Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
kampen PKC-slakterierna och Karjakunta och<br />
förhållandet Hankkija-SOK diskuterades livligt.<br />
"Divergenserna skall lösas i en trängre krets,<br />
utåt skall enighet manifesteras" hette det i ett<br />
diskussionsinlägg. I <strong>Andelsförbund</strong>ets organ,<br />
fullmäktige, delegationer och styrelse var det<br />
dock ofta möjligt att uppnå en viss enighet i<br />
frågor som på riksnivå inte gick att lösa.<br />
Frågor, som var viktiga för förbundets verksamhet,<br />
var t.ex. spridning av information om<br />
andelsverksamhet till skolorna liksom informationen<br />
i LoA. I dessa frågor uppnåddes endel<br />
resultat. Informationssekreteraren föreläste om<br />
andelsverksamhet i landsbygdens skolor och<br />
informerade i LoA, t.ex. om handelslagens<br />
handel med lantbruksförnödenheter. LoA:s bilagor<br />
tjänade syftet att informera om de olika<br />
branscherna.<br />
Tidvis blossade diskussionen upp om annonseringen<br />
i tidskriften. Annonser från den privata<br />
sektorn (Kesko, Tuko) och naturligtvis från<br />
OTK accepterades inte. På <strong>Svenska</strong> Lantbrukssällskapens<br />
Förbund kunde man inte alltid<br />
förstå sig på kooperatörernas solidaritet. En<br />
kompromiss var att i en maskinannons fick endast<br />
maskinmärket synas, inte firmasymbolen.<br />
Senare tillspetsades läget även beträffande<br />
bankannonser. I LoA fick inte ingå andra bankers<br />
annonser än andelsbankernas, varvid<br />
andelsbankerna förband sig att annonsera ett<br />
visst antal sidor per <strong>år</strong>. Annonspolitiken var aktuell<br />
ännu på <strong>80</strong>-talet, varefter man gick in för<br />
en liberalisering. I fortsättningen skulle man<br />
följa den ursprungliga överenskommelsen med<br />
SLF, d.v.s. att det inte skulle finnas några stipulationer<br />
om begränsningar ifråga om annonsörer<br />
i den gemensamma tidskriften. Sedan<br />
diskuterades även andra frågor av principiell<br />
natur, som t.ex. betalning av avräkningstillägg<br />
på basen av leveransens storlek.<br />
Fusionsfrågan inom handelslagsrörelsen var<br />
uppe till behandling <strong>år</strong> 1966. Fullmäktige framförde<br />
därefter till ledningen för AHF: "Det är<br />
inte lyckligt om de fusioner som blir nödvändiga<br />
skulle åsidosätta de ideella värden v<strong>år</strong>t<br />
lands sedan gammalt SOK-medvetna svenska<br />
befolkning städse ställt högt. Inom SOKrörelsen,<br />
som i sitt idéprogram så starkt fram-<br />
häver individens och det enskilda initiativets<br />
betydelse har v<strong>år</strong> svenska befolknings egenart<br />
och vilja till samlande insats inom egen krets,<br />
städse respekterats. <strong>Andelsförbund</strong>ets fullmäktige<br />
hoppas, att detta även i fortsättningen<br />
skall förbli fallet och att bevarandet av språkligt<br />
möjligast enhetliga företag för alla parter skall<br />
framstå som den bästa lösningen. Fullmäktige<br />
uttalar därför förhoppningen, att de alternativ<br />
som framläggs från de svenska handelslagsdistriktens<br />
sida skall få SOK:s odelade stöd.<br />
<strong>Andelsförbund</strong>et är alltid redo till fortsatt uppbyggande<br />
diskussion kring den finlandssvenska<br />
handelslagsrörelsens livsviktiga frågor."<br />
Som vi i dag vet gick det inte helt som fullmäktige<br />
hade önskat.<br />
Som ett resultat av diskussionerna om information<br />
om andelsverksamheten i svenskbygderna<br />
utgav <strong>Andelsförbund</strong>et <strong>år</strong> 1967 Uno<br />
Fors´ bok "V<strong>år</strong> andelsverksamhet". I boken<br />
medverkade professorna Curt Olsson med ett<br />
avsnitt om de förtroendevaldas uppgifter och<br />
ansvar inom andelsföretagen och Vesa Laakkonen<br />
med ett avsnitt om den framstegsvänliga<br />
konsumentkooperationen och med en<br />
översikt över <strong>Finlands</strong> Andelsverksamhet.<br />
Den utåtriktade verksamheten, främst kontakterna<br />
till <strong>Pellervo</strong> och Kooperativa Institutionen<br />
vid Helsingfors Universitet, liksom även de<br />
nordiska kontakterna, främst till NBC, ökade.<br />
Med <strong>Pellervo</strong> hade Andelsföbundet goda kontakter,<br />
speciellt till AFD Harri Rautavaara (VD i<br />
<strong>Pellervo</strong> 1956-68), som bl.a. var föredragshållare<br />
vid förbundets <strong>år</strong>smöte i Borgå <strong>år</strong> 1964.<br />
Temat var aktuella problem inom andelsrörelsen,<br />
centralisering, medlemsv<strong>år</strong>d och finansiering.<br />
Rautavaara var mejeriekonom och god<br />
talare. Han var ofta inbjuden till fullmäktiges<br />
middagar, där hans tal på god svenska och<br />
med härlig humor rönte uppskattning.<br />
År 1966 bidrog <strong>Andelsförbund</strong>et, <strong>Enighet</strong>en<br />
och Labor, förutom flera andra centralorganisationer,<br />
till att en andelsprofessur inrättades<br />
vid Kooperativa Institutionen vid Helsingfors<br />
Universitet. Professuren innehades sedan av<br />
Vesa Laakkonen, som även hade goda kontakter<br />
med <strong>Andelsförbund</strong>et.
Change language