TN 2012-08-23.pdf - Ängelholms kommun

memo01.docx 2012-03-28
En friliggande vågbrytare kan utföras antingen som en flytande eller som en fast konstruktion.
Flytande, friliggande vågbrytare
En flytande vågbrytare har flera fördelar. Den är flexibel. Den kan tas i land för underhåll och
eventuellt tas upp under vintern. Den kan vara bättre miljömässigt; den täcker inte någon
bottenarea och den stör inte strömmar och sanddrift så mycket. Kostnadsmässigt kan den vara
gynnsammare. Kostnaden är relativt oberoende av vattendjup, medan kostnaden för en fast
vågbrytare snabbt stiger med ökande vattendjup. En flytande vågbrytare har dock en
begränsning som ofta är avgörande: den förmår bara dämpa vågor med relativt kort våglängd.
Man kan mycket förenklat säga att om våglängden är större än dubbla bredden på den flytande
vågbrytaren så avtar det vågdämpande effekten markant. Med ytterligare ökande våglängd i
förhållande till pontonens bredd minskar vågdämpningen ännu mer. Flytande vågbrytare
tillverkas normalt med bredder upp till cirka 5 meter. Som framgår av tabell 1 är längden på
infallande vågor vanligtvis mångdubbelt större. Effekten av en flytande vågbrytare torde därför
vara högst begränsad på den aktuella platsen.
Ett annat problem med flytande vågbrytare på denna plats är svårigheten att förankra pontonen
för att stå emot krafterna i de stora vågor som kan slå in rakt i sidan på pontonen.
Fast, friliggande vågbrytare
En fast, friliggande vågbrytare har en mycket god vågdämpande effekt på läsidan av sin
centrala del. En fast vågbrytare kan anläggas med flera olika konstruktionsmetoder;
sprängstensslänt, stålspont, betongkassun mm.
I detta fall är sannolikt en släntvågbrytare av sprängsten den kostnadsmässigt fördelaktigaste
konstruktionen. Konstruktionen påminner om de befintliga pirarmarna, med den skillnaden att
dessa har ett ordnat ytskikt i form av en så kallad glacis, huggna stenblock lagda så att de bildar
en relativt slät yta. Med dagens produktionsmetoder och kostnader bygger man normalt inte på
det sättet, utan placerar sprängstensblock oregelbundet. Det har den gynnsamma effekter att
den råa, oregelbundna ytan på slänten splittrar vågenergin effektivare än den släta ytan. En
släntvågbrytare har dock olägenheten att man inte kan segla lika nära vågbrytaren som om den
har en vertikal sida.
För att gå in i eller ut ur inseglingsrännan måste en båt göra en S-formad gir. Det skulle
innebära att man vid kraftig vind och sjö från väst eller nordväst får vinden och vågorna tvärs
under en del av manövern, något som kan vara besvärligt. Även när man rundar nocken på den
friliggande vågbrytaren kan sjön vara orolig och oregelbunden, ”komma från flera håll”. En
seglande båt kan tvingas slå vid rundningen.
Man kan säga att man flyttar ut problemet, vågklimatet blir lugnare mellan pirspetsarna men
navigationen blir besvärligare när den friliggande vågbrytaren ska rundas.
En fast, friliggande vågbrytare skulle sannolikt generera en ackumulation av sand på läsidan.
Detta skulle kunna orsaka en uppgrundning i hela mynningen till inseglingsrännan.
12 (18)
PM
2012-06-
s \\fsgot006\projekt\2342\2342785_vågbrytare_skäldervi\000\10_arbetsmaterial\pm vågbrytare skälderviken.docx