Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Professor Lars-Johan Lindqvists festföredrag<br />
"Kooperationen och framtiden" var ett av de<br />
bästa man hört. Lindqvists bedömningar och<br />
framtidsvisioner är aktuella ännu idag och refereras<br />
i historikens framtidsperspektiv.<br />
Accelererad omdaning i branscherna -<br />
Handelslagen och lantbrukshandeln saneras<br />
För handelslagen och SOK betydde <strong>80</strong>-talet<br />
h<strong>år</strong>da saneringsåtgärder och strukturomvandlingar.<br />
SOK:s nya chefdirektör Juhani Pesonen<br />
sattes att förverkliga S-83 planerna. Enl.<br />
planen skulle de lokala handelslagen fusioneras<br />
till regionhandelslag, som skulle verka rätt<br />
självständiga mot centrallaget. Samtidigt som<br />
ett stort antal småbutiker stängdes uppbyggdes<br />
stora enheter, Prisma- och Smarketkedjor.<br />
<strong>Andelsförbund</strong>et, som hela tiden förfäktat linjen<br />
att handelslagen borde bevaras språkligt<br />
möjligast enhetliga, kunde inte göra så mycket<br />
mera än följa med händelseutvecklingen.<br />
Hur gick det då i de svenska regionerna?<br />
Läget i Österbotten blev sv<strong>år</strong>t. Planerna som<br />
från början gick ut på tre regionhandelslag, i<br />
Jakobstad, Vasa och Kristinestadstrakten, har<br />
inte förverkligats. Visserligen skedde ett flertal<br />
fusioner (13) mellan svenskspråkiga handelslag,<br />
man bildade Hlgt Botnica, Ok Waasko<br />
Hlg och Hlgt Westbotnia, men de nya handelslagen<br />
blev sedan tvungna att fusionera<br />
sig med varandra och/eller finskspråkiga<br />
regionhandelslag (KPO och EPO). Kvar blev<br />
fem lokala handelslag. I Åboland ville<br />
handelslagen i mitten på <strong>80</strong>-talet inte förenas<br />
med Turun Osuuskauppa utan handelslagen i<br />
Kimito, Pargas och Nagu fusionerades till Hlgt<br />
Öboden. Den ekonomiska basen blev dock<br />
alltför ohållbar, vilket redan <strong>år</strong> 1989 ledde till<br />
att Öboden fusionerades med Salon Seudun<br />
Osuuskauppa.<br />
På Åland lyckades det inte heller att få till<br />
stånd ett hållbart regionhandelslag. Eckerö<br />
Hlg gick i konkurs <strong>år</strong> 1985 och samma öde<br />
drabbade det största handelslaget, Algt Samgång,<br />
<strong>år</strong> 1991. Kvar blev fyra lokala Shandelslag,<br />
Lumparlands Ahl på fasta Åland<br />
och tre skärg<strong>år</strong>dshandelslag (Brändö, Kumlinge,<br />
Sottunga).<br />
Bäst har det gått i Nyland, där Varuboden, efter<br />
fusionerna med de västnyländska handelslagen<br />
(totalt 9) och senast med Sibbo Hlg<br />
<strong>år</strong> 1984, har stärkt sin ställning. Det märkliga<br />
var att i de första S-83 planerna fanns inte<br />
Varuboden överhuvudtaget upptaget som ett<br />
självständigt regionhandelslag utan det skulle<br />
fusioneras med HOK. Mycket tack vare VD<br />
Sture Häggbloms starka vilja och kontakter<br />
med SOK lyckades Varuboden tillkämpa sig<br />
självständighet och kunde därmed även fortsätta<br />
de finlandssvenska handelslagsintressena<br />
inom <strong>Andelsförbund</strong>et. I Östra Nyland<br />
verkar Ok Osla Hlg som tvåspråkigt regionhandelslag<br />
och har även lyckats hålla sin position<br />
inom S-gruppen, men är efter <strong>år</strong> 1992<br />
tyvärr inte medlem i <strong>Andelsförbund</strong>et.<br />
För de finlandssvenska handelslagen har <strong>80</strong>-<br />
och 90-talen varit h<strong>år</strong>da och t.o.m. ödesdigra<br />
<strong>år</strong>. Man lyckades inte, förutom i Nyland, enas<br />
om en gemensam strategi, men så var inte<br />
heller utgångsläget det bästa. Språkområdena<br />
var splittrade, tankarna lokalt inriktade och<br />
så spelade olyckliga omständigheter in. Starkare<br />
ledargestalter och bättre samarbetsanda<br />
skulle ha behövts.<br />
S-gruppens framgångar på 90-talet tillskrivs i<br />
alla fall den saneringsprocess och starkt likriktade<br />
kedjeverksamhet som genomfördes<br />
före konkurrenternas. Det anses också lyckligt<br />
att saneringarna genomfördes mitt under<br />
en högkonjunktur.<br />
Beträffande lantbrukshandeln fortsatte kampen<br />
mellan Hankkija och SOK på 1970- och<br />
19<strong>80</strong>-talet. Trots livlig handel och gynnsam<br />
lantbrukspolitik råkade Hankkija in i en strukturell<br />
lönsamhetskris.<br />
Labor specialiserade sig på maskiner, men<br />
uppgick i Hankkija och levde till slut som ett<br />
fastighetsbolag. SOK klarade sig ekonomiskt<br />
bättre, men det tillspetsade ekonomiska krisläget<br />
ledde till nya strategiska drag i medlet<br />
på <strong>80</strong>-talet.<br />
De ekonomiska realiteterna började snart tala<br />
för samarbete. Det skedde först mellan SOK<br />
och EKA, som slog ihop endel industrianläggningar<br />
och införde gemensam logistik.<br />
Sedan löstes lantbrukshandeln. SOK och<br />
Hankkija bildade <strong>år</strong> 1988 Hankkija-Lantbruk<br />
Ab med lika stora ägarandelar. Trots att SOK