LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VID DAGHEMMET TIMOTEJ

LÄROPLAN
FÖR
SMÅBARNSFOSTRAN
VID DAGHEMMET TIMOTEJ
augusti 2009

INNEHÅLL
1 VERKSAMHETSIDÉ.......................................................................................................................................... 1
1.1 DAGHEMMETS UPPGIFT .................................................................................................................................. 1
1.2 SYNEN PÅ BARNET......................................................................................................................................... 2
1.3 SYNEN PÅ KUNSKAP OCH LÄRANDE ................................................................................................................ 3
1.4 VÄRDEGRUNDEN ........................................................................................................................................... 5
2 DEN PEDAGOGISKA MILJÖN......................................................................................................................... 6
2.1 DEN FYSISKA MILJÖN..................................................................................................................................... 6
2.2 ATMOSFÄREN................................................................................................................................................ 7
2.2.1 Atmosfären personalen emellan............................................................................................................ 7
2.2.2 Atmosfären i barngruppen.................................................................................................................... 7
2.2.3 Atmosfären mellan personal och föräldrar ........................................................................................... 8
2.3 DEN SOCIALA MILJÖN .................................................................................................................................... 8
2.4 DEN KOGNITIVA MILJÖN................................................................................................................................. 9
3 VÅRD, FOSTRAN OCH UNDERVISNING SOM EN HELHET.................................................................... 10
3.1 SPRÅK OCH INTERAKTION ............................................................................................................................ 11
3.2 FYSISK OCH MOTORISK UTVECKLING OCH HÄLSA .......................................................................................... 12
3.3 NATUR OCH MILJÖ ....................................................................................................................................... 14
3.4 KONSTFOSTRAN .......................................................................................................................................... 15
3.5 MATEMATIK................................................................................................................................................ 17
3.6 ETISK OCH RELIGIÖS FOSTRAN OCH LIVSÅSKÅDNING ..................................................................................... 18
4 DET PEDAGOGISKA GENOMFÖRANDET.................................................................................................. 19
4.1 LEKEN SOM INLÄRNINGSMETOD ................................................................................................................... 19
4.2 MODELLINLÄRNING ELLER SOCIALT LÄRANDE.............................................................................................. 20
4.3 DET KONSTRUKTIVISTISKA ARBETSSÄTTET................................................................................................... 20
4.4 PROJEKT- OCH TEMAARBETE – ETT PROBLEMORIENTERAT ARBETSSÄTT......................................................... 20
4.5 KONFLIKTLÖSNINGSMETOD ......................................................................................................................... 21
5 BARN SOM BEHÖVER SÄRSKILT STÖD .................................................................................................... 22
6 BARN FRÅN OLIKA SPRÅKLIGA OCH KULTURELLA MILJÖER......................................................... 23
7 SAMARBETE MED HEMMEN ....................................................................................................................... 24
8 SAMARBETE DAGHEMMETS PERSONAL EMELLAN ............................................................................. 25
9 SAMARBETE MED OLIKA NÄTVERK......................................................................................................... 26
10 ELEVVÅRDEN............................................................................................................................................. 28
11 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV BARNETS UTVECKLING OCH LÄRANDE .................... 29
12 FORTGÅENDE UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN OCH KOMPETENSUTVECKLING........... 30
12.1 UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN.............................................................................................................. 30
12.2 KOMPETENSUTVECKLING............................................................................................................................. 31
13 SLUTORD..................................................................................................................................................... 32
LITTERATUR............................................................................................................................................................ 33

1 Verksamhetsidé
Verksamhetsidén för daghemmet Timotej kan sammanfattas i TIMOTEJS FEM S. De fem S:en står
för:
SJÄLVKÄNSLA
SJÄLVSTÄNDIGHET
SPRÅKET
SOCIAL FÖRMÅGA
STÖD FÖR FÖRÄLDRARNA
Verksamhetsidén har vi valt att illustrera som två barn på väg till daghemmet med var sin ryggsäck.
Då barnet kommer till daghemmet såväl den första dagen som alla de andra dagarna är föräldrarna
och hemmet sändare. Föräldrarna sänder ut sitt barn med ryggsäck på ryggen. Med i ryggsäcken
finns barnets alla tidigare erfarenheter. När vi tar emot barnet, vilket vi vill göra med öppna armar,
blir vi mottagare. Vi strävar efter att stärka barnet i sin upplevelse av sig själv, locka fram och stöda
det personliga och positiva hos barnet och utveckla barnets sociala och emotionella kompetens. De
erfarenheter och den lärdom som barnet genom dessa strävanden tillägnar sig är verktyg som vi
lägger i barnets ryggsäck. När barnet går hem är rollerna ombytta. Då är det daghemmet som är
sändare och hemmet som är mottagare. Vi uppmuntrar föräldrarna att samtala om och intressera sig
för det som barnet har varit med om i daghemmet - om det nya som har kommit till i barnets
ryggsäck. Sedan kommer barnet igen till oss och vi får ta del av det som har kommit till i
ryggsäcken därhemma och hjälpa barnet att lägga till mera.
1.1 Daghemmets uppgift
Daghemmet Timotej är det enda svenskspråkiga kommunala daghemmet i västra Vanda. Daghemmet
tar emot barn i åldern 0-5 år med svensk- och tvåspråkig bakgrund från hela det
ovannämnda området och vid behov också från det övriga Vanda.
Daghemmet började verka i sina nuvarande utrymmen hösten 1999. Antalet avdelningar är fem.
Daghemmet är öppet maximalt kl. 6.30–18.00 (öppethållningstiderna i enlighet med föräldrarnas
arbetstider).
Daghemmet hör till Vanda stad/bildningsväsendet/resultatområdet för svenskspråkig service.
Föräldrarna har den primära rättigheten och skyldigheten att ansvara för sitt barns fostran och
välbefinnande. Daghemmets uppgift är att erbjuda familjerna dagvård dels som en social
serviceform och dels som en verksamhet där vård, fostran och lärande bildar en helhet. Målet för
småbarnsfostran är att förbättra barnets utvecklings- och inlärningsförutsättningar och därigenom
förse barnet med ökad beredskap att övergå först till förskoleundervisningen och därefter till den
grundläggande utbildningen. I samarbete med föräldrarna vill vi främja en balanserad och
mångsidig tillväxt, utveckling och inlärning hos varje barn. Vi strävar efter att ge dagvård av hög
kvalitet. Vi strävar också efter att utveckla verksamheten utgående från de olika, ständigt
föränderliga behoven som barnen och familjerna inom området har.
1

1.2 Synen på barnet
Vi vill se, respektera och möta barnet som det kompetenta barnet. Varje barn som kommer till
daghemmet är ett rikt barn med unika resurser, med sitt eget sätt att vara, tänka och lära och med sin
egen livshistoria.
En grundläggande egenskap hos människan är strävan efter kontakt med sin omvärld: både med
andra människor och med miljön. Strävan efter kontakt finns redan hos det nyfödda barnet. I
interaktionsprocessen mellan barnet och dess omvärld, där barnet är aktivt och nyfiket, sker barnets
utveckling.
Daghemmet är i dag vid sidan av familjen en viktig livsmiljö för många barn. Dessa barnets två
livsmiljöer, hemmet och daghemmet, med sina unika relationer och upplevelser både påverkar och
påverkas av barnet. Detta innebär i sin tur att de två miljöerna också kommer att påverka varandra.
Barndomen ses även som en unik tid i en människas liv med ett värde i sig. Det barnet är, gör och
upplever här och nu är värdefullt. Vi vill bidra till en lycklig och trygg barndom för våra barn.
Den ovan beskrivna barnsynen kommer till uttryck hos oss framför allt genom att vi strävar efter
att:
finnas till för barnet och ha en öppen famn
lyssna aktivt till barnet
se det positiva i varje barn
utgå från att vi alla är olika och har olika uppfattningar och åsikter om saker och ting
respektera de förmågor och den världsorientering som barnet har
ta till vara barnets egna tankar och idéer och i mån av möjlighet förverkliga barnets idéer
låta barnet självt göra upptäckter med den vuxna som medupptäckare
stöda barnet att utveckla sina kompetenser samt stöda och stärka de områden som kan behöva
extra uppmuntran för att barnets alla personliga egenskaper skall ha möjlighet att utvecklas.
Barnet har också rätt att vara mindre bra på vissa saker men ändå få stöd att våga pröva på.
möta barnets såväl positiva som negativa känslor med respekt och förståelse för känslorna i sig
hjälpa barnet att kanalisera sina känslor på ett acceptabelt sätt genom att bl.a. lyssna, visa
empati, samtala, sätta ord på känslorna, sätta gränser och ta emot raseriutbrott på ett sådant sätt
att barnet varken skadar sig självt eller andra
erbjuda en stimulerande och tilltalande fysisk miljö
2

