var för Valio och <strong>Pellervo</strong>.<br />
" Ett andelslag kan ej avyttras åt<br />
första bästa spekulant, dess andelar<br />
kunna icke utan ledningens begivande<br />
överlåtas åt vem som helst."<br />
Ragnar Laurén 1936<br />
Oscar Nix, kommunalråd,<br />
fullmäktiges viceordförande<br />
1920-1931.<br />
År 1936 sammanfattade Ragnar Laurén i en<br />
ledare i LoA nr 1 på ett utomordentligt sätt det<br />
som hänt sedan <strong>Andelsförbund</strong>ets start: "<strong>Finlands</strong>svensk<br />
andelsverksamhet har i allmänhet<br />
gjort föga väsen av sig. De mål man ställt upp
Change language