Enighet ger styrka Finlands Svenska Andelsförbund 80 år - Pellervo

har sällan varit himlastormande. Med nykter
saklighet har dock i det tysta utförts ett arbete,
som visat sig vara aktningsvärt. Svenska handelslag
finns i alla kommuner. Svenska andelsmejerier
är till ett antal av 80 spridda över
hela svenskbygden. Antalet äggandelslag är
betydande, andelskassor finns på de flesta orter
och smärre andelslag såsom skogsförsäljnings-,
telefon- och elandelslag, tröskverks-,
tjur- och kraftandelslag m.m. betjänar bygdens
folk. Härtill kan vi ytterligare tillägga våra
svenska centralaffärer: Labor, Enigheten,
Ålands Centralandelslag och Österbottens
Äggcentrallag.
Våra andelslag är en tillgång av stor betydelse.
Något tvivelsmål om vem som äger andelslagen
kan aldrig uppstå. De ägs av de bönder
och svenska män som befolkar svenskbygden."
Läget år 1938
År 1938 var i många avseenden ett märkesår
för andelsverksamheten i svenskbygden.
Centrallaget Enigheten firade sitt 20-årsjubileum
och kunde notera ökade mjölkmängder
och en stark utveckling på medlemsmejerierna,
som ökat från 12 till 56.
Ett annat stort evenemang var Centralandelslaget
Labors 40-årsjubileum. Labor, det första
kooperativa företaget i landet i sin bransch, i
handeln med spannmål och jordbruksförnödenheter,
kämpade med stora svårigheter under
lågkonjunkturerna. På 30-talet svängde utvecklingen
i positiv riktning. År 1938 var Labor
största förmedlingsaffär i landet på spannmålsmarknaden
och hade 945 medlemmar, av
dem 813 enskilda medlemmar och 132 kollektiva.
Även för handelslagen var slutet av 1930-talet
gynnsamt. Framgången för handelslagen ledde
till att de privata köpmännen gick ut i en
annonskampanj mot dem, dock med klent resultat.
Andelskassorna arbetade på svenskt håll även
mera målmedvetet och började samarbeta
landskapsvis. Genom Centralkreditanstaltens
aktieemission tog andelskassorna i landet över
aktiemajoriteten i centralbanken, som tidigare
legat i statens händer.
I svenska Österbotten hade ägghandeln organiserats
kooperativt på ett föredömligt sätt.
Tillverkning och anskaffning av hönsfoder
skedde genom äggcentrallaget, som blev en
betydande avnämare även av fodersäd.
En rätt ny form av andelsverksamhet startade i
svenska Österbotten, där Andelslaget Österbottens
Skogscentral samlade skogsägarna till
gemensamma försäljningar.
Även för Andelsförbundet med dess 180 medlemsandelslag
blev året händelserikt. Av kurs-
och mötesverksamheten kan speciellt nämnas
en kurs för handelslagens funktionärer i Mariehamn
och de "svenska mejeridagarna" i
Helsingfors. Handboken "Andelsmejeriets bokföring",
som utarbetats av Kurt Ekberg, spreds
nu i stor skala till mejerierna och kompletterades
med en brevkurs. Under året utgavs även
en annan handbok, "Handeln med lantbruksförnödenheter",
som skrevs av agronom Ragnar
Söderholm och fil.mag. W. von Gerich.
Den nya Svenska Mejeriskolan, som Andelsförbundet
medverkat till, stod färdig i Vasa och
så hade förbundet åtagit sig att fr.o.m. år 1939
börja utge Mejeritidskrift för Finlands svenskbygd.
Den viktigaste ekonomiska händelsen
var att Andelsförbundet av SOK fick motta en
donation på 130 000 mk, varav enligt donatorns
önskemål bildades "Allmänna Handelslagsförbundets
litteraturfond”. Från tidigare
förvaltade Andelsförbundet en annan fond,
"Helsingfors Allmänna Konsumtionsförenings
donationsfond, " som bildades år 1921, då
konsumtionsföreningen upplöstes och verksamheten
övertogs av Andelslaget Varuboden.
Från den 1 september 1938 kan man säga att
ett nytt skede i Andelsförbundets verksamhet
igen hade påbörjats. Då tillträdde agronom
Uno Forss, som bland tre sökande utsågs till
ny sekreterare. Ruben Bremer, som skött sekreterarskapet
förtjänstfullt och plikttroget, kvarstod
som redaktör för Lantmän och Andelsfolk
till våren 1946. Genom att dela upp arbetet
mellan en sekreterare och en redaktör blev det
möjligt för sekreteraren att ha ökad kontakt
med medlemsföretagen, som ökat år för år.