1.3 Synen på kunskap och lärande
Kunskap är inget entydigt begrepp. Den ses som relativ, den förändras och kommer till uttryck i
olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (omdöme, insikt, ofta tyst kunskap).
Den ger möjlighet till emotionell, social, etisk, kognitiv, estetisk och motorisk utveckling. Att
tillägna sig kunskap ses som en process där lärostoffet, tidigare kunskapsstrukturer och nya intryck
samspelar. Det går också att säga att lärandet grundar sig på det sätt på vilket vi uppfattar, tolkar
och bearbetar det nya. Detta innebär att lärandet är en livslång process.
I barnets lärandeprocess är barnets egen aktivitet central. Barn är till sin natur nyfikna, de vill lära
sig nytt och söker medvetet upp utmaningar som leder till inlärning. Men de har också behov av att
dröja kvar vid och upprepa det som de redan har lärt sig. Typiskt för småbarn i åldern 0-3 år är
deras ständiga utforskande av livets mysterier, sin omgivning och sin egen kropps möjligheter och
begränsningar. Den koncentration och tillfredsställelse som barnet visar i sitt utforskande vittnar om
att utveckling och lärande pågår. Ny forskning har visat att småbarn har betydligt större sociala,
emotionella och intellektuella kvalifikationer än vad tidigare forskning har visat. Praktiska
konsekvenser av detta blir för oss vuxna att verkligen se och uppfatta det lilla barnets intentioner
och möta barnet på den nivå det befinner sig. Vi bör ställa oss vid barnets sida för att se det barnet
ser, visa tilltro till barnets förmåga och hjälpa och stöda utifrån barnets önskningar och behov, d.v.s.
bli barnets medforskare och medupptäckare. Karaktäristiskt för barn, i all synnerhet för barn i
åldern 0-3 år, är vidare att de upplever och lär med hela kroppen. För att lära känna ett föremål kan
det lilla barnet inte enbart se på det utan måste också ta på det, vrida och vända på det, känna på det
och smaka på det. Vidare är det viktigt att barnets lärande är roligt. Leken och lekfullheten är
betydelsefull. Barnet leker det som det har lärt sig och det som det håller på att lära sig. Lärandet
kan alltså även ses som en helgjuten upplevelse för barnet.
All utveckling och inlärning sker i interaktion med omgivningen. Ett nyckelbegrepp här är den
närmaste utvecklingszonen, ett begrepp som den sovjetiske psykologen och forskaren Lev S.
Vygotskij har lanserat. Enkelt uttryckt innebär begreppet att det som barnet kan göra tillsammans
med en vuxen eller med ett mera kompetent barn i dag, kan barnet göra på egen hand i morgon.
Själva gruppen är också viktig för barnets lärande. Barnen lär sig både med och av varandra.
Grundläggande för allt lärande är trygghet. För att barnet skall känna sig tryggt bör det få sina
fysiska och psykiska behov tillfredsställda. Barnet måste få mat och dryck, ha ändamålsenlig
klädsel, få växla mellan vila och aktivitet, regelbundet kunna tömma sig, vid behov få torra blöjor
och skyddas mot fysisk skada. Vidare behöver barnet ha en nära och trygg kontakt med de vuxna.
De vuxna bör se och bekräfta barnet, visa empati och förståelse, stöda och uppmuntra. Såväl
dagliga, återkommande rutiner och ritualer som att barnet får göra sådant det redan kan om och om
igen skapar en igenkännandets trygghet.
Praktiska följder av denna syn på kunskap och lärande:
Vi vill utgå från barnets utvecklingsnivå, mognad, erfarenheter, tidigare kunskaper och
färdigheter, föreställningar, behov, önskningar och intressen.
Vi tar fasta på barnets positiva och starka sidor.
Vi har en återkommande rytm i vår dagliga verksamhet och i vår verksamhet i stort.
Denna rytm inkluderar de dagliga rutinerna.
3

Vi tillgodoser barnets behov av mat och dryck, uttömning, ändamålsenlig klädsel, omväxlande
vila – aktivitet och skydd mot fysisk skada.
Vi visar tilltro till och uppskattning av barnets förmåga och bekräftar, berömmer, uppmuntrar,
handleder och stöder barnet. Detta förhållningssätt stärker barnets självkänsla och
självförtroende vid lärandet och ger barnet möjlighet att uppleva glädje över att lära sig och
lyckas. Barnets koncentrationsförmåga och förmåga att arbeta målinriktat ökar.
Vi strävar efter att ge barnet möjligheter och tillfällen att experimentera, undersöka och själv
upptäcka. Vi försöker vara medforskare bl.a. genom att ställa frågor som ”Vad tror du?”, ”Hur
tänkte du?”, ”Hur menar du?”, ”Vad tror du att händer om…?”.
Vi ger barnet möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta, reflektera och tänka.
Vi uppmuntrar barnet att gradvis öka sin självständighet och självverksamhet.
Vi uppmuntrar barnen att hjälpa och handleda varandra.
Vi arbetar med teman och projekt.
Vi arbetar med problemlösning.
Vi ger mycket utrymme för lek. Vi strävar efter att erbjuda en miljö som inbjuder till lek och att
som vuxna se var vår plats i leken är.
Vi ger barnet möjligheter att våga uttrycka sig och känna lust och glädje i olika konstformer
samt stöder och utvecklar barnets kreativitet och fantasi.
Mycket av daghemmets leksaker och material är synligt och finns inom räckhåll för barnen och
är tillåtet att användas.
4

1.4 Värdegrunden
Daghemmets värdegrund vilar på de värderingar som finns nedtecknade i lagen om barndagvård, i
centrala och internationella deklarationer om barns rättigheter, i nationella bestämmelser och
styrdokument på området, i Vanda stads läroplan för organiserad verksamhet för barn, 0-8 år, i
daghem och skola (OVB), i bildningsväsendets i Vanda strategi och i Vanda stads välfärdsstrategi
för barn och unga. Värdediskussioner har dessutom förts och förs inom daghemmets personalgrupp
och tillsammans med barnens föräldrar.
Vår värdegrund kan sammanfattas på följande sätt:
Att skapa en lugn, trygg, glad och positiv utvecklings- och lärandemiljö för barnet
där leken och barnets egen aktivitet är central.
Att göra det möjligt för barnet att utveckla trygga och nära relationer till andra människor.
Att betona alla människors lika värde och att lära barnet värdesätta andra människor oavsett
bakgrund.
Att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar stöds i
att utveckla sin personlighet och i att se och förstå varandras likheter och olikheter. De skall ha
samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen. Flickors och pojkars olika
behov beaktas.
Att främja barnets personliga välbefinnande och arbeta för rättvisa genom att ta hänsyn till
barnets individuella behov, förbättra barnets inlärningsförutsättningar, finna
inlärningssvårigheter och stöda barnet att övervinna dessa och förebygga utslagning.
Att stöda barnet att utveckla en sund självkänsla.
Att stöda barnets utveckling till en harmonisk och human människa och en etiskt
ansvarskännande samhällsmedlem som förhåller sig positivt till sig själv, andra människor,
olika kulturer och olika omgivningar. Barnet lär sig att handla självständigt och ansvarsfullt, att
samarbeta, att hjälpa, att följa daghemmets och allmänt gällande normer och regler och att
förstå och följa sociala umgängesregler. Det ovannämnda lär sig barnet framför allt genom
konkreta upplevelser i vardagslivet. Här har de vuxnas förhållningssätt en avgörande betydelse.
Vi vuxna strävar efter att vara goda förebilder i allt vad vi gör och inte gör, säger och inte säger
såväl i relation till varandra som till barnen och deras föräldrar.
Att både barnen och vi vuxna respekterar varandra och bryr oss om varandra.
Att stärka och utveckla barnets finlandssvenska eller tvåspråkiga identitet.
Att skapa en miljö och tillfällen som stimulerar till tanke-, känslomässig och skapande
kreativitet.
Att stärka och utveckla barnets förmåga att värna om miljön.
5

2 Den pedagogiska miljön
Med daghemmets pedagogiska miljö avser vi den helhet som består av den fysiska, den
emotionella, den sociala och den kognitiva miljön i vilken verksamheten äger rum. Det centrala i
hela miljön är barnet självt och en motiverad, intresserad, samarbetsvillig, välutbildad och kunnig
personal.
2.1 Den fysiska miljön
Daghemmet Timotej ligger ”mitt i naturen”. Vi har en gård med buskar och träd och en liten
trädgårdstäppa. Ängar finns runtomkring och skogar nära intill.
På gården finns gungor, klätterställningar, rutschbanor och sandlådor för både små och stora.
En sportplan ligger alldeles bredvid daghemmet där vi kan idka sommar- och vintersport. Stadens
invånarpark Grönvägen (Grönparken) ligger på gångavstånd.
Timotej har även nära till bussar och tåg, vilket möjliggör utflykter längre bort.
Varje avdelning har egna inomhusutrymmen och egen ingång. Dessutom finns det gemensam
gymnastiksal/festsal, gemensamt vattenlekrum och slöjdrum och två ”små-kök” för smågruppsverksamhet.
För personalen finns omklädningsrum och ett planerings-/mötesrum.
Planeringsrummet används också för individuell träning för barnen. Ytterligare finns föreståndarens
rum.
Trots att barnen är indelade i bestämda avdelningar förflyttar de sig vid behov mellan de olika
avdelningarna enligt ”öppna dörrars”- och smågruppsprincip. Inomhusutrymmena försöker vi göra
så stimulerande som möjligt. Vi beaktar barns behov av små vrår att leka eller bara finnas i. Mycket
av daghemmets leksaker är synligt och finns inom räckhåll för barnen och är tillåtet att användas. I
vilken mån olika slag av spel och material och arbetsredskap för den skapande verksamheten finns
tillgängliga för barnen beror på barnens ålder. Miljön försöker vi göra estetiskt tilltalande med
textilier, färger och prydnads föremål.
Daghemmet har ett eget kök där morgon- och mellanmålen tillreds. För övrigt kommer maten
utifrån. Vi diskuterar och samarbetar med husmor i frågor om mat när det gäller kvalitet och
kvantitet.
Barnens trygghet och säkerhet har stark prioritering. Verksamhetsutrymmena såväl inomhus som
utomhus bör vara trygga och hälsosamma. Det bör också lek- och läromaterialen vara. Under
utevistelsen hjälps alla de vuxna som är på gården åt att ta hand om de barn som befinner sig där.
Ett brev med trygghets- och säkerhetsdirektiv delas ut till samtliga familjer varje höst och till nya
familjer under årets lopp.
Inför varje höst diskuterar och fastslår personalen barngrupperna. Ibland blir det stora förändringar,
ibland små. Avdelningarnas sammansättning bestäms utgående från vilka barnen är (antalet barn,
ålder, särskilda behov m.m.) och vilken personalen är. I mån av möjlighet värnar vi om kontinuitet i
barnens vänskapsförhållanden och i den fostringsgemenskap som omfattar barnen. När det blir
förändringar informerar och diskuterar vi alltid så långt det är möjligt med föräldrarna.
6

