Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
enklare administration. Styrelsemedlemmarnas<br />
antal minskades från sex till fem.<br />
Utskott och delegationer<br />
Inom <strong>Andelsförbund</strong>ets fullmäktige bildade de<br />
personer som hörde till respektive bransch utskott<br />
eller delegationer, som bl.a. drog upp<br />
riktlinjer för verksamheten. Delegationerna<br />
drog ofta upp strategier och tog initiativ till flera<br />
betydande projekt inom respektive bransch.<br />
På senare tid förlorade dock delegationerna<br />
sin betydelse som vägvisare för utvecklingen.<br />
Strukturomvandlingen i branscherna har gjort<br />
att framtidsstrategierna dras upp inom respektive<br />
företags egna organ. Utskottens och delegationernas<br />
betydelse för utvecklingen under<br />
flera decennier, såsom det kommer att framgå,<br />
kan dock inte underskattas. En kort resumé<br />
över de viktigaste utskottens och delegationernas<br />
verksamhet kan vara på sin plats:<br />
Andelsmejeridelegationen tillsattes <strong>år</strong> 1923 efter<br />
det ordföranden för mejeriutskottet professor<br />
G.A. Bredenberg hade refererat frågan:<br />
Hur bör ett intimare samarbete mellan landets<br />
svenska mejeriförbund ordnas? Prof. Bredenberg,<br />
som var initiativtagare till Södra <strong>Finlands</strong><br />
Mejeriförbund och anlitades som sakkunnig i<br />
många frågor fun<strong>ger</strong>ade som mejeriutskottets<br />
ordförande ända till <strong>år</strong> 1943. Utskottet hade<br />
länge tre medlemmar, G.A. Bredenberg, Ragnar<br />
Laurén och förbundets sekreterare.<br />
Den betydligt större andelsmejeridelegationen<br />
bestod av centrallagens (<strong>Enighet</strong>en, ÅCA), de<br />
tre mejeriförbundens (ME, SFM och Ålands<br />
Mejeriförbund) och mejeriskolans representanter.<br />
Mejeriutskottet och -delegationen tog initiativ<br />
till många viktiga utvecklingsprojekt i mejeribranschen.<br />
Det främsta var <strong>Svenska</strong> Teoretiska<br />
Mejeriskolan, som <strong>år</strong> 1938 flyttade från<br />
Gamlakarleby till ett nytt skolhus i Vasa, där<br />
man förutom mejerister även började utbilda<br />
ostmästare. <strong>Andelsförbund</strong>et var något av en<br />
"fadder" för denna utbildning.<br />
Handelslagsutskottet som även tillsattes redan<br />
<strong>år</strong> 1923 började kallas delegation först <strong>år</strong><br />
1958. Den drivande kraften inom handelslagsutskottet<br />
var Hjalmar Bernhards, VD i Varuboden<br />
1921-51. Han var även ordförande i det<br />
utskott, som tog ställning till avtalet mellan <strong>Andelsförbund</strong>et<br />
och SOK <strong>år</strong> 1922. Handelslags-<br />
delegationen tog initiativ till flera aktiveringar i<br />
förbundets verksamhet och även i frågor som<br />
berörde handelslagen och deras samarbete.<br />
Då det i delegationen satt representanter för<br />
handelslagen, SOK och Labor var den ett<br />
lämpligt forum att behandla framförallt samarbetsfrågor.<br />
I delegationen löstes också konflikter<br />
med de producentkooperativa företagen.<br />
Ofta inkallades utomstående sakkunniga till<br />
delegationens möten.<br />
Frans Salovius, lantbruksråd,<br />
viceordförande 1920-1922,<br />
styrelsemedlem 1927-1940,<br />
VD i Labor.<br />
Andelskasseutskottet bestående av Johannes<br />
Storbjörk (ordf.), Alfred Maans och förbundets<br />
sekreterare blev permanent <strong>år</strong> 1928, då det<br />
framgått att andelskassorna önskade förbundets<br />
bistånd och ledning i sin ideella verksamhet.<br />
Att utskottet blev permanent betydde att<br />
det sammanträdde två gån<strong>ger</strong> per <strong>år</strong>. Snart<br />
kallades även Centralkreditanstaltens (ACA:s)<br />
representanter till mötena. År 1938 började utskottet<br />
kallas andelskassedelegationen, som<br />
bl.a. hade befogenhet att i eget namn företräda<br />
de svenska andelskassorna i landet. Verksamheten<br />
aktiverades, vilket bl.a. ledde till att<br />
två svenska andelskasseförbund, ett i södra<br />
Finland och ett i Österbotten grundades. Småningom<br />
minskade andelskassedelegationens<br />
betydelse. På 1970-talet aktiverades verksamheten,<br />
vilket ledde till ökad uppslutning av<br />
andelsbanker i <strong>Andelsförbund</strong>et.<br />
År 1932 tillsattes ett särskilt ägghandelsutskott.<br />
Under tidigare <strong>år</strong> hade andelsmejeriutskottet<br />
fun<strong>ger</strong>at som en slags expertnämnd för<br />
de andra producentkooperativa branscherna. I<br />
det första ägghandelsutskottet invaldes Johannes<br />
Storbjörk (ordf.), Elsa Bondsdorff, Viktor<br />
Troberg och Sven Hollsten. Följande <strong>år</strong><br />
blev ÖÄC:s VD Uno Backman ordförande för<br />
utskottet, som började kalla sig delegation i<br />
slutet på 1950-talet. Ägghandelsdelegationen<br />
hade främst betydelse som kontaktorgan till
Change language