Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
av förbundets styrelse. Styrelsen bestod sålunda<br />
av fullmäktiges ordförande, som tillika<br />
var styrelsens ordförande, VD samt fyra ordinarie<br />
medlemmar och tre suppleanter. Följande<br />
stadgeändring skedde <strong>år</strong> 1956, då grunderna<br />
för uträkning av medlemsavgifterna ändrades.<br />
Ragnar Laurén lämnade styrelsen <strong>år</strong> 1953.<br />
Han kallades <strong>år</strong> 1956 till <strong>Andelsförbund</strong>ets hedersordförande,<br />
den enda som hittills erhållit<br />
denna utmärkelse. Tyvärr avled Ragnar Laurén<br />
följande <strong>år</strong> i en ålder av 67 <strong>år</strong>. På 1950talet<br />
avled flera av <strong>Andelsförbund</strong>ets märkesmän,<br />
som Erik Eriksson "Tjuckarn" (1953),<br />
Georg von Wendt (1954) Ruben Bremer<br />
(1958) och Frans Salovius (1959).<br />
I sin verksamhet fortsatte <strong>Andelsförbund</strong>et<br />
med att ordna regionala andelsdagar, som var<br />
välbesökta. Vid andelsdagarna höll närstående<br />
andelsorganisationer och medlemsföretag<br />
ofta egna möten, utställningar m.m.<br />
Enligt en överenskommelse med SOK och Labor<br />
anställdes <strong>år</strong> 1945 en konsulent för lantbruksvaruhandeln.<br />
Posten innehades en kort<br />
tid av agronom Werner Korsbäck, varefter DE<br />
Lars Eriksson anställdes. Han lämnade dock<br />
<strong>Andelsförbund</strong>et 1947, då han blev VD för det<br />
nybildade Fiskcentrallaget. Som konsulenter<br />
verkade därefter agrolog Björn Eklund och agronom<br />
Jarl Lindgren.<br />
Under efterkrigstiden började en period av livligt<br />
utbyte med Sverige. Man kallade in föredragshållare,<br />
t.ex. 1946, då <strong>Andelsförbund</strong>et<br />
höll extra förbundsmöte under <strong>Svenska</strong> Lantbruksveckan<br />
i Helsingfors, var P-H. Sjöblom<br />
från <strong>Svenska</strong> Mejeriernas Riksförening och<br />
Sånga-Säby rektorn T. Ågren föredragshållare.<br />
<strong>Andelsförbund</strong>et ordnade även exkursioner<br />
till och från Sverige för jordbrukare och andelsfolk.<br />
Sedan <strong>år</strong> 1949 har <strong>Andelsförbund</strong>et deltagit i<br />
Nordens Bondeorganisationers Centralråds,<br />
NBC:s, verksamhet. I NBC:s <strong>Finlands</strong> avdelning<br />
var förbundets VD redan på 50-talet viceordförande.<br />
och han har även deltagit i NBC:s<br />
presidiums möten. Medlemskapet i NBC har<br />
betingat en medlemsavgift, som på 50-talet<br />
rörde sig kring 15-20.000 mk per <strong>år</strong>. I gengäld<br />
erhöll förbundet goda kontakter till de ledande<br />
personerna inom den nordiska producentkooperationen.<br />
Seminariet "V<strong>år</strong>a Frågor"<br />
När det gäller kursverksamhet kan inte seminariet<br />
"V<strong>år</strong>a Frågor" förbigås. Den startade <strong>år</strong><br />
1954 som en tredagars föreläsningsserie, avsedd<br />
för andelslagens förtroendevalda och<br />
tjänstemannaledning.<br />
Seminariet anordnades till en början på<br />
<strong>Svenska</strong> Handelshögskolan med flera av Hankens<br />
professorer som föreläsare. Man anlitade<br />
föreläsare på toppnivå, på senare tid ofta med<br />
någon minister bland föredragshållarna. ”V<strong>år</strong>a<br />
Frågor” har rönt stort intresse.<br />
I det första seminariet deltog 106 representanter<br />
för medlemsandelslagen, ett överraskande<br />
stort deltagarantal, som var glädjande, men<br />
som förorsakade <strong>Andelsförbund</strong>et en betydande<br />
förlust. Styrelsen, fullmäktige och <strong>år</strong>smötet<br />
var dock av den åsikten, att kursens<br />
ekonomiska förlust väl uppvägdes av den ideella<br />
vinst som <strong>Andelsförbund</strong>et kunde notera.<br />
Nämnas kan, att det var kutym med teater-<br />
och restaurangbesök mellan kursdagarna. Sålunda<br />
besökte man <strong>år</strong> 1954 den första kvällen<br />
<strong>Svenska</strong> Teatern, där man såg Alexis Kivis<br />
"Sockenskomakarna" och den andra kvällen<br />
var det middag i Runebergssalen på rest. Royal.<br />
<strong>Svenska</strong> Teatern och Royal var under<br />
några decennier stamställen för den finlandssvenska<br />
andelsrörelsen.<br />
Efter <strong>år</strong> 1954 har ”V<strong>år</strong>a Frågor” anordnats<br />
vartannat <strong>år</strong> med ett deltagarantal på 60-110.<br />
År 1998 hölls sålunda ”V<strong>år</strong>a Frågor” för 23:e<br />
gången. I takt med tidens anda hålls seminariet<br />
numera på en dag.<br />
Lagen om andelslag - nya uppgifter<br />
Ett av de föredrag som drog deltagare till första<br />
”V<strong>år</strong>a Frågor” var professor Curt Olssons<br />
föreläsning "Den nya andelslagen". Lagen om<br />
andelslag antogs av riksdagen den 28 maj<br />
1954 och trädde ikraft den 1 januari 1955. Den<br />
gamla "Lagen om andelsverksamhet" hade då<br />
varit i kraft i 53 <strong>år</strong>. Under denna tid ändrades<br />
den bara två gån<strong>ger</strong>, 1918 och 1927. Den<br />
gamla lagen var både ändamålsenlig och lättfattlig.<br />
År 1944 tillsattes dock en kommitté för<br />
att utarbeta ett nytt lagförslag, som inte var lika