2.2 Atmosfären
Atmosfären i daghemmet byggs upp av personalen, barnen och föräldrarna tillsammans. För
dagvårdskvaliteten har den rådande atmosfären stor betydelse.
2.2.1 Atmosfären personalen emellan
En stabil grund för verksamheten förutsätter att var och en i personalen har klart för sig
daghemmets målsättning och är medveten om sin egen fostrarroll och de värderingar och etiska
principer som fostrarrollen bygger på. Eftersom Timotej är ett stort daghem med många vuxna finns
det goda förutsättningar att hitta flera olika specialförmågor. Var och en för med sin personlighet
och sina resurser, kunskaper och erfarenheter insatser till helheten.
Vi strävar efter att skapa en god atmosfär personalen emellan genom:
öppenhet, positivt tänkande och humor inom och mellan de olika teamen
tillit inom det egna teamet
att ge konstruktiv feedback, visa uppskattning, stöda och vara ärliga gentemot oss själva och
varandra
att på olika sätt respektera och ta hänsyn till varandra och visa solidaritet
att vara toleranta och flexibla, vid behov ändra arbetspass
att ge tid att skapa, utveckla och bevara goda relationer mellan kollegerna
att när ett team av en eller annan orsak behöver hjälp i form av personalresurs ställer andra team
om möjligt upp
2.2.2 Atmosfären i barngruppen
När det gäller de vuxnas förhållningssätt till barnen är en grundpelare att respektera och älska
barnet som den unika individ det är. Kärnan i vår verksamhet finns här: i mötet mellan den vuxna
och barnet. I detta möte är det viktigt att vi vuxna verkligen ser barnet och känner till vilken nivå
barnets mognad, färdigheter och kunnande ligger på, så att vi på bästa sätt kan stöda barnets tillväxt
och utveckling mot nya mål. I mötet med småbarnen i åldern 0-3 år är den vuxnas ögonkontakt,
mimik, tonfall, gester och kroppshållning speciellt viktiga, eftersom småbarnen lyssnar mera till hur
någonting sägs än till ordens betydelse. 2-2½-årsåldern är en omskakande och ambivalent period i
barnets liv. Att hävda den egna viljan och ovilja att följa instruktioner handlar då om kreativa
initiativ till frigörelse och självständighetsprövande, inte om elakhet eller kritik. Dock måste regler
finnas och gränser sättas men det bör ske med positiva förtecken.
För att befrämja en trygg och god atmosfär i förhållandet till barnen strävar vi efter att:
prata mycket med barnen
ge mycket utrymme åt barnen för deras tankar, funderingar och aktiviteter
vara öppna, uppmuntrande, lyhörda och känsliga när det gäller att reagera på barnets känslor
och behov
istället för att ge negativa tillsägelser eller omdömen klä dem i positiva ordvändningar
ha en återkommande rytm i vår dagliga verksamhet och i vår verksamhet i stort. Denna rytm,
som inkluderar dagliga rutiner, skapar trygghet och reda hos barnen. Speciellt viktig är den för
de yngsta barnen och för de barn som är i behov av särskilt stöd.
En varm atmosfär barnen emellan är också viktig. Den baserar sig framför allt på att barnen
respekterar och bryr sig om varandra.
7

2.2.3 Atmosfären mellan personal och föräldrar
Barnens föräldrar vill vi möta med öppenhet och respekt. Vi betonar för dem att det är de som bär
huvudansvaret för sitt barns fostran och utveckling och att vår uppgift är att stöda och hjälpa dem i
deras fostraruppgift och föräldraskap. Att skapa en atmosfär som är otvungen, positiv och
förtroendefull är mycket värdefullt och en förutsättning för ett gott samarbete - allt för barnets bästa.
2.3 Den sociala miljön
Barn under skolåldern utvecklas och lär sig framför allt i växelverkan med sin omgivning: i
kontakten med människor, natur och kultur. Interaktionen mellan barnen och de vuxna och mellan
barnen sinsemellan är av central betydelse.
Vi strävar efter att skapa en god social miljö genom att:
ge tid och utrymme för barnen att prata, diskutera och fundera tillsammans med varandra och
oss vuxna. Ett dylikt förhållningssätt ger dem möjlighet att lära känna sig själva,
utveckla sin personlighet och värdegrund och vidga sin förståelse för omvärlden.
samtala med barnen om och sätta ord på deras känslor vilket hjälper dem att lära sig känna igen
sina egna känslor och bättre förstå andras
vägleda vid konflikter, träna konflikthantering och vid behov reda ut konfliktsituationer (försöka
använda hur- och vadfrågor istället för varförfrågor)
stimulera till ansvarstagande i dagliga rutinsituationer
inspirera till lek
Att finnas i själva gruppen stärker barnets förmåga att fungera tillsammans med andra: barnet lär sig
att fungera som medlem i en grupp, att ta hänsyn till och respektera andra människor, att samarbeta,
att ta ansvar, att hjälpa och att ta emot hjälp.
Vi vuxna är medvetna om vår roll som förebild. Genom vårt sätt att möta barnet med sitt unika
synsätt, sina åsikter och sin personlighet och genom vårt sätt att som vuxna möta varandra under
dagens lopp ger vi sociala umgängesmodeller. Här gäller det för var och en av oss att kontinuerligt
jobba med sig själv.
Ett barn som kritiseras - lär sig fördöma
Ett barn som får stryk - lär sig att slåss
Ett barn som hånas - lär sig blyghet
Ett barn som utsätts för ironi - får dåligt samvete
Men ...
Ett barn som får uppmuntran - lär sig förtroende
Ett barn som möts med tolerans - lär sig tålamod
Ett barn som får beröm - lär sig uppskatta
Ett barn som får uppleva rent spel - lär sig rättvisa
Ett barn som känner vänskap - lär sig vänlighet
Ett barn som får uppleva trygghet - lär sig tilltro
Ett barn som blir omtyckt och kramat - lär sig känna kärlek i världen
Dorothy Law Holte
8

2.4 Den kognitiva miljön
Vi strävar efter att erbjuda barnen en sådan lärandemiljö som väcker deras nyfikenhet, intresse och
lust att lära och där de själva kan utforska omvärlden och aktivt lära sig förstå den. De får pröva
sina idéer, använda sin fantasi och ge uttryck för sin kreativitet och sina känslor på olika sätt och i
olika former. Vi vuxna vill vara medforskare och medupptäckare. Det är vi genom att vi ser och
uppfattar varje barns intentioner, ställer oss vid barnets sida för att se det barnet ser, visar tilltro till
barnets förmågor och hjälper, stöder och ger olika slag av impulser utifrån barnets önskningar och
behov. Viktigt är att vi vuxna är ödmjuka inför barnens sätt att uppleva och finna lösningar. Vi lär
oss också mycket genom och av barnen.
Språket, som en del av lärandemiljön, satsar vi mycket på. Det är med språkets hjälp som vi gör oss
förstådda och tillägnar oss kunskap. Med språk avses här förutom det talade ordet också
skriftspråket och kroppsspråket. Under hela småbarnsåldern spelar kroppsspråket en stor roll för
barnens kommunikation och språkförståelse. Kroppsspråket ger orden nyanser, betydelse, tyngd och
värde. Varje barn har rätt till minst ett gott språk. Eftersom ungefär 75 % av våra barn har en
tvåspråkig bakgrund och många av dem ett svagt svenskt språk är en målmedveten satsning på det
svenska språket av största vikt. Språket utvecklas framför allt genom samtal i nära kontakt med
engagerade vuxna som lyssnar aktivt på och för en dialog med barnen. Vi vuxna i daghemmet vill
vara goda språkliga förebilder. Vi strävar efter att använda såväl ett rikt och nyanserat språk som ett
språk som barnet förstår. Barnen erbjuds rika möjligheter till samtal och olika aktiviteter som
främjar deras språkliga utveckling.
I umgänget med småbarnen som ännu inte kan uttrycka sina behov, känslor och tankar med ord
gäller det för oss vuxna att vara mycket lyhörda och känsliga. Det gäller för det första att både
uppfatta och tolka de ordlösa budskap som kommer till uttryck i blickar, huvudrörelser,
fingerpekningar, kroppshållning och miner. För det andra gäller det att känna till barnets
individuella sätt att kommunicera och för det tredje att svara på barnets kontaktinitiativ. Barn som
på detta sätt blir sedda, bekräftade och förstådda känner sig respekterade och ges genom det
förutsättningar att utveckla ett väl nyanserat språk. Genom att vi pratar om det barnen gör och ser
och genom att vi ”pratar för oss själva” om det som sker ger vi barnen ord för ting, händelser,
upplevelser och känslor. För småbarnen är även kropps- och fingerlekar, rim och ramsor, sånger,
musik, rörelse och rytmik av stor betydelse för språkutvecklingen.
9

3 Vård, fostran och undervisning som en helhet
Småbarnsfostran består av elementen vård, fostran och undervisning. När småbarnsfostran
förverkligas binds dessa element samman till en helhet. De tre elementen betonas olika beroende på
barnens ålder. Deras betydelse varierar också beroende på situationen. Ju yngre barnet är desto
större del av växelverkan mellan den vuxna och barnet äger rum i vårdsituationer.
En god vård utgör grunden för all vår verksamhet. Barnets grundbehov av mat och dryck, uttömning,
vid behov torra blöjor, ändamålsenlig klädsel, omväxlande vila – aktivitet och skydd mot
fysisk skada tillfredsställs. Att barnet är välskött är en förutsättning för att det skall kunna visa
intresse för andra barn, sin omgivning och olika aktiviteter. Ju yngre barnet är desto mera behöver
det den vuxnas vård och omsorger.
Att småbarnsfostran är helhetsinriktad, d.v.s. integrerad, innebär ett arbete med innehållsmässiga
inriktningar istället för en indelning av fostran och undervisning i läroämnen. De innehållsmässiga
inriktningarna går in i varandra och är mera omfattande än motsvarande läroämnen.
Förskoleundervisningen består inte heller av läroämnen i egentlig mening men här talar man om
centrala ämnesområden. De centrala ämnesområdena existerar sida vid sida med de
innehållsmässiga inriktningarna. Orsaken till att en viss ämnesindelning överhuvudtaget finns är att
säkerställa att den uppfattning som barnet bildar sig om sin omvärld blir så mångsidig och helgjuten
som möjligt. Ämnesindelningen fungerar således närmast som ett nödvändigt hjälpmedel för
personalen då verksamheten planeras, genomförs och utvärderas. Innehållet i de olika
inriktningarna knyts till barnens närmiljö, vardag och konkreta erfarenheter. Inom de olika
inriktningarna strävar vi efter att stöda barnets personliga och åldersenliga utveckling. Tillsammans
med föräldrarna vill vi ge barnet kunskaper, erfarenheter och färdigheter som barnet behöver för att
klara sig i en föränderlig värld.
De innehållsmässiga inriktningarna inom småbarnsfostran är följande:
matematisk inriktning
naturvetenskaplig inriktning
historisk-samhällelig inriktning
estetisk inriktning
etisk inriktning
religions- och åskådningsanknuten inriktning
De centrala ämnesområdena inom förskoleundervisningen är följande:
språk och interaktion
fysisk och motorisk utveckling och hälsa
natur och miljö
konst och kultur
matematik
etik och livsåskådning
10

De innehållsmässiga inriktningarna och de centrala ämnesområdena motsvarar varandra på
följande sätt:
den matematiska inriktningen = ämnesområdet matematik
den naturvetenskapliga inriktningen = ämnesområdet natur och miljö och ämnesområdet
fysisk och motorisk utveckling och hälsa
den historisk-samhälleliga inriktningen = ämnesområdena språk och interaktion, etik och
livs-åskådning, natur och miljö, hälsa och konst och kultur
den estetiska inriktningen = ämnesområdena språk och interaktion, etik och livsåskådning
och konst och kultur
den etiska inriktningen och den religions- och åskådningsanknutna inriktningen =
ämnesområdena etik och livsåskådning, språk och interaktion och konst och kultur
I Timotej satsar vi allra mest på att barnet utvecklar ett rikt och levande språk och en emotionell och
social kompetens. Dessa kompetenser är viktiga för barnet såväl här och nu som senare i livet.
I det följande beskrivs målen för och det centrala innehållet i de ovannämnda innehållsmässiga
inriktningarna. Istället för småbarnsfostrans innehållsmässiga inriktningar har vi dock valt att
använda förskoleundervisningens motsvarande centrala ämnesområdena. Det centrala innehållet
beskrivs i två underkategorier i enlighet med barnens ålder: åldern 0-3 år och åldern 3-5 år.
3.1 Språk och interaktion
Eftersom daghemmet verkar på en ort där majoritetsspråket är finska är det viktigt att vi tillsammans
med föräldrarna stöder barnets språkutveckling och stärker barnets svenska språk. Vi för
också de finlandssvenska kulturtraditionerna vidare till barnen. En stor del av barnen kommer från
hem där det talas både svenska och finska. Därför är vi måna om att förhålla oss positivt till och
hysa all respekt för de båda språken.
Mål - att barnet får ett rikare och mångsidigare ordförråd
- att barnet utvecklar sina språkliga färdigheter
- att barnet utvecklar sin språkliga medvetenhet
- att barnet utvecklar sitt auditiva minne
- att stimulera barnets tänkande
- att väcka och öka barnets intresse för det talade och skrivna språket
- att de tvåspråkiga barnen lär sig att särskilja sina båda språk
- att förebygga läs- och skrivsvårigheter
- att väcka och stöda intresset för litteratur av olika slag
- att barnet känner delaktighet i den finlandssvenska kulturen
- att barnet lär sig respektera andra språk och kulturer
11

Centralt innehåll
Åldern 0-3 år
- den vuxna reagerar på och lever sig in i
barnets kontaktinitiativ och uppmuntrar
barnets vilja till interaktion
- barnet uppmuntras att prata, fråga, svara
och lyssna på andra
- barnet uppmuntras att på svenska berätta
om sådant det har sett, hört och upplevt
- barnet uppmuntras att på svenska berätta
utgående från bilder
- sagor, berättelser, faktatexter
- rim och ramsor, nonsensord, fingerlekar
- dikter
- händelseblad (teckning + text)
- lek med språkljud, bokstäver och stavelser i
för barnet meningsfulla sammanhang
- lekläsning och lekskrivning
- lekar där det auditiva minnet och sinnet för
kronologi tränas
- sånger
- lekar, spel
- rollekar
- teaterbesök, film
3.2 Fysisk och motorisk utveckling och hälsa
Åldern 3-5 år
- barnet uppmuntras att samtala, fråga, svara
och lyssna på andra
- barnet uppmuntras att på svenska berätta om
sådant det har sett, hört och upplevt
- barnet uppmuntras att på svenska berätta om
sina tankar och känslor
- barnet uppmuntras att på svenska berätta
utgående från bilder
- sagor, berättelser, faktatexter
- rim och ramsor, nonsensord, fingerlekar
- dikter
- händelseblad (teckning + text)
- lek och övningar med språkljud, bokstäver,
stavelser, ord och ordens rytm i för barnet
meningsfulla sammanhang
- lekläsning och lekskrivning
- lekar och övningar där det auditiva minnet,
det logiska tänkandet och sinnet för kronologi
tränas
- ”StegVis” - socialt och emotionellt lärande
- sånger
- lekar, spel
- rollekar
- teaterbesök, film
Daglig och mångsidig fysisk aktivitet är viktig för barnets välbefinnande och för en sund och
balanserad fysisk och psykisk tillväxt. För barnets tänkande och lärande är mångsidig fysisk
aktivitet avgörande. I samband med fysisk fostran utvecklas även samarbetsförmågan. Att röra på
sig är ett naturligt sätt för ett barn att lära känna sig självt, andra människor och sin omgivning. De
dagliga rutinerna ger barnet många tillfällen att träna sin finmotorik, handens färdigheter och
koordinationen mellan öga och hand. Fysisk aktivitet, vila, utevistelse och hälsosam kost är en bra
grund för en god hälsa.
12

Mål - att utveckla barnets grov- och finmotorik,
koordinationsförmåga och kroppsuppfattning
- att ta till vara barnets glädje att vara i rörelse
- att skapa en positiv inställning till motion
- att uppmuntra barnet att röra sig
- att förebygga läs- och skrivsvårigheter
- att öka barnets koncentrationsförmåga
- att stöda barnets intellektuella utveckling
- att främja barnets samarbetsförmåga
- att utveckla sunda vanor hos barnet
- att utveckla barnets förmåga att förstå och
ta ansvar för sin hälsa och säkerhet
Centralt innehåll
Åldern 0-3 år
- träning av grundfärdigheterna i grovmotoriken:
reflexer, rulla, åla, krypa, gå,
balansgång, springa, jämfotahopp
- rulla, kasta, fånga och sparka boll
- klätterövningar
- sånglekar
- promenader
- skogsknoppeskola, skogsknytteskola
- finmotoriska aktiviteter
- fri lek
- sociala lekregler och umgängesregler
- vägledning i att ta hand om sin hälsa,
personliga hygien och säkerhet
- hälsosamma matvanor
- goda seder och bruk
- daglig vila, avkoppling
Åldern 3-5 år
- träning av grundfärdigheterna i grovmotoriken:
reflexer, rulla, åla, krypa, gå,
balansgång, springa, jämfotahopp,
hoppa på ett ben, stå på ett ben
- rulla, kasta, fånga och sparka boll
- klätterövningar
- träning av rörelserytm, rörelsekontroll och
kraftanvändning
- rymduppfattning
- sånglekar
- traditionella gårdslekar
- sportgrenar enligt årstid
- promenader
- skogsknytteskola, skogsmulleskola
- finmotoriska aktiviteter
- fri lek
- sociala lekregler och umgängesregler
- vägledning i att ta hand om sin hälsa,
personliga hygien och säkerhet
- hälsosamma matvanor
- goda seder och bruk
- daglig vila, avkoppling
13

3.3 Natur och miljö
Vi vill att barnet lär sig förstå hur viktig naturen är och att barnet får uppleva naturen med alla sina
sinnen. Daghemmets närmiljö blir bekant för barnet genom bl.a. utflykter. Vi vill också att barnet
utvecklar sin ansvarskänsla för den bebyggda omgivningen.
Mål - att barnet lär sig respektera både naturen och den bebyggda miljön
- att hjälpa barnet att se sig som en del av naturen, vilken man har glädje
och nytta av och ansvar för
-att barnet lär känna och uppskatta sin närmiljö och Vanda som sin hembygd
- att barnet utvecklar ansvarskänsla för sin fysiska närmiljö
- att barnet lär sig röra sig i trafiken
-att utveckla barnets grov- och finmotorik, koordinationsförmåga och
kroppsuppfattning
Centralt innehåll
Åldern 0-3 år
- jag själv, min familj
- gruppen
- utforskande av närmiljön: natur och
bebyggelse
- möjligheter att njuta av naturen
- årstidsväxlingar, väderlek
- skogsknoppeskola, skogsknytteskola
- promenader i närmiljön, utfärder
- trafikundervisning
- riktiga arbetsuppgifter, t.ex. att duka och
duka av bord, städa undan, bädda, baka,
tvätta leksaker
Åldern 3-5 år
- jag själv, min familj
- gruppen
- utforskande av närmiljön: natur och
bebyggelse
- möjligheter att njuta av naturen
- årstidsväxlingar, väderlek
- skogsknytteskola, skogsmulleskola
- promenader i närmiljön, utfärder
- trafikundervisning
- riktiga arbetsuppgifter, t.ex. att duka och
duka av bord, städa undan, bädda, baka, tvätta
leksaker
14

3.4 Konstfostran
Konstfostran ger barnet estetiska upplevelser och skaparglädje, den aktiverar barnet, utvecklar
fantasin och utövas på ett lekfullt sätt. Barnets egna val, egen fantasi och skapande kraft
respekteras. Utrymme, tid och ro för skapande aktiviteter ges. Genom konstnärliga upplevelser
utvecklas barnet som individ och som en medlem av en grupp. Upplevelser av att lyckas och att
finna sin egen styrka stärker utvecklingen av barnets självkänsla och självförtroende.
a) Bildkonst
Mål - att ge barnet upplevelser och erfarenheter som utvecklar barnets
estetiska känsla
- att hjälpa barnet att uttrycka sig mångsidigt
- att utveckla barnets finmotorik och koordinationsförmåga
- att utveckla barnets fantasi
- att barnet lär sig arbeta målinriktat och långsiktigt
- att barnet lär sig värdesätta eget och andras arbete
Centralt innehåll
Åldern 0-3 år
- barnet får bekanta sig med olika redskap
och material
- barnet får bekanta sig med olika tekniker
- namnet på färger
b) Hantverk
Åldern 3-5 år
- barnet får bekanta sig med olika redskap
och material
- barnet får bekanta sig med olika tekniker
- namnet på färger
Mål - att hjälpa barnet till insikt om att det går att själv tillverka bruks- och
andra föremål
– att låta barnet öva sig att planera och utföra egna arbeten samt att låta
barnet uppleva tillfredsställelsen då ett arbete blir färdigt
– att utveckla barnets finmotorik och koordinationsförmåga
– att utveckla barnets kreativitet
Centralt innehåll
Åldern 0-3 år
- textilslöjd
- träslöjd
- modellering och lerarbete
- bakning
Åldern 3-5 år
- textilslöjd
- träslöjd
- modellering och lerarbete
- bakning
15

c) Musik
Mål - att stöda den spontana glädjen barnet känner inför sång och musik
- att stimulera barnets musikintresse och -kunnande
- att ge barnet möjligheter att mångsidigt uppleva och uttrycka musik
- att stöda barnets emotionella utveckling
- att främja barnets språkliga utveckling
- att utveckla barnets grov- och finmotorik
Centralt innehåll
Åldern 0-3 år
- sånger, sånglekar
- rim och ramsor, fingerlekar
- ringlekar
- musikens grundelement: klang, dynamik,
rytm, melodi och form
- skapa ljud och spela på instrument
- rörelse till musik
- lyssna till musik
- lyssna till tystnad
d) Drama
Åldern 3-5 år
- sånger, sånglekar
- rim och ramsor, fingerlekar
- ringlekar
- musikens grundelement: klang, dynamik,
rytm, melodi och form
- skapa ljud och spela på instrument
- rörelse till musik
- lyssna till musik
- lyssna till tystnad
Mål - att ge barnet möjligheter att uttrycka sig självt och bearbeta olika
händelser och känslor
- att utveckla barnets fantasi
- att främja barnets språkliga utveckling
- att främja barnets motoriska utveckling
Centralt innehåll
Åldern 0-3 år
- spontan dramalek
- improvisation
- rollekar
- pedagogisk drama, t.ex. dramatisering
av sagor, sånger och ramsor
- teaterbesök, film
Åldern 3-5 år
- spontan dramalek
- improvisation
- rollekar
- teaterlekar
- pedagogisk drama, t.ex. dramatisering
av sagor, sånger och ramsor
- dramastunder med t.ex. olika
sinnesövningar
- teaterbesök, film
16

3.5 Matematik
Matematik finns överallt. Barnet möter matematikens värld i naturliga och vardagliga situationer
såsom i matsituationen och påklädningen. Matematiska färdigheter och ett matematiskt tänkande
hjälper barnet att gestalta världen och gör det enklare för barnet att minnas många olika saker. Det
är viktigt att vi vuxna synliggör matematiken för barnet. När barnet upptäcker matematikens värld
stimuleras dess nyfikenhet, utforskande, fantasi och skapande förmåga.
Mål - att barnet upptäcker matematiken och dess begrepp i vardagslivet och
hur användbar och nyttig matematiken är
- att barnet utvecklar det matematiska tänkandet
- att uppmuntra barnet till kreativ problemlösning
Centralt innehåll
Åldern 0-3 år
- ordna, jämföra, mäta och klassificera
föremål, bilder och organismer
- matematiska begrepp (hel-halv, liten-stor
m.m.)
- talområdet 0-10
- geometriska former
- tid: årstider
- göra slutledningar och lösa problem i
vardagsknutna och lekrelaterade situationer
- fysisk aktivitet
- lekar, spel
- sånger, sånglekar, fingerlekar, ramsor
- pyssel
Åldern 3-5 år
- ordna, jämföra, mäta och klassificera
föremål, bilder och organismer
- matematiska begrepp (hel-halv, liten-stor
m.m.)
- talområdet 0-10
- geometriska former
- tid: årstider, månader, veckodagar
- göra slutledningar och lösa problem i
vardagsknutna och lekrelaterade situationer
- reflektera över och berätta om sitt eget
tänkande
- fysisk aktivitet
- lekar, spel
- sånger, sånglekar, fingerlekar, ramsor
- pyssel
17

3.6 Etisk och religiös fostran och livsåskådning
Den etiska fostran som ingår i småbarnsfostran genomsyrar all vår verksamhet och är gemensam för
hela gruppen. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vi
vuxna är viktiga förebilder genom vårt sätt att vara och agera gentemot såväl barnen som varandra.
Grunden för ett gott uppförande är att kunna be om förlåtelse och förlåta och att hälsa och tacka.
Dessa dimensioner vill vi vuxna förmedla till barnen.
Utgångspunkten för den religiösa fostran är att respektera den övertygelse barnets föräldrar har. I
enlighet med deras åsikter och önskningar görs överenskommelser om på vilket sätt barnet deltar i
religionsfostran. I fostran är det speciellt viktigt att beakta barnets utvecklings- och mognadsnivå.
Den religiösa fostran är till sin karaktär allmänkristlig och ekumenisk. De kristna traditionerna
uppmärksammar och firar vi på traditionellt sätt.
Mål - att stärka barnets positiva jagbild och trygghetskänsla
- att utveckla barnets värderingar, attityder och normer
verkan, ansvar och frihet
- att lära barnet ta hänsyn till och respektera andra människor och kulturer
- att utveckla barnets sociala färdigheter
- att ge barnet möjligheter att bekanta sig med den kristna traditionen och sederna som
anknyter sig till den
- att respektera, stöda och stärka barnets känslighet och förmåga att förstå det som är
ordlöst och symboliskt
- att ge barnet möjlighet att bekanta sig med sin egen religion och livsåskådning och
sederna som anknyter sig till den
Centralt innehåll
Åldern 0-3 år och åldern 3-5 år
- möta människor med medkänsla och respekt
- uppskatta olikhet och betona jämlikhet och rättvisa i anslutning till vardagliga händelser
- be om förlåtelse och förlåta
- respektera och bearbeta olika känslor: såväl positiva som negativa
- positiv konflikthantering
- gott uppförande, artighet, hjälpsamhet, att tacka och att hälsa
- de viktigaste helgerna och sederna i den kristna tron
- svara på och diskutera barnets religiösa och livsåskådningsanknutna frågor
- möjlighet till stillhet och förundran
- respektera, stöda och stärka barnets känslighet och förmåga att förstå det som är ordlöst
och symboliskt
- samarbete daghem – Vanda svenska församling
- respekt för olika trosriktningar
- de viktigaste helgerna och sederna i övriga religioner och livsåskådningar som finns
representerade i barngruppen
18

4 Det pedagogiska genomförandet
Som grund för det pedagogiska genomförandet ligger en pedagogisk planering. Den grundar sig i
sin tur på de enskilda barnens utvecklingsnivå, erfarenheter, behov och intressen, på barngruppen
som helhet, på läroplanen, på personalens kunskaper och resurser, på daghemmets utrymmen och
organisering och på barnens föräldrar.
Den viktigaste utgångspunkten för småbarnsfostran är dock barnet självt och det barnet kan och vet.
”Om jag vill lyckas med att föra
en människa mot ett bestämt mål,
måste jag först finna henne där hon är
och börja just där.”
Sören Kierkegaard
I daghemmet får barnet grundkunskaper inom de i föregående kapitel nämnda delområdena.
Förskolan och skolan bygger sedan vidare och fördjupar kunskaperna. Många färdigheter får barnet
lära sig, pröva och öva i vanliga vardagssituationer. Vi arbetar ofta i smågrupper, ibland med bara
ett barn. I synnerhet när det gäller småbarnen i åldern 0-3 år är det viktigt att olika aktiviteter
genomförs i smågrupper. Arbetsmetoderna varierar allt efter de enskilda barnens behov,
barngruppens sammansättning, syfte med lärandet, inlärningssituation och personal- resurser. Våra
främsta pedagogiska arbetsmetoder är leken, modellinlärning, det konstruktivistiska arbetssättet och
projekt- och temaarbete.
4.1 Leken som inlärningsmetod
Barns naturliga tillstånd är lek. Därför är leken central i vår verksamhet. Vi ger barnen tid och
utrymme för lek. Det mesta av lärandet sker via leken. Utrymmena försöker vi forma så att de
lockar till lek genom en inspirerande och hemtrevlig inredning och genom att leksaker finns inom
räckhåll för barnen.
Fri lek betyder att barnen fritt får välja vem eller vilka de leker med och vad leken går ut på. De
äldre barnen leker ofta fantasi- och rollekar medan de yngsta mest leker med konkreta saker eller
bara undersöker världen runtomkring sig med alla sina sinnen. I den fria leken tränar barnet sin
språkliga förmåga och nya inhämtade kunskaper, bearbetar sina upplevelser och känslor, övar upp
sin koncentrationsförmåga och utvecklar sin fantasi och inlevelseförmåga. När småbarnen utforskar
sin omgivning används och utvecklas alla sinnen. Många lekar är fysiska som stärker den motoriska
utvecklingen. I leken övar sig barnet att umgås med andra barn och lär sig av sina vänner. Ibland
blir vännerna osams och då får de öva sig, med eller utan den vuxnas hjälp, i positiv
konflikthantering.
Den vuxnas roll i den fria leken är att observera de lekande barnen, följa med hur leken fortskrider
och vid behov föra in nya element i leken eller leda den tillbaka på rätt köl. Ju yngre barnen är desto
mera behöver vi vuxna inspirera, finnas med och leka med. En viktig uppgift som vi vuxna har är
att lära barnen de sociala lekreglerna: samförstånd, ömsesidighet och turtagande. Med samförstånd
avses att de som leker måste vara eniga om att de leker och vad de leker medan ömsesidighet
innebär att de som leker är på jämställd nivå oberoende av ålder eller styrka. Turtagande betyder att
inte ett barn hela tiden bestämmer utan att barnen turas om att hitta på saker, ta olika roller och
bestämma.
19

I den ledda leken får barnet, förutom det speciella som övas, träning i att bl.a. kunna ta emot och
följa instruktioner och regler, lyssna, koncentrera sig och samarbeta med andra.
Leken och allt vad den rymmer är en bra grund för barnets framtid. Ett barn som leker långvariga
och innehållsmässigt mångsidiga lekar tillsammans med jämnåriga är redo för skolan.
4.2 Modellinlärning eller socialt lärande
Barn under skolåldern tar modell av såväl andra barn och vuxna som miljön runtomkring. Barnet
lyssnar, iakttar och härmar och lär sig på så sätt olika saker av de andra barnen och oss vuxna. Detta
gäller inom många olika områden. Ett område handlar om sådant som goda vanor: att hälsa, att
tacka och ett gott bordsskick. Ett annat sammanhang är konstfostran vid inlärning av olika tekniker
och hur olika redskap skall hanteras. Ju yngre barnet är desto större del av barnets lärande går ut på
att göra och härma. Att göra samma sak om och om igen är också viktigare ju yngre barnet är.
4.3 Det konstruktivistiska arbetssättet
Ett annat arbetssätt som genomsyrar vår verksamhet är det konstruktivistiska där barnet självt
konstruerar sin kunskap genom erfarenheter och egen aktivitet. Barnet undersöker, experimenterar
och gör upptäckter med den vuxna närmast som handledare. Vi vuxna stöder och uppmuntrar barnet
i dess lärande genom t.ex. vinkar, antydningar, motfrågor och vägledande frågor när barnet söker
lösningar och svar på olika vardagsproblem. Vi vuxna kan också lägga fram en uppgift för barnet
att lösa. Hänsyn tas till det enskilda barnets behov, intressen och förmåga.
4.4 Projekt- och temaarbete – ett problemorienterat arbetssätt
En viktig arbetsmetod när det gäller att arbeta helhetsbetonat är projekt- och temaarbete. Det synsätt
som vi har på denna arbetsmetod är det fenomenografiskt inspirerade synsättet. Det grundar sig på
det faktum att barn redan i tidig ålder strävar efter att förstå sin omvärld.
När ett tema väljs är utgångspunkten alltid barnens intressen och aktiviteter. Ibland utgår temat från
själva barngruppen, någonting som något barn har varit med om eller någon oförutsedd händelse i
gruppen. Ibland väljer vi vuxna ett tema dels på basen av de kunskaper vi har om barns utveckling
och behov i allmänhet och våra barn i synnerhet och dels på basen av sådant som är aktuellt t.ex. för
årstiden. När temat behandlas integreras olika ämnesområden, exempelvis språk och interaktion,
natur och miljö och konst. Hur länge vi håller på med ett visst tema och i vilken utsträckning beror
dels på barnen och dels på temat ifråga. Tiden kan sträcka sig allt från 10 minuter till flera månader.
Ofta arbetar vi i smågrupper, ibland med bara ett barn.
I småbarnsfostran är det inte meningen att barnet skall tillägna sig en mängd faktakunskap. Det
viktiga är att barnet målmedvetet ges förutsättningar att lära sig uppfatta och reflektera över ting,
händelser och förhållanden i sin omvärld, att utveckla en förståelse för den och sig självt och att
ifrågasätta.
Centrala moment i projekt- och temaarbete:
Motivation och intresse hos barnen.
Syftet med temat bör vara klart för de vuxna.
Barnens förkunskaper, tankar och föreställningar om temat tas reda på genom bl.a. enskilda
eller gruppintervjuer, samtal, teckningar.
Mångfalden av barnens tankar och idéer tillvaratas och används när temat utvecklas vidare.
20

Situationer skapas där barnen ges möjligheter att bli medvetna om det som de önskas få en
insikt om. Den vuxna tematiserar, problematiserar och konkretiserar. Barnen får upptäcka,
reflektera och bearbeta och på så sätt utveckla sina tankar och föreställningar. Intervjuer,
diskussioner, sagor, teckningar, kreativt skapande, experiment, studiebesök.
Dokumentation. Varje barn har en egen s.k. dokumentationspärm eller portfolio. I den sätts
in bl.a. urval av barnets teckningar (ibland med barnets text till), intervjuer med barnet,
barnens gemensamma beskrivningar över projekt och fotografier av barnet i olika vardagsoch
projektsituationer.
4.5 Konfliktlösningsmetod
Vid konfliktsituationer försöker vi använda oss av ICPS-metoden. ICPS är förkortning av
Interpersonal Communication Problem Solving.
Det viktigaste i denna metod är följande:
Den vuxna ger alla barn möjlighet att med egna ord berätta vad som har hänt så att de
får möjlighet att upptäcka att olika personer kan uppleva samma händelse på helt olika
sätt.
Den vuxna är försiktig med att agera domare utan uppmanar hellre barnen att komma
med egna problemlösningar.
Den vuxna uppmuntrar barnen att tillsammans gå vidare och hjälper dem vid behov
genom att komma med förslag.
21

5 Barn som behöver särskilt stöd
De barn som är i behov av särskilt stöd är integrerade i de olika avdelningarna. I vilken avdelning
ett barn i behov av särkilt stöd placeras beror på bl.a. barnets ålder, behovets art och omfattning och
de övriga barnens behov. Ett barn i behov av särskilt stöd kan eventuellt ha en personlig assistent
eller så kan det finnas en gruppassistent. Då barnet får rätt sorts stöd i tid förbättras barnets
utvecklingsmöjligheter och agerande i sin egen uppväxtmiljö. Ett tidigt stöd gör även förskole- och
skolstarten lättare för barnet.
När det hos oss vuxna väcks en misstanke om att barnets fysiska eller psykiska utveckling inte
fortskrider helt vanligt och/eller det behövs noggrannare utredningar och undersökningar eller
förändringar i barnets vardagsliv diskuterar vi först med barnets föräldrar. Det är viktigt att i ett
tidigt skede ta tag i sådant som väcker oro. Beroende på barnets behov samarbetar vi sedan med
sakkunniga från olika instanser. Tillstånd av föräldrarna begärs först. I samarbetet med föräldrarna
betonas vikten av att relevant information om barnet kan ges mellan berörda parter.
En ambulerande specialbarnträdgårdslärare besöker daghemmet regelbundet. Hon kommer för att
observera de barn som vi av en eller annan orsak är oroliga för. Hon rådgör med oss hur vi bäst kan
stöda och hjälpa de barn som har det svårt vidare i sin utveckling. Hon diskuterar även med
föräldrarna.
För varje barn som är i behov av särskilt stöd görs skriftligen en individuell plan. I denna beaktas
barnets individuella behov av stöd och hjälp för sin utveckling. Planen arbetar dagvårdspersonalen
fram tillsammans med barnets föräldrar, specialbarnträdgårdsläraren och behövliga experter. Planen
granskas och uppdateras regelbundet.
En utmaning för specialpedagogiken är:
”If the child cannot learn the way you teach, can you teach him the way he learns?” (Harry T.
Chasty)
22

6 Barn från olika språkliga och kulturella miljöer
Barn med samisk bakgrund, barn med romansk bakgrund, barn som talar teckenspråk och barn med
invandrarbakgrund är alla barn med annan tillhörighet än de som räknas till majoritetsbefolkningen.
En av daghemmets funktioner är att vara en social och kulturell mötesplats för barnen med uppgift
att förbereda barnen för ett liv i ett alltmer mångkulturellt samhälle. Oberoende av om det i
daghemmet finns barn som hör till en minoritetskultur eller inte strävar vi efter att barnen lär sig att
uppskatta såväl sitt eget land och sin språkliga och kulturella bakgrund som andra språk och
kulturer.
Om det i daghemmet finns barn med annan språklig och kulturell bakgrund än majoritetsbefolkningens
skall de allmänna målen för vård, fostran och undervisning som har beskrivits i
denna läroplan förverkligas med beaktande av barnets språkliga och kulturella bakgrund och med
barnets bästa för ögonen. De lokala praktiska och pedagogiska möjligheter som finns bör även
beaktas. För barnets identitetsutveckling är det vidare viktigt att dess språk och kultur värdesätts
och uppmärksammas i daghemmets verksamhet. Barnet får lära sig svenska som andra språk såväl i
naturliga vardagssammanhang i samspel med de övriga barnen och de vuxna i gruppen som i ledda
lärandesituationer. Ansvaret för att bevara och utveckla barnets eget modersmål och kultur ligger
dock i första hand hos familjen. I det avtal om vård och fostran som skrivs i samråd med föräldrarna
görs överenskommelser om hur barnets språk och kultur skall stödas.
Samarbetet med invandrarbarnets föräldrar är synnerligen viktigt. Personalen bör informera om
målen och innehållet i småbarnsfostrans innehållsmässiga inriktningar och om de olika
arbetsmetoderna. Flexibla arrangemang tillämpas vid behov. Personalen bör också stöda familjens
acklimatisering i det finländska samhället. Vid behov anlitas tolk.
23

7 Samarbete med hemmen
Fostringsgemenskap är idag ett nyckelord inom småbarnsfostran. Med fostringsgemenskap avses att
föräldrar och personal går in för att gemensamt engagera sig i och stöda barnets fostran, utveckling
och lärande. Föräldrarna har den primära rättigheten och skyldigheten att ansvara för sitt barns
fostran och välbefinnande. Daghemmets uppgift är att stöda föräldrarna i deras fostraruppgift och
föräldraskap. Daghemmet har vidare ansvar för barnet och dess välbefinnande, fostran och lärande
under den tid barnet vistas i daghemmet. Vi strävar efter att skapa en förtroendefull och jämlik
växelverkan och ett mångsidigt samarbete mellan föräldrar och personal. Detta samarbete är såväl
en förutsättning som resurs för vårt arbete bland barnen. Den första kontakten med föräldrarna och
barnets invänjningstid är speciellt viktiga. Grunden för ett senare samarbete mellan hem och skola
läggs inom småbarnsfostran.
Samarbetet med hemmen består framför allt av följande:
invänjningstiden
den dagliga, informella tamburkontakten
telefonsamtal
enskilda utvecklingssamtal med varje barns föräldrar. Barnets utveckling, lärande
processer, sociala färdigheter och välbefinnande är centrala samtalsämnen. En
individuell plan för småbarnsfostran (”Avtal om vård och fostran” + en förfrågan om
föräldrarnas värderingar och förväntningar) görs upp i samråd med barnets föräldrar
efter att barnet har börjat i daghemmet. Planen följs upp och utvärderas regelbundet,
minst en gång per år. Syftet med en plan för varje enskilt barn är att beakta barnets
individualitet och föräldrarnas åsikter och önskemål när verksamheten läggs upp.
för ett barn som är i behov av särskilt stöd görs en individuell plan
hänvisning vid behov till utomstående expertis
brev med aktuell information
föräldraenkät en gång per år
anslagstavla i tamburen i varje avdelning där matsedel, veckoprogram och annan
viktig information finns till påseende
anslagstavla för föräldrarna i salen
föräldramöten
jul- och vårfest
vid önskan hembesök
informationshäfte mellan hemmet och daghemmet vid behov
material av olika slag, tips om evenemang, önskemål om verksamheten m.m. som
föräldrarna ger tas tacksamt emot
Vid daghemmet verkar en föräldraförening. Föräldraföreningen registrerades hösten 2006. Den leds
av en styrelse bestående av ordförande och 6-8 medlemmar. Minst en medlem väljs från personalen.
Till föräldraföreningens alla möten är varje intresserad förälder och personal välkommen.
Föräldraföreningen sammanträder 2-4 gånger om året. Föreningens målsättning är framför allt att
företräda föräldraopinionen i frågor som gäller verksamhet och fostran i förhållande till daghem och
samhälle och att arbeta för samarbete mellan hemmen och daghemmet.
24

8 Samarbete daghemmets personal emellan
Arbetet i ett daghem kännetecknas av teamarbete där var och ens yrkesskicklighet inom olika
områden beaktas. Ett gott samarbete personalen emellan är därför av största betydelse.
Personalsamarbetet utgör också en del av den sociala miljön som i sin tur är en del av barnens
pedagogiska miljö. Ansvaret för den pedagogiska verksamheten inom småbarnsfostran ligger hos
barnträdgårdslärarna. Var och en i personalen har dock sitt personliga ansvar för helheten. En
kontinuerlig dialog personalen emellan leder till att teamets samlade kunskap utvidgas och
fördjupas.
Samarbetet mellan personalen i Timotej består av framför allt följande:
En ledningsgrupp finns med uppgift att dra upp riktlinjer i olika frågor som berör
daghemmet. Gruppen består av personalrepresentanter.
Veckoplanering inom teamet, en timme i veckan.
De fem olika teamen har sin särskilda veckodag då planeringen äger rum. Under
planeringstimmen tar ett annat team hand om den planerande avdelningens barn.
Dagliga samtal och diskussioner förs om sådant som är aktuellt i avdelningen.
Innan ett nytt verksamhetsår börjar, ofta i början av sommaren, samlas hela
daghemmets personal till en utvecklings- och planeringsdag.
Personalmöte en gång i veckan.
Föreståndaren är föredragande och minst en representant från varje avdelning deltar,
gör anteckningar och för informationen vidare till sitt team.
Kvällsmöte vid behov för att behandla sådana aktuella frågor där det är viktigt att hela
personalen är närvarande.
Olika slag av arbetsgrupper tillsätts vid behov.
Var och en har tillsammans med en eller flera huvudansvaret över ett bestämt område
såsom arbetslistor, kultur, ute- leksaksförrådet, rollkläderna eller biblioteket.
När ett team av en eller annan orsak behöver hjälp i form av personalresurs ställer
andra team om möjligt upp.
På gården hjälps alla de vuxna som är ute åt att ta hand om de barn som befinner sig
där.
25

9 Samarbete med olika nätverk
För att kunna främja det enskilda barnets tillväxt, utveckling och välbefinnande och för att utveckla
och möjliggöra en mångsidig verksamhet är samarbete med olika nätverk av stor betydelse.
Vi samarbetar med följande nätverk:
Rådgivningsbyråerna i västra Vanda
- Personalen vid rådgivningsbyråerna kontaktas vid behov för konsultation.
-Inför ett barns 5-årsgranskning vid rådgivningen fyller daghemmets personal i en
blankett angående barnets utveckling (”Överföring av uppgifter från dagvården till
rådgivningen"). Hälsovårdaren fyller i en motsvarande blankett på basen av den
undersökning som hon/han har gjort. Denna blankett ger föräldrarna vidare till
daghemmets personal.
Talterapeut
När det gäller barn som har behov av talterapi kan föräldrarna kontakta Vanda stads
svenskspråkiga talterapeut. Personalen har möjlighet att vid behov konsultera
talterapeuten.
Tandskötare från Mårtensdals tandklinik
Kontaktas vid behov för att lära barnen god tandhygien.
Ambulerande specialbarnträdgårdslärare
Besöker daghemmet regelbundet för observation och konsultation.
Sakkunniga från Folkhälsan, Barnets Borg och övriga liknande instanser
Kontakt vid behov för bl.a. konsultation och uppgörande av individuella planer för
barn i behov av särskilt stöd.
Uppfostrings- och familjerådgivningen
Kontakt vid behov för konsultation.
Barnskyddet
Kontakt vid behov.
Mårtensdals skola: förskola och lågstadium
Vanda stads övriga förskolor och lågstadier
Övrig svenskspråkig kommunal och privat dagvård i Vanda
Finskspråkig dagvård i Vanda
Mårtensdals bibliotek
Vanda svenska församling
Kulturväsendet i Vanda, bl.a. barnens kulturhus Totem
26

Yrkeshögskolan Arcada, Yrkesinstitutet Prakticum och andra utbildningsenheter allt
efter situation
Vaskivuoren lukio
Elever kommer för att språkbada till daghemmet.
Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området
27

10 Elevvården
Elevvården omfattar såväl förebyggande som ingripande verksamhet när det gäller problem- och
krissituationer. I elevvården deltar all personal och den genomförs i samarbete med hemmen. För
elevvårdens verksamhet ansvarar daghemmets föreståndare. Varje yrkesutbildad person ansvarar för
sakkunskapen inom sitt eget område.
Målet för daghemmets elevvård är att skapa en sund och trygg uppväxt- och lärandemiljö, att
identifiera olika hinder för barnets utveckling och lärande och att ingripa i tid. Vi betonar en positiv
växelverkan mellan barnen och de vuxna och barnen sinsemellan, att vi skall bry oss om varandra
och jämlikhet. Elevvårdsarbetet bygger på ett konfidentiellt och ansvarsfullt samarbete mellan
barnet, föräldrarna och personalen.
När det gäller de barn som följande år skall delta i förskoleundervisning hör till elevvårdspersonalen
daghemmets föreståndare, de aktuella barnens barnträdgårdslärare och den ambulerande
specialbarnträdgårdsläraren. När det gäller de övriga barnen hör till elevvårdspersonalen
daghemmets föreståndare och den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren. Central samarbetspartner
är rådgivningsbyråns hälsovårdare. När det inom elevvårdsgruppen behandlas sådana frågor
som gäller ett enskilt barn deltar vid behov barnets föräldrar och/eller barnet självt. För att diskutera
ett enskilt barn krävs alltid tillstånd av föräldrarna. Vid behov kallas övriga behövliga experter
och/eller ansvarig vårdpersonal. Elevvårdsmöten ordnas vid behov och föreståndaren är
sammankallande.
Varje vår ordnas i daghemmet ett elevvårdsmöte där olika frågor gällande de av våra barn som skall
börja i Mårtensdals skolas förskola följande höst diskuteras. Syftet med mötet är att barnets
övergång från daghemmet till förskolan skall ske så smidigt som möjligt. I detta möte deltar
förutom daghemmets elevvårdspersonal också Mårtensdals skolas rektor, speciallärare,
barnträdgårdslärare inom förskoleundervisningen och skolpsykolog. För att diskutera ett enskilt
barn krävs som tidigare nämnts tillstånd av föräldrarna. Om frågan gäller organisering av
förskoleundervisningen kan relevant information alltid föras vidare även utan föräldrarnas tillstånd.
Börjar något barn i annan förskola kontaktas ifrågavarande skolas rektor, åter med föräldrarnas
tillstånd.
Daghemmet har en räddningsplan för eldsvåda, radioaktivt nedfall och vattenläckage, en
arbetsskyddsplan och en beredskapsplan för olika kriser i daghemmet.
28

11 Uppföljning och utvärdering av barnets utveckling och lärande
Genom en mångsidig verksamhet stöder vi det enskilda barnets individuella utveckling och lärande.
Vår utvärdering av barnets utveckling och lärande utgör grund för ny planering.
Den primära utgångspunkten för utvärderingen utgörs av det avtal om vård och fostran som har
gjorts upp när barnet inledde sin daghemsvård.
För ett barn under skolåldern är själva lärandeprocessen väsentlig i barnets lärande. För utvärderingen
är det därför viktigt att dokumentera och samla sådan information om olika skeden i
barnets utveckling och lärande som är relevant ur processynvinkel. Barnets utveckling och lärande
följer vi också upp och utvärderar genom dagliga observationer. Ibland görs specifika
observationer. Observationerna diskuterar vi tillsammans inom teamet. Vi fäster särskild
uppmärksamhet vid barnets starka sidor för att stöda och stärka barnets självkänsla och
självförtroende och vid barnets sociala utveckling. För barnets föräldrar berättar vi kontinuerligt om
barnets framsteg men även om sådant som barnen har svårigheter i. Om något oroväckande
upptäcks hos barnet kontaktas alltid föräldrarna först.
Barnet utvärderar också sig självt. Det sker kontinuerligt genom samtal med den vuxna om
vardagliga händelser och sådant som barnet självt har skapat. Barnet blir på det sättet medvetet om
sin egen tillväxt och sitt eget lärande.
Uppföljning och utvärdering sker ytterligare genom enskilda samtal med föräldrarna minst en gång
per år. Då utvärderas det avtal om vård och fostran som har gjorts upp när barnet inledde sin
daghemsvård. Personalen får genom samtalen viktig information av föräldrarna om deras syn på
barnet och dess utveckling, deras åsikt om dagvårdens kvalitet och deras framtida önskemål
angående vården. Föräldrarna har å sin sida möjlighet att i lugn och ro tillsammans med personalen
diskutera vården och fostran av sitt barn och barnets utveckling.
29

12 Fortgående utvärdering av verksamheten och kompetensutveckling
För att Timotej skall förbättras och utvecklas alltmer krävs att vi också utvärderar vårt sätt att arbeta
och vår verksamhet och att daghemmet satsar på kompetensutveckling för personalen.
12.1 Utvärdering av verksamheten
Vi strävar efter att fortlöpande utvärdera vår verksamhet. Utvärderingens syfte är att få en klar bild
av vår verksamhet, att se om vi har uppnått våra mål och att kunna utveckla vårt arbete. Vi vill
glädja oss över och vårda våra starka sidor och arbeta med de områden som uppvisar svagheter.
Målgrupperna för utvärderingen och utvärderingsmetoderna är följande:
Teamen utvärderar syftet och resultatet av sitt arbete och sin verksamhet kontinuerligt
under veckoplaneringarna och under arbetsdagens gång.
Teamen utvärderar sig själva en gång om året. Som arbetsredskap kan ”Kontextanalys
av dagvården utgående från barnens socialemotionella stöd” användas. Teamets
funktion, effektivitet, samarbetsförmåga och resursanvändning står i centrum för
utvärderingen. Först gör var och en individuell bedömning och en självvärdering med
hjälp av en enkät. Utifrån de individuella bedömningarna diskuterar och
reflekterar därefter medlemmarna i teamet.
Enkät till föräldrarna en gång om året. Enkäten består av frågor om personalens
yrkesskicklighet, barnets trivsel, verksamheten, utrymmena m.m. Plats för ”egna
kommentarer” och ”ordet är fritt” finns också. Föreståndaren gör en sammanställning
över resultaten. Den delges föräldrarna och personalen, diskuteras och utgör grund för
ny planering.
Personalen utvärderar föreståndaren en gång om året t.ex. medelst enkät.
Föreståndaren gör en sammanställning som delges personalen.
Föreståndaren för enskilda utvecklingssamtal med personalen en gång om året.
Efter varje termin utvärderar vi vår verksamhetsplan. I början av sommaren har vi en utvecklingsoch
planeringsdag då vi bl.a. diskuterar och reflekterar över det gångna verksamhetsåret och
planerar för följande period. Utöver detta samlas vi vid behov under terminernas gång till
kvällsmöten där aktuella frågor behandlas.
Det väsentligaste i all utvärdering är de diskussioner och reflektioner som enkätresultaten,
bedömningarna av verksamheten och de olika observationerna ger upphov till. Det är de samtalen
som hjälper oss att se hur och i vilken mån vi har lyckats levandegöra och nå läroplanens mål. Det
är de samtalen som blir ett stöd för fortsatt utveckling och förbättring.
30

12.2 Kompetensutveckling
A och O för dagvård av hög kvalitet är att personalen är motiverad, intresserad, samarbetsvillig,
välutbildad och kunnig. Ytterst viktigt är att tystnadsplikten följs.
Vår kompetensutveckling innebär bl.a. följande:
Vi deltar i olika fortbildningskurser och föreläsningar som arrangeras av Vanda stad.
Vi deltar i fortbildningskurser med andra arrangörer såsom utbildningsstyrelsen.
Korta referat från kurserna och föreläsningarna vid personalmöten.
Vi uppmuntras att fortbilda oss på egen tid.
Personalmöten med tema. Vi bjuder in samarbetspartners som håller ett inledningsanförande
och leder diskussionen efteråt (t.ex. expertis från socialbyrå eller rådgivningsbyrå).
Vi konsulterar ambulerande specialbarnträdgårdslärare, talterapeut och övriga utomstående
experter.
Vi tipsar varandra om och lånar åt varandra pedagogisk och annan facklitteratur inom
vår bransch.
Vi bidrar med tidningsurklipp och artiklar som är aktuella för oss. Diskussion bl.a. runt
personalens kaffebord.
Den pedagogiska litteratur och de pedagogiska tidskrifter som finns i daghemmet får lånas
hem.
Vi strävar efter att bekräfta varandras starka sidor.
Vi vill stöda varandra när vi försöker utveckla de sidor som är svaga hos oss.
Atmosfären präglas av vi-anda, hjälpsamhet, humor, tolerans, flexibilitet och av att ge och ta
emot.
31

13 Slutord
Denna läroplan för småbarnsfostran vid daghemmet Timotej är ett viktigt arbetsredskap för
personalen. Den är också en central faktor när det gäller att skapa en bra och fungerande
fostringsgemenskap mellan föräldrar och personal. En läroplan är inte något statiskt utan den skall
leva, förändras och utvecklas. Som grund för framtida läroplaner ligger denna utarbetade läroplan
och en kontinuerlig utvärdering av den. Att ta del av ny forskning om bl.a. läroplaner och hur barn
lär sig och utvecklas är ytterligare viktiga faktorer i utvecklingsarbetet. Förändringar både i
samhället som stort och i närsamhället bör också beaktas i läroplansarbetet.
Tre viktiga ord i verksamheten i daghemmet Timotej är bry sig om. Vi är måna om att bry oss om
dels det enskilda barnet och dels barnet som en gruppmedlem. Vi strävar också efter att barnen bryr
sig om varandra och att vi vuxna gör det.
En dag är det dags för barnet att lämna daghemmet. Då hoppas vi att den ryggsäck barnet går vidare
med innehåller många glada minnen och lärorika erfarenheter.
Till slut får en sats formulerad av Hodding Carter sammanfatta vår syn på barnet och vår läroplan:
”Det finns bara två bestående arv som man önskar att man kunde ge sina barn, rötter
och vingar.”
32

Litteratur
Ahteenmäki-Pelkonen, L. (1994). Religiös fostran i dagvården. Helsingfors: Församlingsförbundet.
Arnqvist, A. (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Deklarationen om barnens rättigheter. (1997). (Publikation 1997:3). Helsingfors: Social- och
hälsovårdsministeriet.
Doverborg, E. & Pramling, I. (1995). Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer. (2 uppl.).
Stockholm: Liber.
Ekholm. B. & Hedin, A. (1993). Det sitter i väggarna! Daghemsklimat – barns och vuxnas
utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Ellneby, Y. (2007). Barns rätt att utvecklas. Stockholm: Natur och Kultur.
Eriksson, E. & Arnkil, T. E. (2006). Ta upp oron. En handbok i tidiga dialoger. (Handböcker 64).
Helsingfors: Stakes.
Granberg, A. (1999). Småbarnsmetodik – omsorg, lek och ramsor. Stockholm: Liber.
Grindberg, T. & Langlo Jagtøien, G. (2000). Barn i rörelse. Fysisk aktivitet och lek i förskola och
skola. Lund: Studentlitteratur.
Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2000. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.
Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004. Helsingfors:
Utbildningsstyrelsen.
Grunderna för planen för småbarnsfostran (2 korr. uppl.) (Handböcker 61) (2005). Helsingfors:
Stakes.
Helenius, A., Karila, K., Munter, H., Mäntynen, P. & Siren-Tiusanen, H. (2001). Pienet
päivähoidossa. Alle kolmevuotiaiden lasten varhaiskasvatuksen perusteita. Helsinki: WSOY.
Hongisto-Åberg, M., Lindeberg-Piiroinen, A. & Mäkinen, L. (1998). Musiikki varhais
kasvatuksessa. (3 painos). Tampere: Warner/Chappell Music Finland.
Hujala, E., Puroila, A.-M., Parrila-Haapakoski, S. & Nivala, V. (1998). Päivähoidosta
varhaiskasvatukseen. Oulu: Varhaiskasvatus 90 Oy.
Högström, B. & Saloranta, O. (red.) (2002). Så här gör vi läroplanen för förskoleundervisning.
Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.
Jahnukainen, M. (toim.) (2001). Lasten erityishuolto ja –opetus Suomessa. Helsinki: Lastensuojelun
Keskusliitto.
33

Johansson, S. (1990). Bland stubbar och kottar med barnen i mulleskogen. Stockholm: LT.
Jonstoij, T. (2000). Barn med rätt att lära. Perspektiv på förskolans läroplan. Stockholm: Sveriges
Utbildningsradio.
Juul, J. & Jensen, H. (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa.
Karila, K., Alasuutari, M., Hännikäinen, M., Nummenmaa, A. R. & Rasku-Puttonen, H. (toim.)
(2006). Kasvatusvuorovaikutus. Tampere: Vastapaino.
Kaskela, M. & Kekkonen, M. (2006). Kasvatuskumppanuus kannattelee lasta – Opas
varhaiskasvatuksen kehittämiseen. Helsinki: Stakes.
Knutsdotter Olofsson, B. (1987). Lek för livet. En litteraturgenomgång av forskning om
förskolebarns lek. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning i Stockholm.
Kärrby, G. (1992). Kvalitet i pedagogiskt arbete med barn. Stockholm: Allmänna Förlaget.
Lagen om barndagvård (36/1973).
Lagen om grundläggande utbildning (628/1998).
Lindahl, M. (1998). Lärande småbarn. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, I. & Mårdsjö, A.-C. (1997). Grundläggande färdigheter – och färdigheters
grundläggande. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (1999). Lärandets grogrund. Perspektiv och
förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur.
Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld (2 rev. uppl.). Stockholm:
Runa.
Sosiaali- ja terveysministeriö. (2001). Työkaluja päivähoidon erityiskasvatukseen. (Julkaisu 14.)
Helsinki: Sosiaali- ja terveysministeriö.
Svedberg, L. & Zaar, M. (red.) (1995). Boken om pedagogerna. (3 uppl.). Stockholm: Liber.
Svensson, A.-K. (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.
Vanda stad. (2005). Läroplan för organiserad verksamhet för barn 0-8 år i daghem och skola.
Gemensam del för småbarnsfostran, för- och nybörjarundervisningen. (OVB). Vanda stad.
Vanda stads välfärdsstrategi för barn och unga. (2004). Vanda: Stadsfullmäktige.
Vygotsky, L. (1987). Thought and Language. Edited by Kozulin, A. (Second print.). Cambridge:
The MIT Press.
Vygotsky, L. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.
Wood, D. (1999). Hur barn tänker och lär. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
34